Småbarn finnar till

I början bajsar babyn ofta, endel babysar efter varje matning. Efter ett tag börjar babyn bajsa mera sällan, men variationen är stor. Endel bajsar flera gånger i dygnet, medan andra bajsar en gång per vecka. Helammade barn kan ha uppemot 10 dagars paus mellan avföringen utan att det är fråga om förstoppning. Avföringen hos barn som ammas kan vara allt från gult till grönaktigt och lukten är ofta mild.

Avföringen hos babysar som får modersmjölksersättning är ofta fastare. Bajsandet kan vara kämpigt fast babyn inte skulle ha förstoppning. Bajsandet kan underlättas genom att föra babyns ben upp mot magen eller genom att massera magen lätt i tarmens riktning. Ett varmt bad kan också hjälpa. Vanliga besvär Torsk: Spädbarn kan få en vit eller gråaktig beläggning på tungan eller insidan av kinderna, torsk.

Det är fråga om en svampinfektion i munnen. Man kan behandla detta genom att pensla på någonting surt, ex vichyvatten, lingon- eller citronsaft, med en bomullspinne. Om mamma ammar, kan hon också smörja bröstvårtorna med samma efter amningen. Det är också bra att koka babyns tutt dagligen Vätskande ögon: Den nyföddes ögon vätskar ofta på grund av att tårkanalerna är trånga.

Ögonen rengörs genom att fukta en bomullslapp med vatten och tvätta ögonen från yttre ögonvrån mot inre ögonvrån. Rikligt vätskande ögon kan vara normalt, men om ögonvitorna rodnar eller ögonen är svullna, ta kontakt med rådgivningen eller hälsovårdscentralen. Om tårkanalerna inte öppnar sig, kan de vid behov öppnas på sjukhuset vid ca 10 månaders ålder.

Luft i magen: Babyn sväljer en del luft då den äter. Det lättaste sättet att få ut luften är att få babyn att rapa genom att hålla babyn upprätt över förälderns axel direkt efter måltiden. Du kan också hjälpa barnet att få ut luften till exempel genom att pumpa babyns ben upp mot magen, genom att massera magen mjukt och genom att hålla babyn i upprätt ställning eller på mage när den är vaken.

Spyttande: En del babysar spyttar mycket efter att de ätit, medan andra spyttar knappt alls. Så länge babyn mår bra och vikten stiger, behöver man ej vara orolig över spyttandet. Besvär med akne kan också orsakas av olika typer av mediciner, steroider samt feta oljor eller krämer. När ska jag söka vård?

Om ditt barn återkommande får besvär med akne, om aknen gör ont eller om ärr bildas, ska du söka vård. Du kan söka vård online hos Min Doktors läkare för undersökning och behandling av akne. Det är viktigt att komma ihåg att symptomen av akne kan likna vissa andra hudbesvär. Det är därför bra att du söker vård för ditt barn för att få reda på vad besvären kan orsakas av i de fall du är osäker.

Behandling Det finns flera olika typer av medicin för att behandla och lindra akne effektivt. Behandling ges ofta i form av aknelösningar eller geler i kombination med olika typer av specialgjorda ansiktsrengöringar. Typiska symptom är torra, röda, fjällande och knottriga utslag som kliar. Besvären beror oftast på att huden utsätts för fukt, urin och avföring. Ibland uppstår eksem om blöjan skaver mot huden.

För att undvika blöjeksem är det viktig att byta blöja ofta och låta huden lufta så att den håller sig torr. Bild på blöjeksem: Rodnad, torr och ibland sprucken hud med rodnande utslag. Ibland fuktigt vid svampangrepp. Kontakteksem Kontakteksem ger röd, kliande hud och kan även se ut som små blåsor.

Milier bebis

Besvären uppstår ofta på händerna, men andra delar av kroppen kan också drabbas. Eksemen kan komma snabbt om barnet kommer i kontakt med något som det är överkänsligt mot. Det kan till exempel vara nickel, krom, latex eller parfym. Kontakteksem kan även växa fram långsamt i takt med att hudens skyddande barriär försvagas. Kontakteksem kan vara antingen allergiska eller icke-allergiska.

Bild på kontakteksem: Rodnad, torr och ibland sprucken irriterad hud som kliar. Skorv eller mjälleksem Skorv och mjälleksem är så kallade seborroiska eksem. Hos små barn brukar besvären kallas för skorv och hos äldre barn för mjälleksem. Skorv och mjälleksem gör att huden blir röd, kliar och fjällar. Små barn brukar få gulvita och feta fjäll — äldre barn får röda och torra fjäll.

Besvären uppstår där det finns många talgkörtlar i huden, till exempel på huvudet, ögonbrynen eller ögonlocken. Där det finns talgkörtlar finns även jästsvamp naturligt i huden. De har en koppling till varandra och svampen kan orsaka eksem. Allergier Allergi beror på överkänslighet mot ett eller flera ämnen. De allergier som orsakar hudutslag och klåda är som regel födoämnesallergi eller kontaktallergi.

Allergi och eksem har ofta en koppling till varandra — olika allergen kan till exempel leda till eller förvärra eksem. Det finns läkemedel som kan lindra besvären, men det handlar främst om att undvika allergiframkallande ämnen. Vid allvarlig födoämnesallergi eller latexallergi kan barnet behöva vård snabbt. Födoämnesallergi Födoämnesallergi eller matallergi är vanligast hos barn under tre år.

Då handlar det oftast om allergi mot komjölksprotein och ägg, som i många fall växer bort innan skolåldern. Andra allergier som kan komma tidigt och finnas kvar genom livet är exempelvis fiskallergi, jordnötsallergi och allergi mot så kallade trädnötter. Vid födoämnesallergi kan utslag vara ett av flera symptom — svullnad i läppar och hals eller illamående, magsmärtor och diarré är andra vanliga besvär.

Små barn kan även tappa aptiten och gå ner i vikt. Kontaktallergi Kontaktallergi innebär att huden reagerar med utslag och klåda om den kommer i kontakt med exempelvis nickel, krom, latex, parfym eller kemikalier. Risken att drabbas ökar vid eksem som redan innebär att hudens skyddande barriär är försvagad. I allvarliga fall kan födoämnesallergi eller latexallergi leda till anafylaktisk chock.

Då kommer symptomen snabbt. Det brukar börja med klåda i handflatorna, fotsulorna eller ansiktet som inom kort följs av hjärtklappning , andningsbesvär, magsmärtor, blodtrycksfall och försämrad blodcirkulation. Anafylaktisk chock är ett livshotande tillstånd som kräver vård omedelbart — ring och invänta ambulans. Nässelutslag Nässelutslag är upphöjda, hudfärgade eller ljusröda hudutslag som kliar.

De brukar komma plötsligt — antingen som enstaka utslag eller på större hudområden. Nässelutslag kan ha många olika förklaringar som antingen är allergiska eller icke-allergiska. Hos barn beror nässelutslag ofta på virusinfektioner — utslagen är särskilt vanliga i samband med förkylningar men kan även förekomma vid exempelvis coronavirus som orsakar covid Utslagen kan också vara en reaktion på födoämnen som ägg, mjölkprotein, fisk och nötter.

Huden kan även reagera på exempelvis läkemedel, stress , värme eller kyla. Utslagen försvinner som regel av sig själva, men vid långvariga besvär kan barnet ibland behöva läkemedelsbehandling. Bild på nässelutslag: Rodnande upphöjda områden som kliar och flyttar på sig. Djur- och insektsbett med bildguide Myggor, getingar och andra små djur kan bita, sticka eller bränna och ge tillfälliga utslag på kroppen.

Hormonplitor bebis 3 månader

För det mesta handlar det om enstaka hudreaktioner som kännetecknas av övergående rodnad, svullnad och klåda. Parasiter som skabb kan ge mer långvariga besvär på större delar av kroppen. Vid överkänslighet mot exempelvis getingstick kan barnet behöva vård snabbt. Skabb Skabb är en liten parasit som kryper in i huden och orsakar klåda. Det är även vanligt att få små röda knottror, blåsor eller eksemliknande utslag på huden.

Stora mängder skabb kan även fjälla och ge sårskorpor.

Leukemi prickar barn

Skabb kan sitta var som helst på kroppen, men sätter sig ofta på handleden eller mellan fingrar och tår. Barn som får skabb brukar smittas genom nära kroppskontakt. Skabb kan behandlas med receptfria läkemedel, men för att bli av med djuren krävs även noggrann rengöring av bland annat kläder och textilier.

Bild på skabb: Klåda med små rodnande utslag ibland och skabbgångar mellan fingrar, runt handleder i händer och tår. Fästingar Fästingar som biter sig fast i huden kan orsaka svullnad, rodnad och klåda. De flesta fästingbett är ofarliga, men upp till var tredje fästing bär på borreliabakterien som ibland överförs till människor. Borrelia kan ge symptom en kort tid efter bettet, men det kan också dröja flera veckor.

Den vanligaste hudreaktionen vid borrelia är en ljusröd ring runt bettet som långsamt blir större. Andra symptom är exempelvis huvudvärk, feber och ledvärk. Borrelia hos barn kan ibland även orsaka en blåröd svullnad eller knöl som kan sitta på exempelvis örsnibben eller bröstvårtan. Borrelia behandlas med antibiotika.

Bild på borrelia: Rodnat ringformat utslag som ökar i storlek. Getingar, myggor och andra insekter Insektsbett från exempelvis myggor, bromsar, bin, getingar och humlor kan orsaka svullnad, rodnad och klåda. Vissa insektsbett kan göra ont och ge större svullnader, men hudreaktionerna är som regel inte farliga och brukar försvinna inom någon eller några dagar. Du kan lindra besvären med receptfria läkemedel som finns på apotek, exempelvis alsolsprit, kylbalsam eller antihistamin.

Allergi mot exempelvis getingstick är ovanligt, men i allvarliga fall kan överkänslighet leda till anafylaktisk chock. Badklåda som orsakas av parasiter Badklåda eller simmarklåda kan drabba både barn och vuxna, men förekommer oftare hos barn. Det är en övergående reaktion som orsakas av mikroskopiska parasiter som kan finnas i bräckt vatten och sötvatten.

De kan ge myggbetsliknande utslag som kliar och ibland bildar blåsor. Besvären kräver ingen behandling utan försvinner av sig själva inom en vecka eller två. Vårtor och mollusker med bildguide Vårtor och mollusker är ofarliga hudreaktioner som brukar vara lätta att känna igen. De orsakas av virus och visar sig i form av typiska förhöjnader i huden som kan sitta kvar i flera månader, ibland längre.

Vårtor Vårtor är som regel runda, ofta utstående utslag som kan vara ömma och klia.