Hjärtat pulserar

EKG tas med hjälp av elektroder som fästs på bröstkorgen, handlederna och vristerna och kopplas till en EKG-apparat. Arbets-EKG Många som drabbas av hjärtrytmrubbningar klagar på trötthet vid fysisk ansträngning. Detta kan bero på en skada i retledningssystemet. För att undersöka detta kan en rytmrubbning provoceras fram vid ett arbets-EKG.

Ett arbets-EKG genomförs på löpband eller en testcykel och visar arbetsförmågan samt om pulsen och blodtrycket ökar som de ska, om det finns tecken på syrebrist i hjärtmuskeln och om det uppstår rytmrubbningar i hjärtat vid ansträngning. Resultaten jämförs med normalvärden beräknade efter ålder, kön och kroppsstorlek. Bandspelar-EKG Bandspelar-EKG är en bra undersökningsmetod om patienten har täta symtom av hjärtrytmrubbningar — en eller två gånger per dygn.

Bandspelar-EKG registrerar hjärtrytmen slag för slag. Bandspelaren bärs vanligtvis under ett par dygn och patienten för loggbok och markerar när symtomen känns. Den som granskar resultaten kan då se om symtomen har någon direkt koppling till en rytmrubbning och om denna provoceras av ansträngning eller annan aktivitet. Event recorder Är symtomen sällsynta används ibland en event recorder.

En event recorder är en bärbar dosa med EKG-funktion där man själv kan starta en registrering när hjärtsymtom uppkommer. Registreringen sänds via telefon till sjukhuset för analys. En självaktiverad event recorder — som nuförtiden även finns som tillbehör till vissa mobiltelefoner — bygger på att symtomen varar minst en minut, annars hinner man sällan aktivera den.

Om symtomen är korta och sällsynta kan lösningen vara en under huden inopererad event recorder som automatiskt aktiveras när rytmrubbningarna uppstår. Invasiv elektrofysiologisk undersökning Vid invasiv elektrofysiologisk undersökning förs vanligen tre stycken, 1,2—2 millimeter tunna, sladdar in till hjärtat via blodbanan från den ena eller båda ljumskarna.

Farlig hjärtklappning

Sladdarna kopplas till en avancerad EKG-utrustning och en pacemaker. Genom pacemakern skickas sedan impulser för att se hur retledningssystemet fungerar, om det finns extra banor, var de finns och om det finns en ökad elektrisk retbarhet i hjärtat. Om det visar sig att hjärtrytmrubbningen orsakas av en extrabana, AVNRT eller fladder är det vanligt att vid samma tillfälle ge behandling med ablation.

Det vanligaste är att denna undersökning utförs som en inledning till en planerad ablationsbehandling. TAS — transesofageal elektrisk stimulering Icke-invasiv elektrofysiologisk undersökning, TAS — transesofageal elektrisk stimulering, eller matstrupselektrogram som det allmänt kallas — kan användas då man misstänker dolt WPW-syndrom eller AVNRT och överväger behandling med ablation.

Vid TAS förs en tunn sladd via ena näsborren ner i matstrupens nedre del bakom förmaken, vilket gör det lättare att bedöma förmakens aktivitet i förhållande till kamrarnas. Sladden kopplas till en yttre pacemaker som används för att starta en hjärtklappningsattack, som sedan kan bedömas från det EKG som registreras samtidigt.

Denna metod är enklare än den invasiva, men har sämre förmåga att ställa rätt diagnos. Detta är numera en alltmera sällan utförd undersökning. Undersökning vid akuta besök EKG-registrering via matstrupen är ett bra diagnostiskt hjälpmedel som används också när patienter kommer in akut med pågående hjärtklappning och det inte går att avgöra vilken hjärtrytmrubbning det rör sig om från vanligt EKG.

Om patientens tillstånd tillåter görs då både vanligt EKG och ett matstrupselektrogram för att avgöra vilken slags hjärtrytmrubbning som orsakat hjärtklappningen, innan attacken bryts med läkemedel eller elkonvertering. Tillsammans med ett vanligt EKG under en hjärtklappningsattack är detta ett värdefullt underlag inför planering av ett ablationsingrepp.

Hjärtats struktur och kranskärlens funktion Ultraljud Ekokardiografi, eller ultraljudsundersökning, är enkel och smärtfri och ger information om storleken på förmak och kammare. När ultraljudsgivaren placeras över hjärtat går det att se om väggarna är normaltjocka, om hjärtat pumpar som det ska och om det finns tecken på sjukliga förändringar i hjärtmuskeln.

Undersökningen visar också om klaffarna är sjuka och vilka konsekvenser det i så fall har för hjärtmuskeln. Ultraljud via matstrupen Ultraljudsundersökning av hjärtat kan också utföras via matstrupen för att till exempel se om det finns någon blodpropp i vänster förmaksöra inför elkonvertering eller ablationsbehandling av förmaksflimmer. Förmaksörat är en liten utbuktning i hjärtats förmak.

Vid förmaksflimmer tenderar blodet att stå stilla och levra sig i förmaksörat, vilket ökar risken för blodpropp. Magnetkamera Vid magnetresonanstomografi MR , eller magnetkamera, som det oftare kallas, utsätts hjärtat för varierande magnetfält. Hjärtat sänder radiovågor som fångas upp, bearbetas i dator och ger en bild av hjärtmuskeln och delar av kranskärlen.

Magnetkameran ger samma information om hjärtats mjukdelar som ultraljudet, men kan kombinerad med till exempel kontrastmedel ge mer information om hjärtmuskelns struktur och funktion. Datortomografi Datortomografi CT är en röntgenundersökning som ger en lika god beskrivning av hjärtats funktion som en magnetkamera, men metoden ger mer information om funktionen i hjärtats kranskärl.

Nackdelen med datortomografi är att patienten utsätts för en dos röntgenstrålning. Kranskärlsröntgen Om patienten lider av hjärtrytmrubbningar i kamrarna är det speciellt viktigt att se om det finns en underliggande kranskärlsjukdom. För att kunna bedöma alla kranskärl och se om det finns förträngningar görs en koronarangiografi, det vill säga en kontraströntgen. Efter lokalbedövning i handloven punkteras en artär och en tunn slang, en kateter, förs via kroppspulsådern upp till hjärtat.

Röntgenkontrastmedel sprutas in i kärlen samtidigt som kontrastmedlets spridning i kärlet filmas. Röntgenbilderna avslöjar om det finns några förträngningar och hur dessa i så fall ser ut. Upptäcks förträngningar kan de behandlas vid samma tillfälle. En liten ballong förs då in via katetern och blåses upp för att vidga förträngningen. Kranskärlsröntgen kan kombineras med ultraljudsundersökning av kranskärlen och tryckmätningar över eventuella förträngningar.

Hjärtscint För att bedöma blodförsörjningen i hjärtat kan en scintigrafi av hjärtat göras. Metoden är ett sätt att kartlägga hur blodet fördelar sig i hjärtmuskeln genom att tillföra en isotop — ett radioaktivt spårämne med låg stråldos i blodet. Isotopen sprutas in i en blodåder i slutfasen av ett arbetsprov, på exempelvis träningscykel, och registreras genom en gammakamera både under arbetsprovet och efter en period av vila, för att se om blodförsörjningen förändras efter avslutat arbetsprov.

Om det i hjärtat finns områden med kranskärlsförträngning når isotopen inte dit, utan området blir som ett mörkt hål i kamerabilden. Metoden används ibland för att bedöma om ballongvidgning eller kranskärlsoperation kan förväntas förbättra blodtillförseln till hjärtmuskeln. Om behandling är aktuell, kan det bli fråga om läkemedel, ablation, implantat eller kirurgi beroende på typen av hjärtrytmrubbning och symtomens svårighetsgrad.

Livsstilsförändringar Ibland kan episoder av förmaksflimmer vara kopplade till förhållanden i livsföringen. Det kan vara stress, för mycket alkohol eller kaffe, eller en kombination av alla tre. Hos personer med förmaksflimmer finns också en stark koppling till högt blodtryck, typ 2-diabetes, obesitas och sömnapné.

Farlig hjärtklappning

Ångest, oro och stress är andra mycket vanliga förklaringar till hjärtklappning. Då handlar det om ökad adrenalinutsöndring och förhöjd puls som gör att hjärtat slår snabbt — utan att det är något fel på hjärtat eller farligt för kroppen. Stark ångest eller panikattacker kan också orsaka, eller utlösas av, hjärtklappning. Kvinnor kan besväras av hjärtklappning i samband med hormonförändringar, till exempel om du är gravid eller går igenom klimakteriet.

I vissa fall beror snabba hjärtslag på feber , smärta eller infektioner som lunginflammation , influensa och covid Hjärtklappning kan också vara en reaktion på högt intag av till exempel kaffe, nikotin eller alkohol. Vissa läkemedel kan också ge biverkningar i form av ökad hjärtrytm. Förändrad hjärtrytm Om hjärtklappningen beror på en konstaterad rubbning i hjärtrytmen kallas det för arytmi.

Det innebär att de elektriska signalerna till hjärtat inte fungerar som de ska. Alltför snabb hjärtrytm med över slag per minut kallas takykardi. En långsam hjärtrytm på under 50 slag per minut kallas för bradykardi. Förmaksflimmer är den vanligaste orsaken till oregelbunden hjärtrytm med ojämna hjärtslag. Både hjärtflimmer och takykardi ger ofta känslan av hjärtklappning, ibland även vid vila, och kan orsaka yrsel och trötthet.

Bakomliggande sjukdomstillstånd Hjärtats rytm kan påverkas om du har diabetes med episoder av mycket lågt blodsocker. Det gäller även vid anemi , sköldkörtelproblem som hypertyreos eller hypertyreos och vissa lungsjukdomar.. Medfödda och ärftliga faktorer kan också påverka pulsen. Så ställs diagnosen kärlkramp Allt som gör ont i bröstet är inte kärlkramp eller hjärtinfarkt.

Men om läkaren på sjukhusets akutintag misstänker att smärtan beror på hjärtinfarkt eller instabil kärlkramp läggs patienten in för utredning och behandling. Det brukar vara svårare att ställa diagnos på instabil kärlkramp än på hjärtinfarkt. EKG, blodprover och symtom ger vägledning. Vid stabil kärlkramp är ofta EKG i vila normalt. Diagnos stabil kärlkramp kan då ställas med hjälp av noggrann anamnes och undersökning, och i vissa fall även med datortomografi av kranskärlen eller olika provokationsmetoder.

En mer exakt diagnos kan man få genom en kranskärlsröntgen för att spåra om det finns förträngningar i kranskärlen. Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om kärlkramp Vetenskapligt ansvarig: Lena Jonasson, professor i kardiologi, Linköpings universitet Uppdaterat: Redaktör: Birgit Eriksson Det här är kärlkramp Kranskärlen är de blodkärl som försörjer själva hjärtmuskeln med syrerikt blod.

De utgår från stora kroppspulsådern precis där den kommer ut från hjärtat. Kranskärlen förgrenar sig sedan runt hela hjärtmuskeln. Kärlkramp är en kranskärlssjukdom, eller ischemisk hjärtsjukdom. Kranskärlssjukdom omfattar kroniska eller akuta problem som är förknippade med syrebrist i hjärtats kranskärl. Det vanligaste kroniska problemet är stabil kärlkramp angina pectoris och de vanligaste akuta händelserna är hjärtinfarkt och instabil kärlkramp.

Åderförfettning ateroskleros viktigaste orsaken Den viktigaste orsaken till kärlkramp är åderförfettning, ateroskleros. Ett friskt blodkärl är mjukt och elastiskt och tillåter blodet att fritt strömma igenom för att förse organ och vävnader med syre och näring. Vid åderförfettning lagras fett, celler och bindväv in i kärlväggarna som blir stela och förtjockade.

Tillståndet kallades tidigare åderförkalkning, men benämns i dag åderförfettning på grund av blodfetternas centrala roll i sammanhanget.

Hjärtat slår hårt på natten

Inlagringarna i kärlväggen kallas plack. Kärlkramp indelas i två kategorier: stabil och instabil kärlkramp. Stabil kärlkramp Stabil kärlkramp är när placket förtränger kärlet och minskar utrymmet för blodet att strömma fram i kransartären. När pulsen ökar vid stress eller ansträngning, till exempel när man går uppför en trappa, ökar hjärtats behov av syre.

Vid stabil kärlkramp kan det vara svårt för hjärtat att få tillräckligt med blod i sådana ansträngande situationer, vilket leder till bröstsmärta. Fysisk ansträngning efter en måltid kan också utlösa symtom. I samtliga dessa exempel rör det sig om så kallad ansträngningsangina. Även om problemet brukar gå över efter en kort stunds vila kan stabil kärlkramp på detta sätt innebära ett betydande funktionshinder.

Instabil kärlkramp Instabil kärlkramp karaktäriseras av att symtomen plötsligt förändras. Det kan vara att smärtan blir svårare eller att den börjar utlösas vid mindre ansträngning än tidigare eller till och med i vila. Att drabbas av instabil kärlkramp är ett allvarligt varningstecken och kan vara ett förstadium till hjärtinfarkt. Grundorsaken till instabil kärlkramp och hjärtinfarkt är likartad, det vill säga en blodpropp.

Vid instabil kärlkramp täpps emellertid inte kranskärlet till lika länge och lika mycket som vid en hjärtinfarkt och syrebristen blir därför kortvarig.