Sockersjuka eller

Diabetestillståndet förändrar både socker- och fettomsättning och blodfetternas sammansättning får en aggressiv form medökad risk förblodfettsansamlingen i kärlväggen aterosklerotiska plack. Sammantaget påskyndas åderförfettningsprocessen i kroppens kärl, och efter hand uppstår förträngningar och åderförfettning i kärlen.

Ett förhöjt blodsocker ökar även risken för proppbildning, samtidigt som blodets egen förmåga att lösa upp proppar påverkas negativt. Symptomen är matthet, oro, hjärtklappning, svettningar, blekhet samt svimnings- och svaghetskänsla och även förvirring. Vid den här typen av symptom är det viktigt att kontrollera blodsockret för att få en diagnos.

Tillståndet hävs med druvsocker, ett glas juice, en banan eller en smörgås. Om personen är medvetslös krävs sjukhusvård. För högt blodsocker hyperglykemi kan uppstå om det är för lite insulin i blodet i förhållande till kroppens behov. Exempelvis kan detta inträffa vid infektion då ökar insulinbehovet eller om läkemedel inte finns tillgängligt som när insulinpump inte fungerar.

Flera timmar eller dagar med insulinbrist kan leda till ett akut tillstånd som kallas ketoacidos, syraförgiftning. Symptomen är stora urinmängder, röda kinder, törst, trötthet, synstörningar, illamående, kräkning och en acetonluktande andedräkt och förändrat andningsmönster. Hos barn kan buksmärta vara ett av få symtom på ketoacidos.

Behandling på sjukhus är absolut nödvändigt. Vad säger professorn om rörelse? Hur kan det komma sig att svenska folket aldrig har suttit stilla så mycket som nu. Hur kan man enkelt motverka denna stillasittande och tickande bomb för folkhälsan? Podden bjöd in professor och överläkare Mai-Lis Hellénius för att få svar.

Skillnad mellan typ 1- och typ 2-diabetes Diabetes typ 1 och 2 har gemensamma nämnare men skiljer sig åt på flera olika sätt.

Förstadium diabetes symptom

Sockerhalten i blodet är för hög Diabetes typ 1 och 2 har gemensamma nämnare men skiljer sig åt på flera olika sätt. Den gemensamma nämnaren för de båda diabetesformerna är att sockerhalten i blodet är för hög eftersom kroppen inte kan använda energin från maten på rätt sätt. Men de skiljer sig åt på flera viktiga punkter, framför allt när det gäller de bakomliggande orsakerna.

Typ 1-diabetes har kallats barn- och ungdomsdiabetes, och innebär att kroppens immunförsvar förstör insulinproducerande celler i bukspottkörteln. Typ 1-diabetes kan dock uppkomma i alla åldrar och det finns ett flertal personer över 30 år som insjuknar i typ 1-diabetes. Vid typ-1 diabetes kommer insjuknandet på några veckor, med symptom som viktnedgång, ökad törst och stora urinmängder.

Sjukdomen utgör omkring 10 procent av alla diabetesfall i Sverige. Typ 1-diabetes är ett kroniskt tillstånd och kräver behandling med insulin. Oupptäckt typ 2-diabetes Typ 2-diabetes kallades tidigare åldersdiabetes och drabbar vanligen personer över 40 år men i dag insjuknar även yngre personer. Att allt fler yngre personer insjuknar i typ 2-diabetes beror på att kraftig övervikt blivit vanligare.

Typ-2 diabetes beror på en okänslighet för insulin, så kallad insulinresistens, och är ofta förenat med besvär som högt blodtryck, höga blodfetter och övervikt. I ett tidigt stadium kan typ 2-diabetes gå tillbaka. Viktnedgång, ökad muskelmassa och ändrade kostvanor som minskar kraftig övervikt leder till en ökad insulinkänslighet och förbättrar, ibland normaliserar, blodsockret.

Diabetes typ 1

Typ 2-diabetes kan vara oupptäckt i många år och ett av de första symptomen kan vara en hjärtinfarkt. Det här är diabetes De två huvudsakliga typerna av diabetes är typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. På senare tid har flera forskargrupper föreslagit ytterligare diabetesgrupper, framför allt baserat på olika karaktärsdrag och risk för komplikationer, men den sedan länge rådande internationella uppdelningen i typ 1 och typ 2 gäller fortfarande Typ 1-diabetes Typ 1-diabetes kallades tidigare barn- eller ungdomsdiabetes.

Sjukdomen utgör omkring 10 procent av alla diabetesfall och påträffas främst hos barn och ungdomar.

Smygande diabetes barn

Oftast rör det sig om en ung, normalviktig person som insjuknar relativt akut. Den här formen av diabetes kan man få redan strax efter födseln men den kan även debutera hos äldre och gamla personer. Typ 1-diabetes innebär att kroppens egen insulinproduktion helt, eller nästan helt, har upphört. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, som innebär att kroppens eget immunförsvar angriper och förstör insulinproducerande celler i bukspottkörteln.

På sikt leder detta till total insulinbrist. Typ 2-diabetes Typ 2-diabetes kallades tidigare åldersdiabetes. Sjukdomen drabbar vanligen personer över 40 år och risken att insjukna ökar dramatiskt ju äldre man blir. I dag ser man emellertid att sjukdomen går ner i åldrarna och att såväl barn som tonåringar drabbas.

Vid typ 2-diabetes är cellernas känslighet för insulin nedsatt, så kallad insulinresistens. Det innebär att cellerna inte kan ta upp socker från blodet i normal utsträckning. Tobak och alkohol Att sluta röka är en väsentlig del av diabetesbehandlingen. Det är också bra att tänka på alkoholkonsumtionen, som bör vara måttlig eftersom alkohol innehåller mycket energi och ökar risken för lågt blodsocker.

Rikligt intag höjer dessutom blodtrycket. Det finns särskilda patientversioner om rökavvänjning och behandling av alkoholproblem. Egenmätning av blodglukos Diabetikerns egen aktiva roll är en viktig del av behandlingen. Patienten och en yrkesperson inom diabetesbehandlingen kommer sinsemellan överens om målsättningen samt behovet av och tidpunkterna för egna mätningar.

Dagliga egna mätningar behövs inte om det så kallade långtidssockret HbA1c följer målsättningen och diabetikern inte använder läkemedel som ökar risken för lågt blodsocker hypoglykemi. Diabetiker med insulinbehandling bör göra egna mätningar åtminstone vid uppvaknandet på morgonen, på kvällen vid läggdags och före måltiderna. Mätare och anvisningar om hur den används får patienten av diabetesskötaren vid den egna hälsocentralen.

Teststickor för mätaren, nålar för insulinpennan och vid behov också andra vårdartiklar för diabetes får patienten via utdelningen av egenvårdsartiklar, men för detta behövs en läkarordination. Läkemedelsbehandling vid diabetes Läkemedelsbehandlingen inleds genast när diabetes har konstaterats. Om läkemedelsbehandling inleds skriver läkaren ett B-utlåtande för specialersatta läkemedel utom vid graviditetsdiabetes.

Blodsocker Vid typ 2-diabetes är förstahandsläkemedlet metformin, och behandlingen inleds med detta läkemedel. I början ges en liten dos, som sedan ökas med en till två veckors intervall för att undvika biverkningar oftast magsymtom, illamående. När metforminbehandlingen har pågått i flera år är det bra att kontrollera halten av Bvitamin med tre till fem års intervall.

Andra läkemedel som används vid behandling av typ 2-diabetes är gliptiner, sulfonylureapreparat, glinider måltidstabletter , GLPanaloger och glitazoner. En del av läkemedlen är tabletter, andra ska injiceras. Fler än hälften av patienterna med typ 2-diabetes behöver också insulin i något skede. De kan ta insulin på olika sätt: som basinsulin, måltidsinsulin, flerdosinsulin, mixinsulin eller med insulinpump.

Det finns mera ingående information om läkemedelsbehandlingen i den egentliga God medicinsk praxis-rekommendationen Typ 2-diabetes på finska «Tyypin 2 diabetes»1. Blodtrycksmedicineringen för diabetiker bör alltid innefatta antingen en ACE-hämmare eller en ATR-hämmare utom för gravida. Man har konstaterat att dessa läkemedel minskar bland annat antalet hjärtinfarkter och dödsfall i hjärtsjukdomar.

Det finns en skild patientversion om högt blodtryck «Verenpaine koholla? Störningar i fettmetabolismen Man följer också med diabetikerns blodfettvärden kolesterol eftersom risken att insjukna i en artärsjukdom kranskärlssjukdom, cirkulationssjukdomar i hjärnan eller artärsjukdom i benen är förhöjd. Detta uppnås med levnadsvanor och vid behov med läkemedelsbehandling statiner.

Läkemedelsbehandling med statiner används alltid för patienter med artärsjukdom även om kolesterolvärdet inte är förhöjt. Det finns en skild patientversion om störningar i fettmetabolismen. Sjukdomar som sammanhänger med diabetes Diabetisk retinopati näthinnesjukdom i ögat Förändringar som kan ses i ögats näthinna kallas retinopati.

Diabetespatientens ögon bör undersökas när sjukdomen diagnostiseras, med undantag för barn under tio år. Diabetes typ 2 Vid typ 2-diabetes är din insulinproduktion för låg för kroppens behov och du kan ha svårt att tillgodogöra dig det insulin som faktiskt produceras. Diabetes typ 2 är ofta kopplad till övervikt och fetma , mindre hälsosamma matvanor och för lite fysisk aktivitet.

Ärftlighet är också en tydlig riskfaktor. Motion och förändrade kostvanor bidrar till att sänka blodsockervärdet och kan fördröja sjukdomsutvecklingen. Över tid behöver de flesta läkemedelsbehandling med blodsockerreglerande tabletter, injektioner eller insulininjektioner. Diabetes typ 2 brukar inte ge lika tydliga symptom som typ 1, men även typ 2 kan göra att du känner dig trött, törstig och kissar mer än vanligt.

Höga blodsockervärden uppmärksammas ofta i samband med en hälsoundersökning eller ett läkarbesök som inkluderar blodprover. De flesta får diagnosen efter 40 års ålder, men även yngre vuxna och barn kan få typ 2-diabetes. Risken att drabbas ökar med stigande ålder — i dagligt tal kallas sjukdomen ibland för åldersdiabetes. Diabetes typ 2 är en del av det metabola syndromet som innebär en ökad risk för vällevnadssjukdomar med så kallad insulinresistens, övervikt, högt blodtryck och höga blodfetter.

Prediabetes är ett förstadium till diabetes typ 2. Många har lätt förhöjda blodsockervärden som stiger över tid och utvecklas till diabetes typ 2. Ändrade levnadsvanor kan bromsa sjukdomsförloppet. Graviditetsdiabetes är en övergående form av diabetes typ 2 som drabbar ungefär 4 procent av alla gravida i Sverige. Det beror oftast på att insulinresistensen ökar under en graviditet. Då kan du behöva justera kosten och vara mer fysiskt aktiv.

Vissa behöver även läkemedelsbehandling. Blodsockernivån brukar normaliseras i samband med barnets födsel. Graviditetsdiabetes innebär en förhöjd risk att drabbas av diabetes typ 2 senare i livet.