Knöl på ryggen grön

Magnetkamera Magnetkameran är en annan metod för att upptäcka levercancer. Kameran har en tunnelformad öppning där den som ska undersökas ligger. Kontrastmedel sprutas in i blodet och magnetfält och radiovågor används för att få fram bilden, som även här sammanställs av en dator. Bilden kan visas på en bildskärm. Vävnadsprovtagning Vävnadsprovtagning med ultraljudsvägledd nålbiopsi kan vara ett alternativ om diagnosen fortfarande är osäker efter de här undersökningarna.

Detta gäller oftare gallvägscancer medan levercancerdiagnosen oftast kan ställas med hjälp av ultraljud eller datortomografi av god kvalitet. Vid biopsi ges alltid lokalbedövning och sedan för läkaren med hjälp av ultraljud in en nål i den misstänkta tumören och tar ut en liten bit vävnad som skickas för mikroskopisk undersökning av en patolog.

På bildskärmen kan läkaren se att nålen hamnar på rätt plats. Laparoskopi Laparoskopi, titthålsteknik, är ännu en metod för att undersöka levern.

Fettknöl

Innan undersökningen görs sövs du eller får lokalbedövning. Läkaren gör ett litet snitt i bukväggen och för in ett rörformat instrument kallat laparoskop. Genom laparoskopet kan läkaren se om det finns några små tumörer på leverns yta eller om det finns dottertumörer i bukhinnan. Via laparoskopet kan läkaren också ta vävnadsprover. Läs mer om titthålskirurgi laparoskopi Hur behandlas levercancer?

Levercancer kan behandlas med hjälp av olika metoder. När läkaren, i samråd med dig, bestämmer en behandlingsplan, tas inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd. Behandlingen kan också skilja sig åt beroende på om det är en primär levercancer en cancer som har startat i levern eller om det är metastaser i levern dottertumörer som har spridits dit från andra organ.

Eftersom inget fall av cancer är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom. Här är de vanligaste behandlingarna: Operation vid primär levercancer Cancer som har startat i levern och inte har spridit sig till levern från ett annat organ kallas för primär levercancer. För att en primär levercancer ska kunna botas genom operation krävs det att den är begränsad till en del av levern det inte finns några tecken på att den har spridit sig utanför levern den del av levern som blir kvar efter operation är tillräckligt stor och tillräckligt frisk för att kunna växa ut igen.

Operationer i levern är ibland påfrestande för den som är sjuk. Det är därför viktigt att läkarna tar hänsyn till ditt allmänna hälsotillstånd och andra eventuella sjukdomar du har innan de bestämmer om en operation kan genomföras. Andra sjukdomar i levern påverkar också om operation är ett lämpligt behandlingsval.

I Sverige är den vanligaste sjukdomen i levern skrumplever, levercirros, som orsakas av långvarig inflammation av levern, oftast på grund av virusinfektion eller alkoholmissbruk.

Knölar under huden på låren

Levercirros försämrar ofta möjligheten att bota cancern med hjälp av operation. Den gör också att risken är hög för att ny levercancer kan uppstå i den bit av levern som är kvar efter operation. Vid operationen tar kirurgen bort själva tumören och en del av levern runt omkring. Leverns stora reservkapacitet gör att den kan fungera helt normalt även om en stor del måste tas bort.

Förutsättningen för operation är dock att den del av levern som ska vara kvar är frisk. I enstaka fall kan levertransplantation vara en möjlighet. En förutsättning för transplantation är att tumören i levern inte är för stor, att det inte finns för många tumörer och att det inte finns några tecken på att cancern har spridit sig utanför levern.

Operation vid metastaser i levern Ibland kan man med gott resultat operera bort metastaser, dottertumörer, i levern. Förutsättningen för ett sådant ingrepp är att det inte finns för många dottertumörer och att de inte är spridda till alltför många delar, så kallade segment, i levern. Hittills har det mest varit metastaser från tjock- och ändtarmscancer som är aktuella när det kommer till operation av metastaser i levern.

Operation kombineras ofta med cytostatika före och efter operationen se nedan. Lokalt tumörförstörande behandling ex MWA vid levercancer och metastaser i levern Mindre tumörer upp till cirka tre centimeter i diameter kan ibland förstöras lokalt med hjälp av värme, frysning eller alkohol. Det kallas för ablation.

Den vanligaste tekniken som används i dag är så kallad mikrovågsablation MWA. Det innebär att man leder in mikrovågor via en nål i tumören så att tumörcellerna värms upp och dör. MWA används oftast för att metoden bäst tar död på tumörcellerna. Den kan ibland ges även om tumören ligger nära blodkärl. Om inte alla celler dör kommer cancern tillbaka efter en tid. Metoden används helst inte om tumören är större än 3 centimeter.

Ofta tömmer den sig själv efter en tid. Om svulsten sitter olämpligt till på något sätt, eller om man vill ta bort den av kosmetiska skäl, så är det ett snabbt och enkelt ingrepp som utförs med lokalbedövning. Och om talgkörtelcystan blir inflammerad behöver man tömma den direkt. Talgkörtelcysta — namnets ursprung Namnet aterom härstammar från grekiskans "athere" som betyder gröt.

Och namnet kan verka helt logiskt om man betraktar den grötiga massa av talg som kommer ut om man punkterar ett aterom. Ett gammal svenskt ord för talgkörtelcysta är för övrigt just grötsäck. Det namn vi inom vården använder idag, talgkörtelcysta, har en mer modern, klinisk bakgrund. Det säger vad det är frågan om, helt enkelt.

En cysta i en talgkörtel. I vardagligt tal används ibland ordet fettknöl, men det syftar egentligen på en annan godartad knöl i huden, med det medicinska namnet lipom. Ljumskar Vanliga orsaker till knölar i ljumskarna är svullna körtlar i samband med olika infektioner, exempelvis sexuellt överförbara sjukdomar. Bråck kan också uppstå i ljumskarna.

Sådana knölar orsakas av att en tarmslynga pressar sig igenom en försvagad muskel eller vävnadsvägg, förklarar Roshaan. Vad du ska titta efter — Ett ljumskbråck kan ofta tryckas tillbaka eller försvinna när du lägger dig ner. Bråck kan uppkomma vid hosta eller ansträngning och ibland gör det ont, säger Roshaan. Hur ofta du ska kontrollera Det är bra att känna igenom lymfkörtlarna i ljumskarna en gång i månaden.

Detta kan göras samtidigt som du undersöker andra delar av kroppen. När du bör träffa en läkare Om du har en knöl i området kring ljumskarna bör du alltid boka tid hos en läkare för vidare undersökning. Händer och handleder — Ganglion, eller nervknutar, är godartade knölar som uppkommer längs senor eller leder i handleder och händer.

Knölarna kan visa sig hos personer som lider av artros eller som har led- eller senskador från tidigare, säger Roshaan. Vad du ska titta efter Ganglioncystor är runda eller ovala och är fyllda med en geléaktig vätska. De kan kännas som små, fasta vattenballonger men går i regel att trycka ihop, förklarar Roshaan. Hur ofta du ska kontrollera Du behöver vanligtvis inte undersöka händer eller handleder regelbundet eftersom du märker när knölar uppkommer.

När du bör träffa en läkare — Om du lägger märke till en ovanlig knöl på handen eller om den påverkar hur du använder handen, bör du kontakta läkare för att bli undersökt, säger Roshaan. Ändtarm En knöl som sitter i ändtarmen kan bero på hemorrojder. Venerna i ändtarmen kan töjas ut under tryck vilket orsakar blodfyllnad och utbuktning så att små, runda knölar uppstår.

Detta kan orsakas av påfrestningar under tarmtömning, förstoppning eller diarré , graviditet och tunga lyft. Vad du ska titta efter Hemorrojder inuti och i området kring ändtarmen kan orsaka klåda, smärta och ljusröd blödning efter att du haft avföring. Hur ofta du ska kontrollera Hemorrojder eller en rektalprolaps upptäcker du när du går på toaletten eller när du duschar så det är inget du behöver kontrollera regelbundet.

När du bör träffa en läkare Knölar inuti och omkring ändtarmen ska undersökas av läkare för att utesluta allvarligare tillstånd, säger Roshaan. När bör jag kontroller en knöl? Ibland kan en läkare direkt säga varför knölen uppstått och ge behandling för det, säger Roshaan och fortsätter: — Om orsaken eller diagnosen är osäker kan en läkare skicka dig på ultraljudsundersökning för att bedöma knölen eller ta ett vävnadsprov av den som skickas på analys.

Vid oroande knölar kan en läkare remittera dig till vidare i sjukvården för undersökning. Så kan Kry hjälpa till Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och information vid knölar under huden. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet.

Du kan därefter bli remitterad till vidare vård. Vanligtvis krävs ett fysiskt vårdmöte för att undersöka knölar.