Vad finns det för smärtstillande
Topikal beredning medför minder risk för biverkningar än peroral behandling. Opioidanalgetika Behandling med opioider bör ske efter noggrant övervägande.
Nya läkemedel mot nervsmärta
Målet med behandlingen är smärtlindring, funktionsförbättring och ökad livskvalitet. Det är viktigt att skilja mellan opioidens ångestlindrande effekt och analgesi. Individanpassad dosering ökar förutsättningarna för god effekt och minskar risken för biverkningar, vanliga biverkningar är bland annat fallrisk, sedering, kognitiva störningar och urinretention. Börja med låg dos och ge nästa dos när effekten klingar av för att undvika ackumulering.
Effekt och biverkningar bör utvärderas kontinuerligt. Morfin eller oxikodon För både morfin och oxikodon gäller reducerad dos och förlängt intervall vid nedsatt njurfunktion. Buprenorfin depotplåster Vid stabil opioidkänslig smärta samt vid sväljningssvårigheter. Buprenorfin är inte njurfunktionsberoende. Behandling mot opioidinducerad förstoppning Använd alltid laxantia förebyggande mot förstoppning!
Olika typer av preparat används för olika typer av smärta. Ett annat sätt att lindra smärta och stimulera läkning sker genom träning, olika former av apparatbehandling och manuell behandling, vilket brukar sammanfattas som sjukgymnastik eller fysioterapi. Denna artikel beskriver den läkemedelsbaserade behandlingen vid nervsmärta och nociceptiv smärta samt vid några av våra vanligaste skador och sjukdomar.
Läkemedel och medicinering vid olika typer av smärta Nervsmärta neuropatisk smärta Nervsmärta är en typ av smärta som beror på att den del av nervsystemet som förmedlar känsel har drabbats av en skada eller sjukdom. Smärtan kan ha olika karaktär som svidande, brännande, stickande, molande etc. Denna typ av smärta är ofta långvarig och det är sällan den botas med enbart mediciner, istället är det viktigt att man kombinerar medicinerna med exempelvis sjukgymnastik.
Nervsmärta delas in i central och perifer. Vid central sitter skadan i hjärnan eller i ryggmärgan, och vid perifer längre ut i nervsystemet. Läkemedel vid perifer nervsmärta De läkemedel som rekommenderas vid perifer nervsmärta är i första hand tricykliska antidepressiva TCA eller gabapentin, i andra hand pregabalin, i tredje hand SNRI, i fjärde hand tramadol och i femte hand morfin eller oxikodon.
Läkemedel vid central nervsmärta Vid central nervsmärta rekommenderas istället i första hand tricykliska antidepressiva TCA , i andra hand gabapentin och i tredje hand eventuellt opioider. Det man ska tänka på med medicineringen är att dels börja på en låg dos för att sedan öka till högsta tolererbara dos.
Dels är det viktigt att vara medveten om att det kan ta lång tid att nå effekt samt att eventuella biverkningar av läkemedlen brukar klinga av efter hand. Nervsmärta som uppkommer då man till exempel står, går eller vid annan fysisk aktivitet svarar inte särskilt bra på läkemedelsbehandling. Nociceptiv smärta Nociceptiv smärta är en typ av smärta som beror på en retning av vävnaden som aktiverar smärtreceptorer.
Vid medicinering av denna typ av smärta gör man en uppdelning mellan lätt till måttlig smärta och svår smärta. Vad gäller paracetamol så är det oklart kring verkningsmekanismen, men det har både en smärtstillande och antiinflammatorisk effekt. De vanligaste är Diklofenak, Naproxen, Brufen och Indomee.
Det är beprövade läkemedel som ger bra smärtlindring, samtidigt som det finns klara risker, berättar doktor Jan Hasselström. Allt eftersom åren går förändras organens funktioner på olika sätt, magslemhinnan blir mindre motståndskraftig mot blödningar, njurarna är inte lika effektiva och känsligare för påverkan.
Det innebär en viss risk om man har ett svagt hjärta, hjärtat är beroende av att njurarna fungerar bra. Naproxen hjälper bra mot svår mensvärk, Naproxen är också ett bra medel mot migrän, det mäter sig väl med de nyare triptanerna. Triptaner, till exempel Imigran, kan inte kallas smärtlindrande medel, de är migränmedel. De är utvecklade för att påverka vissa sjukdomsprocesser som ger migrän.
De går inte att använda vid andra smärttillstånd. I september drogs Vioxx tillbaka från marknaden sedan man visat en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke vid långtidsbehandling. Även Celebra har visats öka risken för hjärt-kärlbiverkningar. Läkemedelsverket rekommenderar därför att behandling med COXhämmare endast bör övervägas till personer med hög risk för mag-tarmblödningar.
Verkar perifert De receptfria och receptbelagda smärtmedel vi har berättat om hittills är så kallade perifert verkande, de utövar sin effekt ute i kroppen och inte genom att påverka centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid svår smärta kan man behöva centralt verkande smärtmedel, som innehåller till exempel kodein eller dextropropoxifen.
Man använder medlen vid bland annat akut smärta, efter operation eller annat ingrepp där man behöver ett par dagars ordentlig smärtstillning. Då går det lätt att sluta med dem sedan. Man bör inte använda dessa läkemedel alltför lång tid. Text: Susanna Hauffman Läs mer i boken "Apotekets värkatlas - mot tillfällig värk i rygg, nacke och huvud". Boken finns på apoteken från slutet av mars och kostar 50 kronor.
Andra metoder som kan lindra smärta Värme mjukar upp bind-väven i musklerna och dämpar tillfällig smärta. Kyla kan dämpa akut smärta. Ultraljud mekaniska svängningar som omvandlas till värme i de djupare delarna av musklerna ger avslappning och en tids smärtfrihet. TENS transkutan elektrisk nervstimulering. Det finns små bärbara apparater som man kan få låna eller hyra av sjukgymnaster.
OBS får inte användas av den som har pacemaker. Akupunktur fungerar bäst vid nociceptiv smärta som muskelvärk, ryggsmärta, ibland huvudvärk och migrän. Avslappning — det finns flera olika tekniker — lossar på spänningar och kan minska smärtupplevelsen. Massage upplevs som mycket skönt av många patienter med muskelsmärtor, särskilt vid fibromyalgi och myofasciella smärtor i muskler och bindväv.
Motion och rörlighetsträning kan sägas vara en smärtbehandling, det går faktiskt att träna bort smärta. Vid vissa smärttillstånd behöver man litet mer specifika instruktioner. En sjukgymnast kan ge råd om lämplig träning. Vanliga frågor om smärtmedel Vilka medel kan man ta när man är gravid? Om man behöver smärtlindring under graviditeten kan man ta paracetamol. Paracetamol är ett ofarligt läkemedel vid graviditet, men det är klokt att tala med MVC eller läkare om man behöver ta värktabletter ofta.
Undvik acetylsalicylsyra och ibuprofen under hela graviditeten. Det finns viss risk för tidiga missfall och under de sista tre månaderna kan de förlänga värkarbetet, fördröja förlossningen och göra att man blöder mer. Dessa medel minskar också möjligheten att bli gravid om de tas i samband med befruktningen. Alla smärtstillande medel går över i modersmjölken men det finns ingenting som tyder på att de skadar barnet när man ammar.
Fråga helst på BVC eller på apoteket innan du tar värktabletter.
Medicin mot nervsmärta diskbråck
Behöver man högre dos om man är överviktig? Nej, vikten har ingen känd entydig koppling till hur värkmedicin sprids och vilken effekt den har hos vuxna. Hos barn däremot rättar man sig ofta efter kroppsvikt. Vad betyder 1—2 tabletter 1—3 gånger dagligen? När det gäller receptfria läkemedel innebär det att man försöker hålla sig till den lägre rekommendationen.
Man kanske börjar med två tabletter två eller högst tre gånger dagligen när det gör som mest ont. Därefter räcker det ofta med en tablett ett par gånger om dagen för att hålla smärtan borta.
Antiinflammatorisk medicin på recept
Tre gånger dagligen betyder var åttonde timme. Kan man blanda eller kombinera olika smärtmedel? Detta ska man inte laborera med själv, rådgör med doktor eller apotek. Blandar man flera inflammationshämmande läkemedel ökar man kraftigt risken för biverkningar. När bör man ta stolpiller? Stolpiller suppositorier kan vara ett bra sätt att få i sig smärtmedel om man mår illa och kräks, vilket är vanligt vid migrän eller om man har svårt att svälja tabletter.
Hur hjälper de nya gelerna mot värk? Geler Ipren, Zon, Orudis och Siduro kan ge smärtlindring om man har ett ytligt smärttillstånd, en vrickning, muskelsträckning eller seninflammation.