Ammar och gravidsymptom

Du kanske oroar dig över att barnet inte får tillräckligt med mat eller att du inte gör ett bra jobb som förälder. Men tänk inte så — de flesta amningsproblem försvinner efter hand och du kan alltid be om hjälp av en barnmorska, sjuksköterska eller läkare. Vid behov kan du även komplettera med bröstmjölksersättning. Under en graviditet förändras kroppen på en mängd olika sätt. Du får till exempel större bröst när du är gravid eftersom det bildas mer fett och blod i kroppen.

Mjölkgångarna växer också och vårtgården mörknar. Under den andra trimestern bildas bröstmjölk. Du har alltså mjölk i bröstet redan som gravid. Det kallas råmjölk — en gul bröstmjölk som innehåller extra mycket näring, proteiner, antikroppar och immunologiskt skydd som kan skydda mot vissa infektioner.

Några dagar efter förlossningen ersätts din råmjölk av mogen bröstmjölk vid amning. Mogen bröstmjölk är vit och tunnare än råmjölken. Den innehåller en större andel fett och laktos, men även exempelvis proteiner, hormoner, tillväxtfaktorer och antikroppar. Under amningen frisätts hormonerna oxytocin och prolaktin. De verkar lugnande i kroppen, hjälper livmodern att dra ihop sig och stimulerar såväl produktionen av bröstmjölk som tillströmningen av mjölken med hjälp av den så kallade utdrivningsreflexen.

Hormonsammansättningen som präglar kroppen under den tid du helammar innebär som regel att du inte får någon ägglossning och därmed heller inte någon mens under amning. Men det är viktigt att veta att hormonernas sammansättning varierar från person till person. Menscykeln kan ibland komma igång fort, trots att du ammar mycket, och då kan du bli gravid ändå. Det är däremot vanligare att du får mens efter det att du slutat med din regelbundna amning och först då kan bli gravid igen.

WHO menar att bröstmjölk är den mest fördelaktiga födan för ett nyfött barn eftersom den har unika hälsoeffekter för både mamman och barnet. Mjölken är unik för varje person och anpassad till det barn som har utvecklats i livmodern. Den innehåller ämnen som stärker immunförsvaret hos barnet i bland annat luftvägarna, tarmarna och urinvägarna.

Barn som ammas får mer sällan öroninflammation , förstoppning och magsjuka än barn som får mjölkersättning. Bröstmjölken innebär också en mindre risk för plötslig spädbarnsdöd. Risken att drabbas av diabetes , fetma eller högt blodtryck som vuxen minskar också. Amning innebär även hälsofördelar för dig som ammar.

Oxytocinet som frisätts under amning verkar avslappnande och brukar ge bättre sömnkvalitet. Om amningen fungerar minskar risken för förlossningsdepression och kroppsvikten normaliseras fortare. Det finns även forskning som visar att risken för bröstcancer, äggstockscancer och ledgångsreumatism senare i livet minskar vid långvarig amning. Om du inte kan eller vill amma kan du mata barnet med enbart bröstmjölksersättning, som även kallas modersmjölksersättning eller formula.

Den liknar bröstmjölk och innehåller också all näring barnet behöver, utom D-vitamin. Prata gärna med en barnmorska om du inte kan eller vill amma. Det är inte ett stort problem att ge barnet bröstmjölksersättning istället för bröstmjölk — det viktigaste är att barnet blir väl omhändertaget och får tillräckligt med näring. Den närhet och kroppskontakt som ett barn får vid amning kan både du och exempelvis en partner förmedla även om barnet matas med nappflaska.

Amning är ett samspel mellan dig och ditt barn. Samtidigt genomgår du själv stora fysiska och psykiska förändringar som kan påverka ditt eget mående. Inte bara för att du just har varit gravid och fått barn utan också för att amning frisätter hormoner som kan göra dig trött, känsligare än vanligt och ibland även nedstämd en tid. Om du har problem med amningen brukar tid och tålamod vara lösningen på många besvär.

Det kan till exempel ta några dagar innan utdrivningsreflexen, som gör att mjölken rinner till, kommer igång ordentligt. Mängden mjölk kan också göra amningen besvärlig i början. Vissa har väldigt mycket mjölk i brösten. Då kan de spänna och värka och det kan även vara svårare för barnet att få in vårtgården i munnen. Andra har lite mindre mjölk och kan behöva stimulera produktionen genom att försöka amma oftare under några dagar — ju mer barnet suger desto mer mjölk brukar kroppen producera med hjälp av hormonet prolaktin.

Det kan vara bra att veta att bröstens storlek inte har någon betydelse för hur mycket mjölk kroppen producerar. Ibland beror amningsbesvär på att barnet inte har fått ett bra tag om bröstet. Då kan barnet till exempel behöva ligga närmare kroppen, så att en större del av vårtgården kommer in i munnen. I mer ovanliga fall kan amningsbesvär handla om att barnet inte mår bra och inte orkar suga ordentligt.

Det kan till exempel bero på en underliggande infektion som gör barnet trött och orkeslöst. Vid nytillkomna amningsbesvär är det därför bra att vara extra uppmärksam på barnets mående. Prata med en sjuksköterska eller läkare om du misstänker att ditt barn inte mår bra. Värk i brösten Det är vanligt att ha lite ont i brösten eller ha ömma bröst i samband med amning.

Dels för att de är spända av all mjölk, men också för att utdrivningsreflexen inte har kommit igång eller att den i början är så kraftig att det gör ont eller sticker i bröstet. Värk kan också bero på att mjölkgångarna drar ihop sig i samband med kyla eller drag. Vid allvarligare eller mer ihållande besvär kan exempelvis mjölkstockning eller en svampinfektion orsaka värken i brösten.

Läckande bröst Läckande bröstmjölk är vanligt den första tiden och ibland under hela amningsperioden. Det kan till exempel droppa mjölk från det ena bröstet medan barnet suger på det andra. Om du hör barnet skrika är det också vanligt att det läcker bröstmjölk. Spända bröst — mjölkstas Mjölkproduktionen ökar några dagar efter förlossningen när råmjölken ersätts av mogen mjölk.

Då kan brösten bli spända, svullna och varma. Det kallas för mjölkstas och beror på ökad blodtillförsel och förändringar i samband med mjölkproduktionen.

Hur ofta amma nyfödd på natten

Huden kan bli röd och du kan få lite feber innan din amning har kommit igång ordentligt. Besvären brukar försvinna efter några dagar när mjölken rinner till och barnet har sugit på bröstet ett antal gånger. Mjölkstas kan även uppstå senare i amningsperioden. Det kan till exempel bero på att du ammar med mindre täta mellanrum eller att kroppen producerar mer mjölk än barnet behöver.

Ibland beror det på att barnet inte suger på ett bra sätt. En hårt sittande BH eller bröst som kommit i kläm under natten är andra vanliga förklaringar. Sår på bröstvårtorna I början kan det hända att du får små sår eller sugblåsor på bröstvårtorna, innan brösten har vant sig vid friktionen under amningen. Men det handlar oftare om att barnet inte suger på rätt sätt — då kan det också bildas en liten kant på bröstvårtan.

Du kan även få sår på bröstvårtan till följd av en svampinfektion. Såren kan ibland leda till att brösten vitnar och värker. Svampinfektion i bröstet En svampinfektion kan visa sig i form av smärta, klåda och sprickor på bröstvårtan. Den kan även ge stickningar i bröstet och en djupare smärta som strålar ner mot ryggen, både under och efter amning. Svamp kan till exempel bero på läckande bröstmjölk, eftersom svampen trivs i en fuktig miljö, eller orsakas av att barnet har svamp i munnen.

Mjölkstockning Om mjölkgångarna i bröstet blir inflammerade och täpps till har mjölken svårt att komma ut. Då stockar sig mjölken och det känns som en förhårdnad eller knöl i bröstet. Det gör ont och besvären brukar komma plötsligt, ofta bara i ena bröstet och speciellt vid amning. Du kan få hög feber och frossa och känna dig allmänt sjuk. Muskelvärk och huvudvärk är också vanliga symptom, liksom rödflammiga och ömma bröst.

Besvären går ofta över om barnet får ett större tag om bröstet eller om du ammar med tätare mellanrum. I vissa fall kan du behöva behandling eftersom mjölkstockning ibland kan leda till en infektion eller en så kallad bröstböld. Bröstvårtor som vitnar Det finns flera orsaker till att bröstvårtorna vitnar i samband med amning. Ofta beror det på att barnet bara har bröstvårtan och inte vårtgården i munnen.

Då blir bröstvårtan klämd vilket gör att blodet inte når fram.

Hur ofta amma 1 månaders bebis

Det kan orsaka en kraftig, sprängande värk i bröstet. Ibland kan även stress ge sämre blodcirkulation. Smärtsamma sår på bröstvårtorna kan också leda till bröst som vitnar. I ovanliga fall beror vita bröstvårtor på ett tillstånd i kroppen som gör att blodkärlen drar ihop sig för att sedan vidgas. Det kallas för Raynauds fenomen eller Raynauds syndrom.

Besvären uppstår ofta i fingrar, tår och örsnibbar, men vid amning kan du även få smärta i bröstvårtorna. Då brukar bröstvårtan först blir vit, sedan röd och ibland domna. Trötthet Det är helt naturligt att vara trött under amningsperioden. Det beror delvis på att barnet behöver ammas även på nätterna, vilket betyder att du får mindre sammanhängande sömn än vanligt.

Men tröttheten beror också på olika hormonförändringar och amningshormoner. Dessutom kräver det mycket energi att bära, föda och amma ett barn. Att bli förälder är även en stor psykisk anspänning, som också kan göra dig trött. Känslighet och nedstämdhet Hormonförändringarna efter förlossningen kan göra att du har nära till gråt och känner dig känsligare än vanligt. Mer än hälften av alla nyblivna mammor känner sig nedstämda några dagar efter förlossningen.

Förlossningsdepression Ibland kan hormonförändringarna, amningsbesvären och livsomställningen påverka dig på ett djupare plan. Här kan du läsa om hur du kan förbereda dig redan under graviditeten. Du som är gravid och tänkte amma ditt barn kan faktiskt förbereda dig redan under graviditeten. Förbereda kroppen Kroppen börjar producera råmjölk redan från mitten av graviditeten.

Mental förberedelse Inför kommande amning kan du även förbereda dig mentalt. Här kommer några tips: Känn tillit till din kropp och ditt barn Ni är två personer som samspelar Barnet är kompetent och har många inbyggda reflexer, men behöver få vara nära nog Försök ha realistiska förväntningar på amningen Amning tar tid och kräver tålamod och en hel del träning i början för de allra flesta Jämför dig INTE med andra.

Ni är en egen unik enhet Du som har oro eller rädslor inför kommande amning, eller har haft en jobbig upplevelse med tidigare barn, kan få hjälp via amningsförberedande samtal. Mer information:. Amningsgrupp Publicerad av Petra Nydahl den 31 August, - Interaktiv informationsträff med fokus på amning. Bröstmjölksstimulering under graviditet - för dig med diabetes.

Det finns positiva effekter av amning både för mamma och barn. Amning - Att amma är ett vanligt sätt att mata sitt nyfödda barn. Redan insatt peroral leukotrienreceptorantagonist montelukast kan användas om den behövs för bibehållen astmakontroll [5]. Under amning passerar montelukast över till bröstmjölk i låg grad, varför risken för ett fullgånget ammat barn bedöms vara låg vid terapeutiska doser [2].

Akuta astmaattacker hos gravida och ammande behandlas på samma sätt som hos icke-gravida, och alla rekommenderade läkemedel, inklusive perorala glukokortikoider, kan ges [5]. Prednisolon metaboliseras till inaktivt prednison av 11b-hydroxysteroid dehydrogenas 2 i placenta, varför fostret sannolikt får en lägre nivå än modern [6, 7]. En högre andel av givet betametason förväntas nå fostret, eftersom betametason metaboliseras i lägre utsträckning av 11b-hydroxysteroid dehydrogenas 2 [8, 9].

Mot bakgrund av detta bör där så är möjligt i första hand prednisolon väljas vid behandling av modern, för att minimera risken för fosterpåverkan. Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för lung- och allergisjukdomar. Senast ändrad Behandla allergi och astma under graviditet och amning. Loratadin eller desloratadin förstahandsval vid behov av systemiskt antihistamin Vid milda besvär av allergisk rinit hos icke-gravida rekommenderas i första hand antihistaminer.

Eftersträva full astmakontroll hos gravida Målet för underhållsbehandlingen av astma är även under graviditet och amning full astmakontroll [4, 5]. Källa Janusinfo.