Arbetslag sjukdom

Om du fortfarande efter två veckor inte kan arbeta, kan du ha rätt till ersättning från två håll. Från och med dag 15 får du sjukpenning från Försäkringskassan. När arbetsgivaren har kollektivavtal får du även en sjuklön från arbetsgivaren som kompletterar sjukpenningen. Efter 90 dagar övergår den kollektivavtalade sjuklönen till ITP sjukpension, som betalas ut från försäkringsbolaget Alecta.

Vid långvarig sjukdom kan du därför få ersättning både från Försäkringskassan exempelvis sjukpenning, aktivitets- eller sjukersättning och Alecta ITP sjukpension. Mer om karensavdrag, sjuklön och sjukpension Ta hjälp av Ersättningskollen Ersättningskollen visar både lagstadgad och kollektivavtalad ersättning vid sjukdom eller arbetsskada.

Med hjälp av Ersättningskollen kan du få en ungefärlig överblick över hur mycket pengar du kan få om du blir sjuk eller råkar ut för ett olycksfall. Till Ersättningskollen Arbetsskada En arbetsskada är en sjukdom eller skada som du drabbats av på ditt arbete. Både fysiska och psykiska besvär du fått av ditt arbete kan klassas som arbetsskada.

Sjukanmälan försäkringskassan

Som olycksfall räknas även olyckor vid färd till och från arbetet. Det är viktigt att anmäla varje misstanke om arbetsskada. Mer om arbetsskada Vid eventuell arbetsskada gäller både lagstadgade och kollektivavtalade försäkringar. Med sjukdom jämställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga som orsakats av sjukdom. Vid bedömande av om och i vilken utsträckning arbetsförmågan är nedsatt ska det särskilt beaktas om arbetstagaren på grund av sjukdomen är helt eller delvis förhindrad att utföra sitt vanliga eller därmed jämförligt arbete 4 § SjLL.

Sjuklöneperioden omfattar den första dag som arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande tretton kalenderdagarna i sjukperioden. En sjuklöneperiod börjar inte om arbetstagaren inte avhåller sig från arbete åt arbetsgivaren. Om en sjukperiod börjar inom fem dagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats ska sjuklöneperioden omfatta endast så många dagar att den tillsammans med en sjuklöneperiod hos samma arbetsgivare under den tidigare sjukperioden utgör fjorton kalenderdagar.

Som sjukperiod anses tiden under vilken arbetstagaren i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 4 § SjLL 7 § SjLL. Begreppet sjukperiod finns också i socialförsäkringsbalken SFB. Som sjukperiod anses enligt 27 kap. I 27 kap. Med sjukdom likställs ett tillstånd som orsakats av sjukdom. Om rätt till sjukpenning för den försäkrade uppkommer i omedelbar anslutning till en sjuklöneperiod enligt SjLL ska sjukperioden enligt SFB även omfatta en sådan period.

Under de första 90 dagarna av en sjukperiod ska det beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen inte kan utföra sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder honom eller henne. Från och med den 91 dagen i sjukperioden ska det även beaktas om han eller hon kan försörja sig efter en omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren.

Från och med dag i sjukperioden ska det dessutom, om det inte finns särskilda skäl mot det eller det i annat fall kan anses oskäligt, beaktas om den försäkrade har sådan förmåga att han eller hon kan försörja sig själv genom arbete på den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för honom eller henne. Slutligen ska det från och med den tidpunkt då den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga under dagar, om det inte kan anses oskäligt, alltid beaktas om han eller hon har förmåga att försörja sig genom arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade.

Vid prövning av rätten till sjukpenning för tid då den försäkrade annars skulle ha fått föräldrapenning ska arbetsförmågan anses nedsatt i den utsträckning den försäkrades förmåga att vårda barnet är nedsatt 27 kap. När det bedöms i vilken utsträckning som arbetsförmågan är nedsatt ska det, enligt 27 kap.

Sjuklön dag 1-14

Detta gäller även för sådan nedsättning som den försäkrade får arbetsskadelivränta eller annan livränta för enligt SFB. Detta innebär t. Om en försäkrad på grund av sjukdom är frånvarande från ett arbetsmarknadspolitiskt program, ska det beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen är ur stånd att delta i programmet. För en försäkrad som på grund av sjukdom har lämnat ett arbetsmarknadspolitiskt program ska det på samma sätt beaktas om den försäkrade kan återinträda i programmet när hans eller hennes medicinska tillstånd medger detta 27 kap.

Förtydligande av arbetsgivares sjuklöneansvar Regeringens förslag: En arbetsgivare ska inte vara skyldig att betala ut sjuklön vid sjukdom om arbetstagaren inte helt har återgått i arbete och utfört arbete under minst en dag hos arbetsgivaren efter det att Original sjuklön för en hel sjuklöneperiod har betalats ut av arbetsgivaren. När det bedöms i vilken utsträckning arbetsförmågan är nedsatt ska det bortses från sådan nedsättning som ligger till grund för ersättning till arbetstagaren i form av sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken , eller livränta vid arbetsskada eller annan skada som avses i 41—44 kap.

De nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli Promemorians förslag: Överensstämmer i stort med regeringens.

Sjuklönelagen

I promemorian föreslogs att en arbetsgivare inte ska vara skyldig att utge sjuklön om en arbetstagare inte återgått i arbete hos arbetsgivaren sedan arbetsgivaren senast utgav sjuklön för en hel sjuklöneperiod. Du är skyldig att medverka under rehabiliteringen Som arbetstagare är du skyldig att medverka till din egen rehabilitering. Det innebär till exempel att vara villig att testa olika rimliga åtgärder som arbetsgivaren föreslår, att komma till möten och kommunicera med din kontaktperson ofta chefen på arbetsplatsen.

Du är dock inte skyldig att göra sådant som innebär risk för din hälsa. Att medverka till rehabiliteringen är inte bara en skyldighet för dig som anställd. Det har också visat sig att chanserna för en väl fungerande rehabilitering ökar, om den som själv berörs aktivt deltar i planeringen och om både arbetsgivare och arbetstagare tror på de åtgärder som vidtas.

Bidra därför gärna till planeringen med egna tankar om vilka arbetsanpassnings- eller rehabiliteringsåtgärder som du tror skulle kunna vara lämpliga. Plan för återgång i arbete Om det förväntas ta mer än 60 kalenderdagar innan du är helt tillbaka i arbete är arbetsgivaren skyldig att senast kalenderdag 30 ta fram en plan för återgång i arbete — en rehabiliteringsplan.

Det här dokumentet ska fungera som en slags handlingsplan för din återgång och ska beskriva vilka åtgärder som planeras och varför. Det finns inga särskilda formkrav på hur en plan för återgång i arbete ska se ut. Försäkringskassan har tagit fram en mall som går att använda. Det viktigaste är att planen beskriver vilka åtgärder som ska vidtas och varför vad hoppas man kunna uppnå med en viss åtgärd?

Planen för återgång i arbete ska fungera som ett arbetsdokument som revideras allteftersom tiden går. Planen för återgång i arbete ska så långt som det är möjligt upprättas i samråd med den som planen berör. Om du är för sjuk för att medverka i planeringen fram till dag 30 kan arbetsgivaren göra en notering om att planeringen skjuts upp till dess att hälsotillståndet förbättras och du själv kan medverka i planeringen.

Arbetsgivaren har ansvar för att planeringen kommer igång igen så snart det är möjligt.