Måttlig njursvikt behandling

I Sverige finns idag över 10 patienter i Njurersättande behandling NEB , det vill säga är behandlade med dialys eller njurtransplantation. Njursjuka personer kan befinna sig i olika behandlingsfaser: Patienter med ringa eller måttlig njurfunktionsnedsättning utan symtom. Patienter med uttalad och symtomgivande njurfunktionsnedsättning, men inte njurersättande behandling.

Patienter som har regelbunden hemodialysbehandling HD har vanligen kontakt med njurmedicinsk klinik flera gånger i veckan. Se Hemodialys i Vårdhandboken. Patienter med regelbunden peritonealdialysbehandling PD sköter vanligtvis sin behandling själva i hemmet och går på kontroller till PD-mottagningen cirka var e vecka.

Ibland kan dessa patienter behöva hjälp med sin PD-behandling av en distriktssköterska.

Njursvikt stadium 3 symtom

Hyponatremi kan tyda på övervätskning. P-Kreatinin Se ovan under rubrik "screening". P-Albumin Hypoalbuminemi kan orsakas av höggradig hyperalbuminuri med nefrotiskt syndrom. Det kan också vara ett tecken på inflammation eller malnutrition.

Kronisk njursvikt stadium 3

P-Kalcium Redan vid CKD 3 börjar produktionen av aktivt vitamin D i njurarna att minska, vilket medför minskat upptag av kalcium från tarmen. Det leder till hypokalcemi. P-Urea Urea filtreras fritt genom glomeruli, men utsöndras även i liten grad i tubuli. Vid sjunkande GFR stiger urea successivt.

Högt urea är dels ett tecken på lågt GFR, men kan också tyda på samtidigt högt proteinintag eller ökad endogen proteinnedbrytning. Ureakoncentrationen i plasma kan minskas genom kostanpassning, s k proteinreducerad kost, som alltid ska ordineras av njurmedicinare och njurmedicinsk dietist. Lågt urea å andra sidan kan vara ett tecken på otillräckligt protein- och energiintag hos en patient med lågt GFR.

Även i dessa fall bör kosten anpassas av njurmedicinare och njurmedicinsk dietist. Det är viktigt att bestämma orsaken till en nydebuterad CKD. De vanligaste orsakerna är: underbehandlad hypertoni, diabetes mellitus samt aterosklerotisk sjukdom. Basal utredning, med anamnes, status, lab och eventuell radiologi, utförs för att hitta annan orsak t. Om de vanligaste orsakerna inte återfinns i anamnesen eller vid patologiska fynd i basal utredning rekommenderas remiss till njurmedicinsk mottagning för ställningstagande till njurbiopsi.

Iohexol-clearance: säkraste metoden för att mäta GFR. Kontrastundersökning på kliniskt kemiskt eller fysiologiskt lab, för säkrare bestämning av GFR. Beställs ofta av specialist i njurmedicin, men kan beställas av allmänläkare. Liten mängd kontrast, skadar ej njuren. Skicka remiss till Karolinska Universitetssjukhuset konsultremiss, välj konsultationsorsak Njur — Iohexolundersökning eller S:t Görans sjukhus remiss till fys lab.