Kramp som inte syns

Dessutom orsakar smärtan utmattning, oro och depression. För patienten på sal tio skulle det vara en lättnad om någon enda undersökning gav en förklaring till den intensiva ryggsmärtan. Hon skrivs nu ut från avdelningen med en känsla av att personalen är skeptisk till att det verkligen gör så ont. Många patienter kan få revansch när man både kan ta en ny typ av bilder och prover som kan påvisa smärtmekanismer, menar smärtprofessor Torsten Gordh.

Hans patienter har ofta remitterats runt i åratal och alla tänkbara undersökningar är gjorda. Blodprover visar inga inflammatoriska sjukdomar som reumatism och datortomografi och magnetkamera visar inga tecken på skador. Men med en ny sorts undersökning går det att se smärtprocesser som andra kameror inte fångar. På bilderna från en så kallad pet-kamera flammar de onda områdena upp i olika färger.

Bilderna väckte stort intresse när han visade upp dem på världens största vetenskapskongress, AAAS, för ett drygt år sedan. Det har vi lyckats med för patienter med whiplashskador, tennisarm och fotledssmärta. Deras tidigare skador har läkt, men vi ser på bilden att något ligger kvar och driver på smärtupplevelsen, säger Thorsten Gordh, professor i klinisk smärtforskning vid Uppsala universitet.

Hypotesen är att det är en inflammation i centrala nervsystemet som inte syns i vanliga blodprover som ett CRP. Däremot verkar inflammationen också gå att se i en ny slags prover från blod och ryggmärgsvätska. Värdefull information kan även finnas i ambulansjournalen. Vittnesbeskrivning måste säkras omgående; vid ett senare besök hos specialist har minnesbilderna bleknat [2].

Ett bilateralt tonisk-kloniskt anfall kan börja plötsligt, men det kan också föregås av mer eller mindre specifika fokala symtom, t ex déjà vu, sensoriska upplevelser t ex smak-, lukt-, hörsel- eller synupplevelser eller en uppåtstigande känsla från epigastriet. Presynkopala symtom inkluderar blekhet, värmekänsla, tomhetskänsla i huvudet, kallsvettighet och synupplevelser stjärnor, ljusblixtar eller svartnande för ögonen och som är så karakteristiska att de benämns svimningskänsla.

Psykogena anfall startar ofta mer gradvis, saknar ofta inledande symtom men kan före­gås av t ex hjärtklappning, handsvett och muntorrhet [3]. Vittnesbeskrivning kan ge klarhet i hur de motoriska symtomen ter sig. Vid bilateralt tonisk-kloniskt anfall ses successiv frekvensminskning och amplitudökning av de kloniska ryckningar som följer på den toniska fasen.

Vid konvulsiv synkope ses oregelbundna myoklona ryckningar eller en kortvarig tonisk hållning, ibland även blick- eller huvuddeviation. De motoriska symtomen är hypoxiutlösta och föregås av tonusförlusten. Vid psykogena anfall är de motoriska symtomen ofta okoordinerade, asymmetriska och ibland avledbara, och ryckningarna är inte kloniska utan liknar en grovvågig tremor.

Lateralt tungbett är då det förekommer mycket karakteristiskt för bilateralt tonisk-kloniskt anfall, vid övriga diagnoser är tungbett ovanligt och rör då oftast tungspetsen [4]. Eventuell urin- eller fecesavgång är ospecifik. Durationen är oftast kort för både synkope och bilateralt tonisk-kloniskt anfall; de flesta epileptiska anfall är kortare än 1—2 minuter. Psykogena anfall är ofta mer långvariga, och symtomen kan växelvis avta och tillta.

Den längre durationen och de ofta dramatiska motoriska anfallen som pågår när patienten kommer till akutmottagningen medför inte sällan oro för att det ska röra sig om status epilepticus. Varierande symtom, tremorlika ryckningar, avsaknad av tonisk-klonisk sekvens och god syresättning är till diagnostisk hjälp för differentiering från konvulsivt status epilepticus.

Efter ett bilateralt tonisk-kloniskt anfall ses post­iktal desorientering med successiv återhämtning. Ibland ses fokala bortfallssymtom, t ex postiktal pares eller dysfasi.

Epilepsi i sömnen

Vid synkope är personen ofta omedelbart orienterad vid uppvaknandet, och vid psykogena anfall är återhämtningen också oftast rask. I bedömningen av anamnes ska beskrivning av inledande symtom, symtomutveckling, duration och återhämtningsfas vägas samman till en helhetsbild. Den diagnostiska misstanken baseras på en samlad bedömning av tillgängliga data, och vid otillräcklig information, t ex avsaknad av vittnesbeskrivning, är det viktigaste att utesluta akut farliga tillstånd, t ex kardiell synkope eller svår metabol störning.

Vid förstagångsanfall hos barn är även noggrann anamnes avseende ärftlighet, graviditet, perinatala och neonatala förhållanden samt tidigare psykomotorisk utveckling avgörande för hur symtomen ska värderas. Typiska affektanfall kan se dramatiska ut men är godartade. Akutsymtomatiskt eller oprovocerat anfall? Om det bedöms vara ett epileptiskt anfall är nästa fråga om det är akutsymtomatiskt eller oprovocerat.

Akutsymtomatiska anfall inträffar i nära tidsmässig anslutning till akut skadlig systemisk eller strukturell påverkan på CNS. Denna inverkan kan vara metabol, toxisk, strukturell, anoxisk, infektiös eller inflammatorisk [5] Fakta 2. Feberkramp är den vanligaste typen av akutsymtomatiskt epileptiskt anfall hos förskolebarn.

Alkoholabstinens är en annan vanlig etiologi. Vissa läkemedel kan vara riskökande även i ordinerade tera­peutiska doser, t ex tramadol [6]. Detaljerad alkohol- och läkemedelsanamnes är därför extra viktig.

Vad får man inte göra när man har epilepsi

Risken för fler anfall är beroende av etiologin, men den är generellt betydligt lägre än efter ett första oprovocerat anfall [7]. Det orsakas av muskelsammandragningar och kallas även för fascikulationer. Många individer kan uppleva att det rycker i ögat eller ögonlocket någon gång i livet, detta är oftast ett övergående och helt ofarligt tillstånd. Förutom att du får muskelryckningar kan du också känna dig känslig för starkt ljus eller uppleva att du kisar mycket.

De vanligaste orsakerna till nervryckningar kan vara trötthet , torra ögon, lång skärmtid eller stress. Oftast behövs ingen behandling och symptomen kan gå över efter några dagar. Om du använder kontaktlinser kan det vara bra att kontrollera dessa hos din optiker. Vid blefarospasm kan du uppleva irritation i ögonen, behov att blinka ofta och kraftiga knipningar som leder till muskelspasmer eller ögonryckningar.

Dessa kan uppstå i samband med exempelvis torra ögon samt vid exponering för kyla eller stress. Efter längre tids besvär kan ryckningar även uppstå i ansiktsmuskulaturen.