Vad gör cytokiner

En första studie har visat att komplement aktiveras och cytokiner frisätts i samband med stor tarmkirurgi Sarbinowski, Denns studie visar att inflammationsaktivering är mer påtaglig i patienter som utvecklar SIRS syndrom. Bakgrund Cytokiner är små proteiner som frisätts från vita blodkroppar vid olika sjukdomstillstånd. En normal balans mellan pro- och anti-inflammatoriska cytokiner har visat sig vara viktigt för upprätthållande av hälsa, förebyggande av samt tillfrisknande från vissa sjukdomar.

Förhöjda nivåer av pro- och antiinflammatoriska cytokiner har studerats vid bl. Kunskap om balansen mellan pro- och anti-inflammatoriska cytokiner vid cancerkirurgi och stor tarmkirurgi är begränsad. Narkosmedel såväl intravenösa som narkosgaser påverkar frisättning av cytokiner från vita blodkroppar. Kunskap om hur olika narkosmedel påverkar balansen mellan pro- och anti-inflammatoriska cytokiner vid cancerkirurgi och stor tarmkirurgi är begränsad.

Aktivering av komplementsystemet sker tidigt vid infektion. Bestämning av olika cytokiner och komplementfaktorer i blodet kan vara viktigt vid avgörande om en patient har drabbats av infektion tidigt efter tarmkirurgi. Syfte Det primära syftet är att ge ökad kunskap om narkosens inverkan på immunförsvaret vid större operationer. Publicerad: Uppdaterad: Proteiner bakom upplevd dålig hälsa En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar en koppling mellan självskattad dålig hälsa och en viss typ av proteiner, så kallade cytokiner.

Förhoppningen är nu att den nya kunskapen i förlängningen ska kunna bidra till bättre omhändertagande av personer med upplevd dålig hälsa. Forskarna vid Karolinska Institutet har funnit att både cytokiner och det cytokinliknande ämnet leptin har samband med hur man skattar sin hälsa.

Cytokiner är små proteiner som immunförsvaret använder för att kommunicera internt och med andra system i kroppen, till exempel nerv- och hormonsystemet. När cytokiner frisätts och når hjärnan gör de att vi mår dåligt, vilket tros underlätta tillfrisknandet vid akut sjukdom. För att bättre kunna hjälpa de drabbade, som framför allt söker sig till primärvården, är det viktigt att få fram mer kunskap om riskfaktorer, menar avhandlingens författare, Anna Nixon Andreasson , verksam på Centrum för allmänmedicin CeFAM.

I studierna som ligger till grund för fynden har drygt deltagare ingått, där merparten var kvinnor. Majoriteten skattade sin hälsa som god, men omkring 20 procent skattade sin hälsa som dålig. Det är en grupp proteiner och peptider som är ett slags signalmolekyler inom immunsystemet. De finns i låga nivåer när vi är friska men ökar kraftigt som en del i en inflammationsreaktion.

Hjärnan tolkar dessa som "sjukdomssignaler" och de har betydelse för hur vi upplever ett sjukdomstillstånd och för att ändra beteende när vi är sjuka. Det finns också ett visst samband mellan högre cytokinnivåer i blodet och att skatta sin allmänna hälsa som sämre. För att studera hur vi upplever sjukdomstillstånd och vilka tecken på sjukdom som andra kan uppfatta använder sig forskarna av en experimentell sjukdomsmodell med friska försökspersoner.

De ges ett bakterieämne i små doser som orsakar en övergående inflammatorisk reaktion. Det som sker är att kroppens vita blodkroppar känner igen fragmentet och skickar ut cytokiner i blodet som också signalerar till hjärnan att det skett något i kroppen. Signalerna går dels via nervsystemet och dels i blodet över blod-hjärnbarriären.

Konceptuellt är det ganska likt när vi ser ett hot med våra vanliga ögon, vilket utlöser en larm- eller stressreaktion. När det sker i immunsystemet startar en alarmreaktion vilken når hjärnan så att vi ändrar beteende, säger Mats Lekander.

Går att se vilka som är sjuka Forskarna mäter förändringar i blodet och aktivitet i hjärnan samt hur försökspersonerna känner sig och hur de beter sig. Resultaten visar att försökspersonerna efter injektionen inte bara får sjukdomssymtom med sämre subjektiv hälsa utan även blir mer smärtkänsliga. De som utsatts för bakterieämnet ser också litet sjukare ut generellt.

De får förändrade ansiktsuttryck, ser tröttare ut med hängande ögonlock och hud och läppar blir blekare. Andra tecken på att personerna har en inflammationsreaktion i kroppen är att de går långsammare och stelare. Försökspersonerna fotograferas och filmas, och i andra studier får sedan andra personer se dessa. De kan då oftast se vilka personer som är sjuka utifrån ansiktsuttryck och forskarna undersöker också om detta gäller via rörelsemönster och hållning.

Tecken på sjukdom ökar överlevnaden Forskarna studera även om det går att lukta till sig sjukdom. Det sker genom att låta sjuka personer använda t-shirts som sedan samlas in och andra personer får lukta på dem. Det visar sig då att många anser att kroppslukten från personer som gjorts experimentellt sjuka jämfört med de som fått placebo är starkare och upplevs som mindre hälsosam.