Vad leder stillasittande till

Så vad händer när vi motarbetar evolutionens grundtanke och sätter oss ned, exempelvis på jobbet, i många timmar varje dag? Ryggraden påverkas mest och har många negativa följder När vi sitter gör vi det oftast med en delvis kutande rygg, långt ifrån den grundform som den är byggd för, den upprätt stående och därmed jämnt belastade.

Ryggkotorna, och diskarna däremellan, belastas ojämnt när vi sitter. Musklerna som bär upp ryggen utsätts för samma krökta och därför ojämna belastning.

Vad kan man göra för att bibehålla en god fysisk hälsa genom livet?

Med tiden sliter det på ryggen, både kotor och muskler. Den lite ihoptryckta sittställningen begränsar dessutom utrymmet för lungorna så att mängden syre i lungorna minskar. Kompressionen som uppstår i den krökta ryggen klämmer på vener, artärer och nerver vilket i sin tur begränsar nervernas signalförmåga och blodets genomströmningsmöjligheter. Domningar och svullnad är kännbara effekter av klämda blodkärl och nervändar.

När du sitter bränner du inte energi alls lika effektivt som när du rör dig. Stillasittande kan också göra så att ett enzym LPL som reglerar fettförbränning minskar när vi sitter still längre stunder. När våra stora muskelgrupper jobbar så utsöndras myokiner, informationsbärande proteiner som nyligen uppmärksammats inom vetenskapen för sina livsviktiga funktioner.

Bland annat minskar myokiner inlagringen av fett kring de inre organen. Rör vi oss så håller vi oss alltså mer fettfria även på insidan. Myokiner hjälper dessutom till att bygga upp muskelmassa. Kroppen påverkar som bekant knoppen. Din hjärna får mindre luft när du sitter ned och nervsignalerna reduceras.

Fysisk aktivitet barn

Det sänker din koncentrationsförmåga, ingen höjdare på jobbet va? Effekten är bland annat att proteinerna i musklerna och mitokondrierna i cellerna tynar bort. Relativt ny forskning visar att en fysiskt aktiv livsstil och en stillasittande livsstil inte är varandras motsatser. För enligt de nya rönen är det viktigt även för dem som sportar mycket att minska sitt stillasittande.

Då kan jag lata mig resten av tiden. Men så fungerar det inte. För trots att man når upp till den rekommenderade träningsdosen är det viktigt att minimera den stillasittande tiden, säger Stephen Garland som är träningsfysiolog och lektor vid Malmö universitet där han undervisar studenter på det idrottsvetenskapligt programmet.

Enligt WHO:s och Folkhälsomyndighetens riktlinjer bör vuxna varje vecka vara fysiskt aktiva på måttlig intensitet i minst — minuter eller 75— minuter av fysisk aktivitet på hög intensitet, eller en likvärdig kombination av måttlig och hög intensitet. Vil[1]ket får till följd att ämnesomsättningen minskar. Så gott som alla deltagare bedömdes via skattningsskalorna uppfylla kriterierna för aningen mild, måttlig eller svår depression.

Med utgångspunkt i tidigare studier var forskarnas hypotes att de skulle hitta ett samband mellan dels fysisk aktivitet och mindre depressionssymtom, dels stillasittande och mer depressionssymtom. Detta stämde till viss del. Forskarna fann att de personer som sade sig sitta stilla mycket också rapporterade mer depressionssymtom, än de som inte hade ett lika stillasittande liv.

Den andra hypotesen stämde dock inte: de personer som rapporterade hög fysisk aktivitet rapporterade inte mindre depressionssymtom, än de som rapporterade mindre fysisk aktivitet. Det fanns alltså inget samband mellan nivå på fysisk aktivitet och depressionssymtom i den här studien, vilket motsäger tidigare forskning. Enligt författarna kan detta bland annat bero på att urvalsgruppen nästan helt består av personer som skattar sig som deprimerade.

Den är alltså inte representativ för normalpopulationen i sin helhet. De personer som skyddas mot depression av något skäl, till exempel sin sin fysiska aktivitetsnivå, kommer helt enkelt inte att söka till en behandlingsstudie mot depression.