Kan man se virus i ett ljusmikroskop

Anton Nordeman forskar om vad som händer i hjärnan vid beroendesjukdomar. Foto Kajsa Juslin — För att lyckas med mikroskopi på levande celler gäller det också att belysa dem så lite som möjligt. Man får tänka på att cellerna som kommer inifrån kroppen aldrig har stött på ljus förut, säger Vesa Loitto. Professor Karin Öllinger leder en forskargrupp som studerar funktionen hos en liten struktur i celler, lysosomen.

De undersöker lysosomens betydelse i bland annat cancer. Med andra metoder kan vi få siffror, men här kan vi verkligen se det som händer och det är oslagbart! Don efter person Här finns även flera olika elektronmikroskop. Upplösningen i dem är många gånger bättre än i ljusmikroskopen. Nackdelen är att elektronmikroskopi inte kan användas på levande material. Det finns med andra ord inte ett enskilt mikroskop som är bäst till allt.

Den bästa tekniken är den som hjälper forskaren att besvara sin frågeställning. Vesa Loitto försöker vara ett bollplank och ge råd om vad som kan passa bäst i varje enskilt fall. Det liknar sitt äldre syskon men är mindre och används som en första station, där forskare kan undersöka kvalitén på proverna innan de tas vidare till det stora mikroskopet. Väntetiderna kortare Glacios är i drift hela tiden, dygnet runt.

Många forskargrupper använder det i sina studier och det används även för utbildning. Forskare ska inte behöva vänta flera månader, de ska kunna komma och göra experiment när de behöver det, säger Linda Sandblad. Michael Hall, första forskningsingenjör, laddar nya prover i Glacios. BildMattias Pettersson I det stora kryoelektronmikroskopet har en ny elektrondetektor precis installerats, den allra senaste på marknaden.

Den håller fortfarande på att trimmas in och kommer snart att kunna ta ännu fler förfinade bilder, ännu snabbare. Just nu spelar kryoelektronmikroskopen en avgörande roll i en mängd forskningsprojekt. Att de finns i Umeå betyder mycket för universitetet, menar Linda Sandblad. Det gör också Umeå universitet attraktivt för forskare. Studenter och forskare från hela världen kommer till Umeå för att vi har kryoelektronmikroskopen, säger hon.

Det är inget botande läkemedel men mycket effektivt mot symtomen.

Framgången med Aciklovir ledde till höga förväntningar på forskningen om antivirala medel. Det gjordes stora satsningar på till exempel medel mot förkylningsvirus. Resultaten uteblev dock och många aktörer la så småningom ner sin virusforskning. Men i slutet av talet och början av talet sammanföll två skeenden: en ny dödlig smitta, hiv, spred sig skrämmande fort över världen, samtidigt som den tekniska utvecklingen inom molekylärbiologi och IT började ta fart.

Den blev på många sätt startpunkten för modern virusforskning. Det var till exempel första gången man använde datorbaserade simuleringar för att räkna ut hur ett läkemedel borde se ut, i stället för att förutsättningslöst pröva sig fram. Det var revolutionerande. I dag finns antiviraler mot bland annat herpes, hiv, hepatit B, hepatit C, influensa och RS-virus — samt en rad virus som inte är lika kända hos allmänheten.

Anders Sönnerborg är ordförande för den svenska expertgrupp som tar fram rekommendationer om hur medlen ska användas. Bild: Rubrik: Anders Sönnerborg. Foto: Stefan Zimmerman — För kroniska sjukdomar har vi en bra och väl använd arsenal av antiviraler, säger han. För akuta infektioner är användningen mer begränsad, främst beroende på tidsaspekten.

Medlen behöver sättas in tidigt för att få stor effekt. Därför används antiviraler mot influensa inte så mycket, trots att de finns. Men för vissa patienter är de livsviktiga, påpekar han. För dem kan antiviraler mot exempelvis influensa och mer ovanliga virus vara livräddande. Antiviraler blockerar något steg i virusets kedja av att föröka sig och infektera nya celler. Till skillnad från vaccin, som brukar vara mycket specifika, har de potential att slå brett mot många olika virus.

Mutationer som sker där blir alltid till det sämre för viruset, därför uppstår ingen variation. Det är en svaghet som kan utnyttjas. Antivirala medel som blockerar en sådan mekanism slår mot hela gruppen av virus. Ett viktigt forskningsområde i dag är att utveckla sådana så kallade bredspektrumantiviraler. Djur kan ge nya virus Virusforskaren Ali Mirazimi delar sin tid mellan Folkhälsomyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt och Karolinska Institutet, där han är adjungerad professor i virologi vid institutionen för laboratoriemedicin.

Han är involverad i forskning om såväl test som antiviraler och vaccin för sars-cov Att kinesiska djurmarknader snabbt pekades ut som virusets mest sannolika källa är ingen slump, förklarar han.

När mänskligheten drabbas av ett nytt virus är det med stor sannolikhet ett djurvirus som har förändrats — och den mest gynnsamma miljön för sådana förändringar är där människor och många djurarter trycks ihop på litet utrymme. Bild: Rubrik: Ali Mirazimi, foto: Bildmakarna — Olika arter får i sig varandras virus och en mångfald av mutationer gör att de någon gång överlever i en ny värd.

Virus som stöter på varandra kan också utbyta genetiskt material. Stora, trånga marknader för levande, vilda djur är därför den perfekta grogrunden för en ny smitta. Men fladdermössen då? Hur kommer det sig att just fladdermöss nämnts som misstänkt viruskälla för allt från ebola till covid? Bär de på extra mycket virus?

Nja, framför allt är de väldigt vanliga. Världens 1 fladdermusarter utgör en femtedel av alla däggdjursarter.

Bara gnagarna är fler — och de sprider också mycket virus. Somliga virus är mycket selektiva och infekterar bara en art, andra kan leva i många olika arter. Ofta orsakar de sjukdom bara hos vissa. Men vad vi vet blir bara en art sjuk: människan, säger Ali Mirazimi. Det finns dock gränser. Virus för växter eller bakterier kan, så vitt man vet, aldrig infektera människor.

Våra celler är alldeles för olika. Kroppstemperaturen är också viktig, därför är det inte sannolikt att ett varmblodigt djur som människan skulle drabbas av till exempel fiskvirus.