Hur mycket östrogen ska män ha

Om man har för låg testosteronnivå kan man till exempel bli nedstämd eller ovanligt trött. Hur påverkar östrogen kroppen? Östrogenet påverkar kroppen på många olika sätt. Dessa är några vanliga effekter man kan få när man börjar med östrogenbehandling: Man får mer underhudsfett och mer former på höfter och rumpa. Man får bröst eller att de bröst man har växer.

Mellangården, det vill säga området mellan svällkroppen som medicinskt kallas penis och analöppningen, kan bli mer sexuellt känslig Man kan uppleva att sexlusten förändras. För vissa ökar den, för andra minskar den och en del upplever ingen förändring i sexlusten alls. Många upplever att huden blir mjukare och mer känslig, att huvudhåret blir tjockare och att naglarna blir starkare.

Muskelmassan minskar. Kroppsbehåringen växer långsammare och får en mjukare kvalitet. Man kan få stånd erektion mer sälllan, att det inte är lika enkelt att få stånd eller att ens stånd blir mindre hårt, eller att man inte längre får utlösning. Man kan prata med sin endokrinolog eller gynekolog om vad man skulle vilja uppnå med sin hormonbehandling och få testa att byta läkemedel eller ändra dos för att se om det funkar bättre för en.

Många som tar östrogen börjar uppfattas som tjej av omgivningen efter en tids behandling. Om man har som mål med hormonbehandling att ens kropp ska bli mer könsneutral är det något man behöver vara beredd på. För många känns det inte helt rätt att uppfattas som tjej, men mer rätt än att uppfattas som kille. Vad som inte påverkas av östrogenbehandling Hårväxten i ansiktet försvinner inte av hormonbehandlingen.

Om man vill bli av med den varaktigt får man ta bort den med en metod för permanent hårborttagning. Det varierar mellan olika regioner det som tidigare hette landsting i vilken omfattning sådan behandling bekostas av vården eller inte och vilka metoder man kan få behandling med. Rösten påverkas inte av hormonbehandlingen. Om man vill kan man få träffa en logoped röstspecialist och lära sig att göra rösten ljusare och hur man kan undvika att anstränga sin röst för mycket.

Läs mer om röstträning här. Om man inte kan få de resultat med sin röst som man önskar genom träning kan man i vissa fall göra en operation där man kortar eller sträcker stämbanden. Det gör att rösten kan bli lite ljusare. Ens ansiktsform, längd och annat som hänger ihop med hur ens skelett ser ut påverkas inte av östrogenbehandlingen om man redan genomgått en pubertet utan hormonbehandling.

Vad är östrogen

Men formen på ansiktet och kroppen kan ändå förändras i och med förändringarna i underhudsfettet. Behandlingen kan även påverka brosket i kroppen och det kan göra att du blir någon centimeter kortare eller får något mindre fötter. Effekter av behandlingen varierar Hur snabbt man reagerar på hormonbehandlingen och vad som sker med kroppen, exempelvis hur mycket ens bröst växer, är individuellt.

Östrogen verkar ofta under en längre tid och det är inte ovanligt att kroppen fortsätter att förändras också efter flera års behandling. Så är det också för den som har en kroppsegen östrogenpubertet: först kan man ha en period där kroppen förändras mycket på kort tid, sedan fortsätter en del pubertetsförändringar ske mer långsamt under flera år. Mammografi rekommenderas enligt screeningprogrammet.

Biverkningar De vanligaste biverkningarna av hormonbehandling är bröstspänning, huvudvärk, illamående, svullnadskänsla och humörpåverkan. Humörbiverkningar av gestagenkomponenten kan kräva ändrad regim, till exempel utglesad regim med gestagentillägg eller hormonspiral Mirena. Viktökning är inte en biverkan av hormonbehandlingen. Hälsoeffekter Längre tids behandling med medelpotenta östrogenpreparat i kombination med gestagen ger en något ökad risk för bröstcancer efter mer än fem års behandling relativ risk 1,3—1,7 i observationsstudier, 1,3 i randomiserade studier.

Östrogen biverkningar

Riskökningen för bröstcancer med enbart östrogen är mindre enligt observationsstudier relativ risk 1,0—1,4 medan den stora randomiserade WHI-studien snarare visade minskad risk för bröstcancer relativ risk 0,8. Mortaliteten i bröstcancer är minskad med östrogen enbart relativ risk 0,49—0,54 i observationsstudier, 0,6 i den randomiserade WHI-studien.

Kombinationsbehandling har också visat minskad bröstcancermortalitet enligt observationsstudie relativ risk 0,50—0,68 medan den randomiserade WHI-studien inte visade någon signifikant ökad bröstcancermortalitet relativ risk 1, Det är viktigt att behandlingen utvärderas och omprövas kontinuerligt i samråd med patienten. Behandlingen kan ofta avslutas inom cirka fem år men kan vid behov förlängas efter individuell bedömning.

Det kan ge följande symptom: Oregelbunden mens, menssmärtor och rikliga blödningar Minskad sexlust Viktuppgång, framför allt runt höfter och midja Infertilitet Tvärtemot vad många kanske tror så innebär inte höga östrogennivåer en ökad risk för bröstcancer. Östrogenbehandling har varit ett kontroversiellt ämne Östrogen är viktigt för bland annat bentäthet liksom för hjärta och kärl och det finns således goda skäl för östrogenbehandling för kvinnor som upplever besvär under klimakteriet.

Det har dock funnits farhågor om att östrogenbehandling kan leda till ökad risk för bröstcancer och det har under många år framförts kritik mot sådan behandling. Många kvinnor känner dessutom en olust till hormonbehandling. I Sverige är omkring var tredje kvinna negativt inställd till systemverkande hormonbehandling och en av fyra är negativt inställd till lokalverkande hormonbehandling för klimakteriebesvär.

Inom sjukvården har man idag en mer nyanserad bild av östrogenbehandling. Det är en av en rad åtgärder som kan användas för att hjälpa kvinnor att må bättre i klimakteriet och för att förebygga sjukdom. Socialstyrelsen ger i en rapport från rekommendationer om hur klimakterievården bör utformas: Med avseende på den bredd av olika klimakteriebesvär det som kvinnor upplever är det angeläget att tillämpa en helhetssyn på klimakteriebesvär som omfattar fysiska, psykiska och sociala aspekter.

Insatser vid klimakteriebesvär behöver även utformas för olika svårighetsgrader samt utifrån individuella behov och preferenser. Du har alltså rätt att få en individuell bedömning och individuellt utformad vård utifrån både dina behov och preferenser.