Hög vik på ena sidan

Obesitas medicin

Vi behöver därför lära oss mer om vilka faktorer som avgör om en individ utvecklar ätstörningar eller inte, säger Cynthia Bulik. DET HAR LÄNGE varit känt att ätstörningar är vanligare i vissa familjer, och tvillingstudier som genomförts av Cynthia Bulik och andra forskare visar att 40 — 60 procent av risken att drabbas av anorexia nervosa förklaras av genetiska faktorer.

Det är viktigt att studera både de biologiska och miljömässiga aspekterna av ätstörningar och hur dessa samverkar, säger Cynthia Bulik. Bild: Rubrik: Illustration: Jens Magnusson Vilka gener som är inblandade har varit helt okänt — tills nu. Cynthia Bulik har tillsammans med internationella kollegor nyligen ge efter avvikelser som kan kopplas till sjukdomen.

När resultaten analyserades kunde forskarna för första gången knyta sjukdomen till en specifik region i våra gener. Området sitter på kromosom 12 och har tidigare kopplats till typ 1-diabetes och autoimmuna sjukdomar. Forskarna såg också att genvarianter som ökar risken för anorexia nervosa är kopplade till personlighetsdraget neuroticism och till tvångstankar.

Det stämmer med tidigare forskning som observerat att neuroticism, ångest och tvångstankar är vanligare bland personer med ätstörningar. Sådana samband kan tolkas på flera sätt. Det är exempelvis möjligt att ångest bidrar till uppkomsten av ätstörningar, är en följd av ätstörningar eller existerar parallellt med ätstörningar. Enligt Cynthia Bulik finns det anledning att tro att ångest kan vara en bidragande orsak, åtminstone hos unga.

Resultaten visade också att genvarianter som tidigare kopplats till hög utbildningsnivå också är kopplade till anorexia nervosa. Enligt Cynthia Bulik bekräftar detta tidigare observationer av att ätstörningar är vanligare i hem med hög utbildningsnivå. Men detta kan nu förstås i ett nytt ljus. Vad vi nu har upptäckt är att genvarianter som har kopplats till hög utbildning också ökar risken för anorexia nervosa.

Det innebär att sambandet med familjens ambitionsnivå kan finnas på det genetiska planet och kanske inte alls handlar om miljömässig påverkan inom familjen, säger Cynthia Bulik. DET MEST anmärkningsvärda resultatet var enligt Cynthia Bulik att genetiska faktorer som kopplades till anorexia nervosa också var negativt korrelerade till övervikt och fetma. Mer specifikt är genvarianter som ökar risken för anorexia nervosa också kopplade till en gynnsam sammansättning av blodfetter, men också till lågt BMI, låg sannolikhet för fetma och procentuellt låg andel fett av kroppsammansättningen.

Men de här resultaten gör mig ganska övertygad om att jag har haft fel, säger hon. Sanning 2 Familjer får inte skuldbeläggas. De kan snarare vara en mycket värdefull tillgång i behandlingsarbetet. Sanning 3 En ätstörningsdiagnos är en hälsokris som stör både individens och familjens möjligheter att fungera. Sanning 4 Ätstörningar är inte ett val utan allvarliga tillstånd som påverkas av biologiska faktorer.

Sanning 5 Ätstörningar kan drabba alla oavsett kön, ålder, etniskt ursprung, kroppsform, vikt, sexuell läggning och socioekonomisk status. Sanning 6 Ätstörningar är förknippade med förhöjd risk för både suicid och medicinska komplikationer. Sanning 7 Arvs-och miljöfaktorer spelar en viktig roll i utvecklandet av ätstörningar.

Sanning 8 Vem som drabbas av ätstörningar styrs inte enbart av gener. Sanning 9 Det går att bli helt frisk från ätstörningar. Tidig identifikation och behandling är viktigt. Cynthia Bulik påpekar att det är relativt lätt för en överviktig person att gå ner i vikt genom bantning, men att det är mycket svårt att inte gå upp i vikt igen. Över 90 procent av alla som bantar återgår sedan till sin ursprungsvikt eller en ännu högre vikt.

Av skäl som inte är helt klarlagda verkar det som att överviktiga kroppar är inställda på att sträva efter en hög vikt, något som det är svårt för individen att ändra på. Kanske befinner sig personer med anorexia nervosa på den andra änden av spektrumet, så att deras kroppar istället är inställda på att hålla en lägre kroppsvikt än genomsnittet, resonerar Cynthia Bulik.

Många återfaller och minskar i vikt igen efter behandlingens slut. Det är som om något i kroppen drar dem tillbaka till en låg kroppsvikt, säger hon. Vad som orsakar denna gummibandseffekt är enligt Cynthia Bulik oklart, på båda ändarna av viktspektrumet. Mer kunskap om detta kan eventuellt göra det lättare att förstå varför så många återfaller i anorexia nervosa, och hur cirkeln skulle kunna brytas.

Sammantaget motsäger de genetiska resultaten inte den traditionella bilden av anorexia nervosa som en psykiatrisk sjukdom. Men de indikerar att den bilden är ofullständig. Studien görs i samarbete mellan forskare i Amerika, Danmark, Australien och Nya Zeeland som har samlat blodprover från 13 individer med anorexia nervosa.

Dessa analyseras nu på sitt genetiska innehåll och jämförs med individer utan sjukdomen. Men gener fungerar oftast i samspel med en miljö och kan sällan förklara allt. För att ringa in vilka övriga faktorer som påverkar risken för anorexia nervosa har Cynthia Bulik och hennes kollegor startat en studie av genetiskt identiska tvillingar, enäggstvillingar, där den ena men inte den andra har utvecklat anorexia nervosa.

I forskningsprojektet Comprehensive risk evaluation for anorexia nervosa in twins CREAT kommer cirka tvillingar att besöka Karolinska Institutet för att under två dagar lämna olika prover, få sin hjärna scannad och genomföra olika kognitiva uppgifter. Något har gjort att den ena har utvecklat sjukdomen trots att båda har samma gener, och vi vill ta reda på vad det är, säger Cynthia Bulik.

I ytterligare en satsning, Binge eating genetics initiative BEGIN samlar forskarna in saliv och avföringsprov från personer med bulimia nervosa eller hetsätningsstörning och friska kontrollpersoner. Målet är att ta reda på hur gener och tarmbakterier samverkar vid uppkomsten och upprätthållandet av dessa ätstörningar. Tanken är naturligtvis att den ökade kunskapen på sikt ska kunna förbättra behandlingen.

Cynthia Bulik beskriver ätstörningar som en fälla som det är helt logiskt att vissa riskerar att hamna i, givet deras förutsättningar. Samtidigt tenderar de i vissa fall att ha ovanligt lätt för att gå ner i vikt, samtidigt som de mår bättre än andra när de gör det, säger hon. Behandlingens mål är att bryta den onda cirkeln och ge individen redskap för att inte gå i fällan igen.

Forskarna är överens om att en grundpelare i behandling av ätstörningar bör vara att normalisera matintaget och vikten. Beteendet kring mat är kärnan som alla patienter har gemensamt, medan den psykologiska profilen varierar. Det behöver inte finnas något trauma eller några stora psykiska problem bakom, säger Ata Ghaderi. Men oavsett vilka de utlösande faktorerna är så befinner sig den drabbade i sjukdomens grepp, både kroppsligt och psykologiskt.

Samtidigt känns det fysiskt svårt att äta. Det handlar alltså inte bara om att inte vilja gå upp i vikt, utan ätandet är inte alls belönande eller njutningsfullt som det är för andra, säger Ata Ghaderi. Det är vanligt att personerna själva under lång tid upplever att de mår bra, trots att omgivningen ser att de är svårt sjuka.

Behandlingen som syftar till ett ökat matintag kan upplevas som hotfull och, för en del, som att man blir fråntagen sitt bästa vapen mot ångest. De allra flesta har ett ben som de favoriserar, oftast pågrund av obalanser i bäcken och höfter, som bland annat bidrar till att ett ben verkar kortare när ena sidans muskler är mer spända i ländryggen. Då vill man gärna hänga över på ena benet.

Hur vi står och går är något som bör ske helt av sig själv. Ett sista test som du kan göra för att se hur du format din rygg och fortsätter genom att omedvetet tillåta dessa obalanser genom hur du instinktivt väljer att sitta, stå och gå. Sitt ner och korsa vänster ben över det högra, känn efter hur bekvämt det känns. Växla sedan och korsa höger ben över det vänstra. Var det bekvämare?

Kändes det mer naturligt och vant att ha det ena benet korsat över det andra? De allra flesta har en favoritställning när de sitter med korsade ben. Jag påstår att det inte är en slump utan kommer sig som en naturlig följd av de obalanser som du har i din kropp. Vad kan man göra åt detta om man upptäcker någon av dessa obalanser? Det bästa sättet är i min mening att få sin rygg och sitt nervsystem undersökt av någon som är specialiserad på detta.

Kiropraktorer är en sådan yrkesgrupp som har fokus på just relationen mellan hur nervsystemets och ryggradens funktion samverkar. Vad du själv kan göra är givetvis av största vikt. Detta är några enkla övningar som kan bidra till att balansera om du har upptäckt någon av de obalanser som jag gått igenom i denna lektion. Föremål som bilar är byggda med låg tyngdpunkt och stor stödyta så de inte välter så lätt när de svänger eller bromsar.

Tyngdpunkten går att flytta på Men tillbaka till Philips bil. Den vilar på klippans kant, så stödytan är bara hälften så stor som normalt. Resten hänger fritt utanför. Kolla efter den gröna punkten. Det är bilens tyngdpunkt. Det ser ut som om att den kommer att falla, men Kim och Philip tänker snabbt och kastar sig in i baksätet.

Nu är den bakre delen av bilen tyngre, så tyngdpunkten förskjuts lite åt det hållet. Det räcker precis för att de ska kunna kasta sig bakåt och rädda sig, men utan deras vikt ligger bilens tyngdpunkt återigen utanför stödytan. Den har passerat sin tippunkt. Dags att säga adjö till bilen.

Överviktig kvinna

Nu är den i gravitationens händer. Sammanfattning Tyngdpunkten är ett mått på hur massa är fördelad. Alla föremål har en tyngdpunkt.