Vilka egenskaper beror på arv

När två olika alleler bildar en genotyp så kallas det för en heterozygot Aa , är allelerna istället likadana är det en homozygot AA eller aa. Ofta påverkas egenskaper av flera olika gener men hos de ärtväxter som Mendel studerade låg en enda gen bakom egenskapen blomfärg. En heterozygot kunde då bestå av en allel som kodar för lila blommor och en allel som kodar för vita blommor.

Mendel beskrev två principer om nedärvning som kallas för Mendels ärftlighetslagar: Lagen om segregering. Alleler segregerar slumpmässigt, vilket innebär att när haploida könsceller bildas så kan vilken som av de två allelerna hos en heterozygot förälder ingå i en specifik könscell. Lagen om oberoende nedärvning. Alleler på olika kromosomer nedärvs oberoende av varandra.

Dominanta alleler tar över och recessiva viker undan När Mendel korsade ärtväxter upptäckte han att vissa egenskaper försvann efter en generation. Han kallade den första korsningen för P från engelskans parental och nästa generation för F1, generationen därefter för F2, F3 och så vidare. F står för filial som syftar på avkomma. När han korsade en ärtväxt med lila blommor och en med vita blommor, kunde han observera att alla ärtväxter i nästa generation F1 fick lila blommor.

Om Mendel avslutat sina försök i det steget så skulle han nog dragit slutsatsen att egenskapen vita blommor försvann.

Vad är mendels första lag?

Men när han lät växter i F1 generationen korsas med varandra upptäckte han att vita blommor dök upp igen i F2 generationen. Eftersom Mendel i god vetenskaplig anda gjorde många upprepade försök och skrev noggranna anteckningar kunde han räkna ut att tre fjärdedelar av alla avkommor i generation F2 hade lila blommor och en fjärdedel hade vita blommor.

I korsningsschemat nedanför exemplifieras recessiv och dominant allel med egenskapen slät, eller skrynklig ärta. Mendel kallade därför dessa alleler dominanta.

Vad är dna

Hos ärtväxterna är allelen som ger lila blommor och slät ärta dominant och den som ger vita blommor och skrynklig ärta är recessiv. En dominant allel skrivs ofta med en stor bokstav och en recessiv med en liten. Om en dominant och en recessiv allel tillsammans bildar en genotyp kommer bara den dominanta allelen att påverkar individens fenotyp, det vill säga utfallet — det som går att observera eller mäta.

Homozyot och heterozygot För att en recessiv allel ska uttryckas i fenotypen så måste genotypen bestå av två likadana recessiva alleler. Även om inte en recessiv allel kommer till uttryck utan egenskapen tas över av en dominant allel, så är individen fortfarande bärare av allelen. Den kan därför ärvas vidare till nästa generation och kanske komma i uttryck där.

I vissa fall är allelerna jämnstarka och ingen allel tar över. De kallas då för ko-dominanta. Ett exempel på det är blodgrupp A och B hos människa. Om en person är heterozygot för blodgrupp A och B så får hen blodgrupp AB. Ett Mendelskt korsningsschema över gulärtans egenskaper slät yta och skrynklig yta. I exemplet är båda ärt-föräldrarna heterozygoter Rr vilket kan leda till tre olika allel-kombinationer hos avkomman: RR, Rr och rr.

Med social miljö menar vi istället den miljö som skapas av sociala varelser runt om oss. Vi växer ju alla upp i olika kulturer med olika normer och sociala mönster. Den sociala miljöpåverkan kan exempelvis komma ifrån din utbildning, din uppfostran, din granne eller dina upplevelser då du tittat på tv.

En genetisk ram Det är alltså inte så enkelt att vi får ett antal gener av våra föräldrar och sedan bestämmer de hur vi kommer att fungera i framtiden, vi är inte så förutbestämda. Men man skulle kunna säga att de gener vi föds med sätter upp en slags genetisk ram för hur vi har möjlighet att utvecklas och den miljö som vi befinner oss i avgör var inom den ramen vi hamnar.

Tänk exempelvis på egenskapen att springa snabbt. Den mänskliga kroppen är ihopsatt efter dina gener du har två ben en viss mängd muskler och så vidare. Den mänskliga kroppen sätts inte ihop på samma sätt som en gepards och vi är sämre byggda än geparder för att springa snabbt. Men även två människors kroppar har skillnader på grund av gener vi har exempelvis olika långa ben och är olika mycket tävlingsinriktade osv.

Två personer som har olika gener har alltså olika medfödda möjligheter att springa snabbt.

Förvärvade egenskaper

Men dessa två personer har ju inte bara olika gener utan har också vuxit upp i två olika miljöer som har påverkat dem. Den ena kanske har ätit hälsosam och proteinrik mat ofta medan den andre stoppat i sig mera ohälsosam kost. Den ena kanske har haft föräldrar som löptränat och tagit med sig barnen ut i spåren ofta under uppväxten medan den andre endast rört på sig under idrottslektionerna i skolan.

Det är vår hjärna som i hög grad bestämmer vårt beteende och hjärnan påverkas av våra gener som alltså överförs i arvsled. Det finns en mängd ytterligare genetiska faktorer, som i vissa fall kan ärvas och kan märkas i beteendestörningar och avvikelser. Relevant läsning: Psykiatri och psykisk sjukdom Arvsanlag och rättvisa Få bestrider att den som gör ett brott förtjänar straff och den som investerat i en hög utbildning förtjänar ett välbetalt arbete.

Från en strikt rättvisesynpunkt går det samtidigt att framhålla att personer som utför kriminella handlingar är mer disponerade till detta än andra något som t. Likaså går det att konstatera att de som utbildat sig på högskola eller universitet i regel är mer disponerade till att ägna sig åt studier. Somliga tjänar kronor om året medan andra tjänar kronor.

Denna skillnad kan ofta delvis bestå i skillnader i arvsanlag. Vårt samhälle är på många sätt jämlikt, men arvanslagen är inte inräknade i balanskalkylen — något som förmodligen vore omöjligt även om viljan fanns. Alla har rätt till utbildning, men våra gener har gett oss olika anlag för att uppnå höga utbildningsresultat.

Miljö Den mest extrema formen av betonandet av miljön är att människan föds som ett oskrivet blad, tabula rasa, och sedan formas genom livet. Som motsats till arv är miljön faktorer för beteendet som utgår från yttre påverkan av omgivningen som innefattar sådant som uppväxtmiljö, umgängeskrets och samhället. Denna teori fokuserar även på hur vi präglas av våra erfarenheter.

Den mest extrema formen av betonandet av miljön är att människan föds som ett oskrivet blad, tabula rasa, och sedan formas genom livet. Inte minst präglas vi av uppväxten på ett sätt som följer med oss till vuxenlivet.