Kokosolja kolesterol

Nja, allt fett är ju smörjande men främst utanpå kroppen. Testa kokosolja mot torra läppar till exempel! Är kokosolja starkt antiinflammatoriskt? Kokosolja har i vissa studier visat sig ha antiinflammatoriska effekter exempelvis om det används på huden och som supplement i samband med behandling av vissa cancerformer.

Kokosfett vs kokosolja

I dagsläget finns dock inte tillräckligt vetenskapligt stöd som gör att det finns riktlinjer för att kokosolja bör användas i någon form som en del av en behandlingsmetod. Kan kokosolja förebygga demens och alzheimers? Det finns inte tillräckligt vetenskapligt stöd för detta men när det gäller alzheimers så finns faktiskt forskning som visar att kokosolja möjligen kan förbättra den kognitiva förmågan hos patienter.

Det blir spännande att följa forskningen på det här området för vem vet hur framtidens kostråd ser ut baserat på den allt ökade kunskapen? Bidrar kokosolja till balans i sköldkörteln? Vi hittar inte en enda studie som visar att det skulle ligga till så. Det dagliga intaget av kokosolja var 13,7 milliliter hos patienterna och 12,5 milliliter hos de friska kontrollerna, vilket motsvarar cirka två till tre teskedar.

Kokosolja ica

Intagsdata baseras dock på vad försökspersonerna uppgett att de har ätit från års ålder och framåt, vilket gör att validiteten kan ifrågasättas. En ytterligare studie på 71 patienter som tagit bort plack från blodkärlen genom kirurgiskt ingrepp, visade att de patienter som konsumerade kokosolja hade högre myristinsyra C i blodet jämfört med de som konsumerade solrosolja, utan att detta reflekterades i plackens fettsammansättning.

Effekten av kokosolja på plackbildning är en relevant parameter att studera, men studien har flera svagheter. Dels var den inte kontrollerad och dels fanns variation avseende både mängd konsumerad kokosolja och hur länge patienterna konsumerat kokosolja mellan individerna. Man måste också beakta att plackbildning är en komplex process, att fettsyror kan omvandlas innan de packas in i placken och att fettsammansättningen i placken inte bara bestäms av kosten.

Blodlipider — kontrollerade studier Majoriteten av de randomiserade kontrollerade studier som finns angående hälsoeffekterna av kokosolja har fokuserat på den lipidmodifierande effekten, i jämförelse med intaget av andra oljor. Vanligtvis är dessa studier mellan sju dagar till tolv månader långa, där majoriteten undersöker effekten av intaget av kokosolja efter fyra veckor.

Sammantaget visar de flesta randomiserade kontrollerade studier att kokosolja ökar totalt kolesterol, LDL- och HDL-kolesterol. Om kokosolja tas bort från kosten minskar totalt kolesterol och LDL-kolesterol medan effekten på HDL-kolesterol varierar i olika studier. Studierna varierar även med tanke på dos, längd och med vilken olja effekten jämförs. Det finns även randomiserade studier som har fokus på andra biomarkörer, till exempel kärlfunktion, blodtryck och inflammation.

En studie tyder på att kokosolja kan minska blodkärlens elasticitet, jämfört med safflorolja, även om skillnaden var strax över vad som räknas som statistiskt signifikant. Två studier visade dock ingen skillnad på blodtryck efter sju dagars intag av kokosolja jämfört med sojaolja. Däremot visade två studier gjorda på njurtransplanterade patienter, som antingen fick tillskott av sex gram kokosolja per dag i tre månader eller samma mängd fiskolja, delvis motsägelsefulla resultat.

I den ena studien ökade blodtrycket hos de patienter som fick kokosolja, vilket man inte fann i den andra studien. Fettsammansättningen av kokosoljan som användes i båda dessa studier var dock modifierad, så att den innehöll 63 procent kaprylsyra C och 36 procent kaprinsyra C Detta avviker från det naturliga innehållet i kokosolja och resultaten är därför inte direkt överförbara till kokosolja.

En annan studie på 45 individer visade ingen skillnad på inflammationsmarkörer så som TNF-alfa, IL-1beta, IL-6, IL-8 och h-CRP i plasma efter fem veckors intag av kokosolja, palmolja eller olivolja motsvarande 20 procent av totala energiintaget. Man fann dock en höjning av prostaglandin GF1α och leukotrien BT4 vid intaget av kokos- och palmolja men inte av olivolja.

Det är dock omöjligt att dra några slutsatser angående kokosoljas effekter på inflammation från en enda studie, inte minst eftersom immunförsvarets funktion och dess påverkan på hjärt-kärlsjukdom är väldigt komplex. Ett fåtal humanstudier har tittat på effekten av kokosolja på viktminskning. En randomiserad kontrollerad studie gjordes på 40 kvinnor, år, som fick instruktioner att använda 30 milliliter kokosolja eller sojaolja per dag istället för sin vanliga matlagningsolja under 12 veckor.

Båda grupperna hade blivit instruerade att promenera 50 minuter per dag och att följa en hälsosam kost. Båda grupperna konsumerade ungefär tio procent mindre kalorier jämfört med vid studiens start vilket återspeglades i lägre BMI body mass index i båda grupperna. Däremot fann man ett minskat midjemått 1,4 centimeter endast i den grupp som konsumerat kokosolja.

För att kontrollera följsamheten mättes kostintaget i början och i slutet av studien med en timmars recall, men tyvärr rapporterades inte det exakta intaget av olja. I en nyare studie blev 92 kranskärlspatienter tilldelade att äta 13 milliliter kokosolja per dag och 22 patienter fungerade som kontroller. Båda grupperna följde en generellt hälsosam kost under tre månader innan studiestart samt under interventionsperioden.

Grupperna hade samma energiintag eftersom interventionsgruppen ersatte en del av kolhydratsintaget med kokosolja. Vid studiens slut hade gruppen som konsumerat kokosolja minskat midjemåttet med 1,9 centimeter jämfört med kontrollgruppen. Tyvärr har även denna studie flera svagheter, inte minst skillnaden i antal patienter i försöks- respektive kontrollgruppen 92 respektive 22 personer som slutförde studien.

Medellånga fettsyror Som argument till varför kokosolja skulle kunna leda till viktnedgång framhålls ofta kokosoljans innehåll av medellånga fettsyror. Det är väl känt i vetenskaplig litteratur att mättat fett höjer kolesterolet och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. När vi byter ut en del av det mättade fettet mot omättat fett förbättras blodfetterna.

Använd därför gärna raps- eller olivolja vid matlagning. Vid stekning i höga temperaturen kan ett fett med hög andel mättat fett dock vara bra eftersom det är mer värmestabilt. Varför tror många att kokosolja är bra? När man hört något tillräckligt många gånger blir det till slut en sanning. Att kokosolja skulle vara något bra för hälsan är ett tydligt exempel. Men varifrån kommer den felaktiga sanningen ifrån egentligen?

De studier som visat på positiva effekter av kokosolja är inte gjorde på människor.