Hög puls och astma

Ibland känner man av sjukdomen och emellanåt känner man sig helt frisk. Det är något som bör undvikas eftersom det kan leda till komplikationer i form av kroniska skador på luftrören. Optimalt är att ha en astmabehandling som gör att inflammationen dämpas eller försvinner, motståndet för luften blir så litet som möjligt och att känsligheten i luftvägarna minskar.

Astma hos barn Astma hos barn och ungdom är i allmänhet av allergisk typ och börjar oftast i barndomen. Av samtliga med allergisk astma har 30 procent symtom redan under de första två levnadsåren, 80 procent utvecklar sjukdomen före skolåldern. Hos vuxna är allergisk och icke-allergisk astma ungefär lika vanligt, men hos äldre personer är den icke-allergiska formen vanligare.

Bronkit kan ge astmaliknande symtom En allvarlig luftvägsinfektion kan ge astmaliknande symtom, och drabbar främst spädbarn, men även äldre.

Lindra astma utan medicin

Det kallas bronkit och barn som vid 18 månaders ålder fortfarande har anfall drabbas oftare av astma senare under barndomen. Typiskt för bronkit är att luftvägarna har en ökad känslighet för irritation. Det innebär att många olika typer av irritation i luftvägarna kan orsaka astmabesvär. Den framkallas oftast av en virusinfektion i luftvägarna.

Även äldre barn och vuxna kan få andningsbesvär av exempelvis en luftvägsinfektion, ansträngning, inandning av kall och fuktig luft, starka dofter och stress. Läkemedel kan orsaka astmaanfall Vissa läkemedel kan orsaka astmaanfall hos vuxna. Framför allt gäller det betablockerare, men även acetylsalicylsyra som finns i en del vanliga värktabletter kan ge svåra astmaanfall hos de som är överkänsliga.

Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Astma Vetenskapligt ansvarig: Erik Melén, professor vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Karolinska institutet, Södersjukhuset, Stockholm Uppdaterat: Det här är astma Astma är en folksjukdom som beror på att luftrören är kroniskt inflammerade, vilket innebär att de är extra känsliga.

När luftrören utsätts för retande eller allergiframkallande ämnen i luften eller när ett födoämne framkallar en allergisk reaktion blir det kramp i den glatta muskulaturen runt luftrören som också blir inflammerade och svullna. Samtidigt ökar produktionen av slem. Astma delas vanligen in i två huvudtyper: allergisk och icke-allergisk.

Allergisk och icke-allergisk astma Allergisk astma utlöses om man är överkänslig för något eller några ämnen, så kallade allergener. Om astman inte beror på allergi finns andra faktorer som kan utlösa eller försämra astman som till exempel luftvägsinfektioner, fysisk ansträngning, kall luft eller tobaksrök. Även de med allergisk astma kan bli sämre av dessa faktorer. Vid ett astmaanfall drar de glatta musklerna i luftvägarna ihop sig i kramp.

Luftvägarna blir trånga och smala, luftflödet får mindre passage och det blir tungt att andas. Utandningen blir kort och pressad, andningen piper eller väser. Samtidigt svullnar slemhinnan och ett segt slem bildas i luftrören, vilket framkallar hosta. Motståndet i luftvägarna ökar Astmaanfall kan vara lindriga, måttliga eller svåra och upplevas på olika sätt.

Några vanliga beskrivningar är att det känns som att andas genom ett sugrör, ha ett kraftigt tryck över bröstet, eller som om ett band dras åt runt bröstkorgen. Vid ett astmaanfall ökar motståndet i luftvägarna och den astmadrabbade måste anstränga sig för att få luft och andas. Det gör att kroppen förbrukar mer syre och att mer koldioxid produceras.

Vid ett svårt astmaanfall kan man få syrebrist, hypoxi. När inflammationen går tillbaka kan slem i luftrören lossna, bli tunnare och mer bubblande vilket framkallar ett rossligt ljud i bröstet. Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Astma Vetenskapligt ansvarig: Erik Melén, professor vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Karolinska institutet, Södersjukhuset, Stockholm Uppdaterat: Behandling astma När man misstänker astma görs först en utredning.

I utredningen ingår ofta olika allergitest och lungfunktionen mäts med olika metoder. Vid konstaterad astma sätter man in läkemedel som i allmänhet andas in.

Astma trötthet

Läkemedel dämpar inflammationen Basen för astmabehandling är inflammationsdämpande och luftrörsvidgande mediciner. Kortisonpreparat som man andas in kallas inhalationssteroider, och läkemedlet dämpar inflammationen i luftrören samt läker irriterad vävnad. För de allra flesta med astma är det bra att andas in kortison regelbundet och många kan då leva ett i stort sett normalt liv.

Kortison som man andas in verkar inte snabbt utan ska tas varje dag under en längre period för att ge effekt. Det finns även andra läkemedel som har inflammationsdämpande effekt vid astma. Det finns till och med många elitidrottare som har astma. Att tänka på innan och under träningen: Ta en extra dos av din snabbverkande luftrörsvidgande medicin minuter före träningen.

Gör en lugn uppvärmning i minuter, så att pulsen ökar gradvis. Känn efter hur dagsformen är och anpassa träningen därefter. Träna gärna i intervaller med korta viloperioder emellan. Försök att andas in genom näsan så länge du kan. Då hinner luften värmas upp mer innan den når lungorna. Använd en värmeväxlare, antingen i form av en ansiktsmask eller en luva som dras ner över mun och näsa, om du tränar i kyla.

Avsluta med att varva ner minuter. Träna aldrig när du är förkyld, det kan i längden förvärra din astma. Om du är pollenallergiker är det bäst att träna inomhus de dagar som det är mycket pollen i luften.

Astma slem i halsen

Ibland kan pollen även påverka luftrören hos astmatiker som inte är allergiska. Ansträngningsutlöst bronkkonstriktion är ett övergående tillstånd av sammandragning av luftvägarna, symptomen brukar gå över efter vila. Oftast triggas det igång vid inandning av torr och kall luft under eller efter fysisk aktivitet. Luften som kommer ner i lungorna vid ansträngning hinner inte renas eller fuktas och leder till irritation i luftvägarna.

Det är vanligast hos personer med astma och har tidigare kallats för ansträngningsastma. Behandling mot ansträngningsutlöst bronkkonstriktion varierar beroende på om du har en bakomliggande astma eller inte. För individer utan astma gäller det att framförallt förbättra konditionen samt anpassa sin träning. Det kan också vara bra att undvika träning i torr och kall luft eller använda speciell ansiktsmask avsedd för detta.

Om du har samtidig astma kan du behöva använda kortverkande inhalationsmediciner innan påbörjad träning. Andra tänkbara förklaringar Om du blir andfådd och hostar vid fysisk ansträngning kan det bero på andra bakomliggande sjukdomar.