Varför psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa har olika svårighetsgrader Psykisk ohälsa varierar i både varaktighet och svårighetsgrad. Ofta innefattar psykisk ohälsa symtom som ångest, stress, depression, sömnsvårigheter, hallucinationer, energilöshet eller koncentrationssvårigheter. Svårighetsgraderna kan delas in enligt följande: Kortare perioder av symtom som går över av sig själva. Längre perioder av djupare symtom som kräver psykologisk eller medicinsk behandling.

Allvarligare former av psykiatriska svårigheter som kräver långsiktig vård. Här kan du läsa mer om vilken typ av psykisk ohälsa Mindler kan hjälpa dig med. Vad är skillnaden mellan psykisk ohälsa och psykisk hälsa? Att känna sig psykisk hälsosam är en upplevelse av att du i stora drag och i de flesta områden i livet mår bra. Motgångar och utmaningar påverkar dig givetvis, men du har goda erfarenheter och vet att du kommer att ta dig igenom det.

Lider du av psykisk ohälsa finns det minst ett område där du känner dig begränsad eller betungad i ditt liv. Motgångar och utmaningar blir tuffare än annars att hantera, och kan i många fall kännas övermäktiga och bidra till den psykiska ohälsan. Vad är skillnaden mellan psykisk ohälsa och mental ohälsa? I Sverige gör vi ingen skillnad på psykisk och mental ohälsa i talspråk.

Vad är skillnaden mellan psykisk ohälsa och psykisk sjukdom? Vem som helst kan lida av psykisk ohälsa i olika perioder av livet. Vid långvarig och påtaglig psykisk ohälsa kan det vara till hjälp att få ett namn — en diagnos — på tillståndet. När det går att fastställa en diagnos för de besvär en person lider av kan man säga att det handlar om en psykisk sjukdom.

Självmord — suicid Har till stor del koppling till psykiatriska tillstånd, och även en del kroppsliga sjukdomar. De allra flesta med den typen av diagnoser tar dock inte sitt liv eller gör självmordsförsök. Vid självmord finns det oftast andra anledningar, som till exempel livsvillkor, livsomställningar eller tillfälligheter. Självmord kan ses som en psykologisk olycka där en person i en situation eller under en tid upplever att hen inte orka leva när problemen ser olösliga och outhärdliga ut.

Social utsatthet som arbetslöshet, ekonomiska svårigheter, livsomställningar som till exempel att gå i pension, långvarig sjukdom, skilsmässa, dödsfall eller att komma ut om sin sexuella identitet kan vara riskfaktorer som ökar risken för självmord. Vill du veta mer om självmord? Här kan du läsa mer om fakta, varningssignaler och myter om självmord. Det finns även stöd och råd att läsa för dig som lever med självmordstankar.

Läs mer Stigma och skamkänslor kring psykisk ohälsa Det finns fortfarande ett stigma i samhället som drabbar människor som lever med psykisk ohälsa, vilket leder till att många undviker att prata om hur de mår psykiskt på grund av skamkänslor. En smal norm för vad som betraktas som normalt kan leda till att personer som lever med psykiatriska tillstånd och psykiskt lidande felaktigt ses som svaga eller mindre värda.

Detta kan leda till ett sämre bemötande och diskriminering på arbetsplatsen, i mötet med vården eller bland familj och vänner. Orsaken beror ofta på okunskap och fördomar. Det kan vara svårt att bryta sig fri från känslor av stigma och skam, men det finns många sätt att påbörja en förändring. Ett sätt är att skilja på handling och person.

Försök att koppla dina känslor till specifika händelser. Om du exempelvis känner dig stressad och har sömnsvårigheter kan det beror på att du har för mycket att göra på jobbet. Det har ingenting med dig som person eller din arbetsprestation att göra, utan du har alldeles för mycket att göra. I arbetet med att förebygga psykisk ohälsa och självmord är insatser för att minska stigmatiseringen en viktig del.

Ett av de viktigaste verktygen är ökad öppenhet och kontakt mellan människor. Ett gott bemötande, öppenhet och kunskap om psykiatriska tillstånd och psykiska besvär underlättar det första steget att söka hjälp. Ofta upplever personer en stor lättnad när de får både förståelse, bekräftelse och acceptans från ett professionellt håll. Ta del av myter kring psykisk ohälsa och självmord här.

Prata om ditt mående med vänner och familj Att prata om sitt mående är en viktig del i att förebygga psykisk ohälsa. Utmattningssyndrom Kronisk stress är idag något som drabbar många. Symtomen skiljer sig ofta från person till person. Exempel på symtom kan vara ett försvagat immunförsvar, ont i kroppen, magbesvär samt en känsla av trötthet och en svårighet att koncentrera sig.

Om den kroniska stressen har låtits gå för långt kan detta utvecklas till utmattningssyndrom. Besväret hade tidigare namnet utbrändhet och beskrivs som att vår hjärna blir överbelastad. Det är därav viktigt att söka hjälp i tid då ju tidigare individen får hjälp, desto mindre blir skadan. Denna fas kommer oftast väldigt plötsligt och upplevs som att komma från ingenstans.

Kan pågå i flera veckor och individen har svårt att fungera i vardagen. Symtom kan vara koncentrationssvårigheter, desorientering samt att ha svårt att ta sig ur sängen. Återhämtningsfasen: Efter akutfasen är individen i behov av att återhämta sig för att kunna komma tillbaka till vardagen. Individen kan fortsatt uppleva symtom såsom trötthet, stresskänslighet samt fortsatta koncentrationssvårigheter.

Ju längre denna fas pågår, desto bättre för individens fortsatta levnadssituation. Dock är det vanligt att stresskänsligheten sitter kvar en tid efter, så återfallsrisken är hög. Hjälp går att få på närmsta vårdcentral eller genom en kontakt inom företagshälsovården. Vid akuta upplevda symtom bör en psykiatrisk öppenvårdsmottagning uppsökas.

Behandling kan sedan ske genom exempelvis samtalsbehandling terapi eller medicinsk behandling. Det viktigaste med behandlingen, oavsett form, är att komma fram till den verkliga stressorsaken. Så att individen i det långa loppet kan justera sin livssituation så att det ej ska inträffa igen.

Psykisk ohälsa bland unga

Depression Depression klassas som en psykisk sjukdom och uppkommer vanligen om individen under en längre tid har känt sig nedstämd, orkeslös eller inte har samma lust till saker som hen brukade engagera sig i. Sjukdomen beror ofta på ett samspel mellan yttre faktorer samt individens sårbarhet. Yttre faktorer kan vara exempelvis stor stresspåverkan, sorg eller arbetslöshet.

Sårbarheten beror helt på vilka gener individen är född med, det vill säga vilket arv man har, som kan ha påverkan på hur bra individen hanterar stress.

Psykisk ohälsa symtom

För att uppsöka vård för sin depression, rekommenderas att kontakta sin vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. När det gäller depression är det viktigt att inte vänta för länge innan hjälp uppsöks, då återhämtningen då kan ta längre tid. Vid själva vårdkontakten är det individens mående som står i fokus och bedömningen om diagnosen är depression sker utifrån vad som framgår i samtalet.

Under bedömningen är det vanligt att få fylla i ett skattningsformulär med frågor relaterade till bland annat nedstämdhet, sovrutin, matrutin och alkoholvanor. Behandling av depression kan ske på flera olika sätt och beror helt på vilken sort av depression individen innehar, samt vad individen själv vill. De tre vanligaste behandlingsmetoderna är: råd och stöd från legitimerad vårdpersonal för att kunna skapa bättre vanor, samtalsbehandling genom psykoterapi KBT eller IPT och medicinsk behandling genom antidepressiva läkemedel.

Kan man testa sig för psykisk ohälsa? När det kommer till psykisk ohälsa så är det ofta många som vill kunna ta ett test för att se om man har drabbats av psykisk ohälsa.