Kan vi producera järn

Energikrävande process Att ta fram stål utan kol kräver dock en hel del nya tekniska lösningar. En annan utmaning med att ersätta kol med vätgas är att det kräver stora mängder elektricitet eftersom vätgas produceras genom att spjälka vatten. Här har Sverige det dock förspänt, enligt Martin Pei. Vi har tillgång till stora mängder fossilfri elektricitet och även potential att bygga ut det fossilfria elsystemet ytterligare med vind och sol.

Vi har goda förutsättningar att byta ut kol mot vätgas. Sverige har också sedan länge en hög produktion av kvalitativ järnmalm, och tillgång till den biomassa som också behövs i stålproduktionen. Martin Pei menar att dessa inbyggda fördelar ger Sverige goda förutsättningar. Men kan verkligen lilla Sverige driva den här viktiga utvecklingen?

Och här vill Martin Pei ge en eloge till svenska staten. Sverige visar vägen - Stålproduktion är en central fråga globalt för att få till en fossilfri värld.

Järn i mat -- lista

Kan vi i Sverige visa vägen och hitta nytt sätt att producera stål kan det sprida sig till hela världen, menar Martin. Sedan HYBRIT initierades har allt fler länder börjat intressera sig för att skapa fossilfritt stål, men Sverige ligger fortfarande i framkant. Foto: Tekniska museet arkiv. Den människan känt till längst är guld. En annan gamling är koppar, som förr användes till yxor och nu finns i varenda elkabel.

I dag är stålet den viktigaste metallprodukten både tekniskt och industriellt. Stål får man genom att göra järn mindre mjukt. Vi har utvunnit och bearbetat metaller i ungefär 9 år. Vid ståltillverkning förädlas järnmalm genom så kallad färskning. Man blåser kall syrgas mot upphettat råjärn för att bli av med kol och föroreningar och göra stålet hållbart.

Innovationer i stål är en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Men tillväxten uppstår först när innovationerna används för lönsam produktion av varor och tjänster. Vi vet inte exakt när människan började framställa järn, men troligtvis skedde det mellan och f. I början var det meteoritjärn — järn som tagits från nerfallna meteoriter — som användes, sedan uppfann man metoder för att utvinna järn ur rödjord och myrmalm.

Järnets egenskaper bestäms av hur mycket kol det innehåller.

Blodpudding järn

Järn med lägre kolhalt är smidbart, medan järn med högre kolhalt som inte går att smida kallas för råjärn, tackjärn eller gjutjärn. En av de viktigaste innovationerna inom medeltidens järnframställning var masugnen, som var en mer effektiv metod att utvinna järn ur malm. Det har funnits ett flertal metoder för färskning, den process då kolhalten i järnet sänks så att det blir smidbart.

Det mångsidiga stålet Stål är ett av våra viktigaste konstruktionsmaterial. Järnmalmen kallas nu råjärn tackjärn. Råjärn innehåller fyra procent kol och det gör järnet ömtåligt och sprött. För att det ska bli mer användbart tillförs syrgas. Syrgasen reagerar med kolet och bildar mer kolmonoxid och koldioxid. Det kallas färskning. Färskningen fortsätter tills kolhalten är två procent.

Nu kallas råjärnet tackjärnet för stål. För att ge stålet bättre egenskaper görs legeringar med krom och nickel. Rostfritt stål består av, förutom järn, 18 procent krom och 8 procent nickel. Miljöproblem med järnframställning. Det bildas ofantliga mängder växthusgas koldioxid och kolmonoxid.