Svårt sjuk i anorexia

Nyligen uppskattades AN-incidensen i en stor nationellt representativ studie av 8—åringar klinikrapporterade fall i Storbritannien, Irland till 13,7 per personår 25,6 flickor; 2,3 pojkar. En stor finsk befolkningsstudie visade incidens i riskåldrarna 10—24 år på 15,7 per personår. Etiologi Vid AN påverkas en individ med medfödd sårbarhet för stört ätbeteende av omgivningsfaktorer, som familj, anknytning och sociokulturella faktorer.

Bantning kan trigga ätstörningssymtom.

Studier antyder att båda flickor och pojkar påverkas i sin kroppsuppfattning av omgivningen, särskilt om de blir mobbade. För båda könen verkar intuitivt ätande vara motsatt korrelerat till BMI samt ge lägre risk för ätstört beteende. En uppehållande faktor vid AN är att restriktivt ätande är dysforireducerande medan överätande lindrar negativa affekter.

Tvillingbaserad hereditet uppskattas till 50—60 procent. Vad som ärvs är inte klarlagt men en stor genetisk studie pekar på att AN kan vara både en metabol och en psykiatrisk sjukdom. Perfektionism var länge associerat med sämre psykosocialt utfall. I en prospektiv svensk AN-studie över tre decennier var dock perfektionistiska drag prediktivt för bättre prognos. Psykiska symtom Bantning, särskilt hårdbantning, kan sätta igång viktnedgång, fobisk kontroll av matintag, hård träning och social isolering.

Hungern är stark i början och vikten instabil. Hungern leder till att minst hälften hetsäter och kräks. Efter hand inträder trötthet, yrsel och samtidigt rastlöst rörelsebehov, ångest och nedstämdhet. Tvångsmässighet och kontrollbehov dominerar. Somatiska symtom Undervikt eller avstannad tillväxt hos barn , viktfluktuationer och näringsbrist leder till elektrolytrubbningar, metabola och endokrina förändringar.

Somatiska förändringar är sekundära till svält och långvarig undervikt och oftast reversibla vid normalisering av vikten. Sekundär amenorré är vanligt och vid prepubertalt insjuknande att första mensen skjuts upp. Långsam hjärtrytm, lågt blodtryck, nedkylning och uttorkning är vanligt. Kvaliteten på hud, hår och tänder påverkas. Gastrointestinala besvär är nästan regel och kan försvinna efter viktnormalisering men är överrepresenterat vid uppföljning av AN-fall behandlade på BUP.

De som var överviktiga före viktfall kan ha muskelsvaghet även då de fortfarande har överskott av fettvävnad och normalt BMI. Vid otillräckligt energiintag är nivån av anabola hormoner låg.

Forskning om ätstörningar Kunskapen gällande ätstörningar har länge varit bristfällig och tveksamma eller felaktiga förklaringar har florerat i olika perioder. På talet sökte man svaren i familjen och många gånger drogs slutsatsen att en dysfunktionell familjemiljö var roten till problemet. Det har lett till att många föräldrar känt skuld. Nu tänker forskarna i stället precis tvärt om.

Man ser familjen som en del av lösningen snarare än själva problemet. Man menar vidare att förklaringen till ätstörningar är en kombination av psykologiska och biologiska riskfaktorer i kombination med utlösande miljöfaktorer. I nylig forskning har man kunnat knyta ätstörningar till vissa gener.

I fortsatta studier hoppas man kunna upptäcka fler genetiska samband. Syftet med studien är att öka kunskapen om varför vissa personer drabbas av ätstörning och andra inte. Forskare i Storbritannien har utvecklat fem frågor som kan vara till hjälp för att avgöra om man har en ätstörning. Gör du så att du kräks för att du känner dig obehagligt mätt? Oroar du dig för att du har förlorat kontrollen över hur mycket du äter?

Har du nyligen gått ner mer än 6 kg inom loppet av 3 månader? Tycker du att du är fet även när andra säger att du är för smal? Hjärnan förändrad vid anorexi Tidigare har Ida Nilsson gjort hjärnavbildningsstudier och visat förändringar i hypotalamus hos patienter med anorexi. Hon har också undersökt blodprov från patienter med sjukdomen och sett att en molekyl, NfL, som visar att nervceller skadats, är förhöjd hos personer som är aktivt sjuka.

Hos individer som varit friska i minst ett år har nivåerna av molekylen sjunkit. Det tyder på att den aktiva processen avstannat men säger inget om hur det ser ut i hjärnan. I dag är det svårt att titta på så små områden som hypotalamus men tekniken börjar bli bättre. De cellerna har samma genetiska uppsättning som individen och bör bete sig på liknande sätt. Femtio-åttio procent av bakgrunden till anorexia nervosa beror på ärftliga faktorer.

Stora genetiska studier har nyligen visat att varianter av gener som är relaterade till hur vi reglerar bl a kroppsvikt är överrepresenterade i anorexi. Viktigt med ny kunskap Ida Nilsson har forskat om anorexi i femton år och menar att mycket har hänt under de senaste fem åren, fram för allt hur man ser på sjukdomen. Ida Nilsson hoppas att hennes forskning ska bidra till att det tas fram läkemedel som riktar in sig på de aptitreglerande systemen i hypotalamus för att kunna bryta självsvälten.