Blödning efter gynekologiskt cellprov

Många upplever att det känns ovant eller obehagligt att ligga i en gynekologstol men provtagningen tar bara någon minut och det brukar inte göra ont. En del kan känna ett lättare obehag, men det går över snabbt. Du får ofta svara på några frågor i samband med provtagningen.

Cellprov hur ofta

Det kan till exempel vara frågor som: När var första dagen för din senaste mens? Har mensen upphört? Använder du preventivmedel? Om ja, vilket? Behandlas du med hormoner mot klimakteriebesvär? Är du gravid eller har du fött barn under det senaste året? Uppgifterna skickas tillsammans med cellprovet till ett laboratorium där en bedömning sker. Egenprovtagning erbjuds tillfälligt i vissa regioner Vissa regioner har under pandemin pausat den gynekologiska cellprovtagningen.

Detta beror både på risken för smitta och resursbrist. Därför erbjuder dessa regioner egenprovtagning av HPV fram till juni Boka om till en ny tid när du inte har mens. Du kan göra cellprov om du är gravid. Helst före vecka Det kostar inget att göra cellprov. Du behöver inte göra ett cellprov om du inte har haft någon form av sex.

Hur går cellprovet till? Borste eller spatel används för att ta prov från livmodertappen. Du får träffa en barnmorska eller läkare som berättar hur undersökningen går till och som ställer några frågor till dig. När ni har pratat klart får du klä av dig på underkroppen och lägga dig i en gynstol. Barnmorskan eller läkaren sitter på en pall och tar provet med en liten spatel eller tunn borste från livmodertappen inne i slidan.

Undersökningen tar bara någon minut och brukar inte göra ont. Säg till om det gör ont eller känns obehagligt. Du kan blöda lite efteråt men det är inte farligt, det brukar räcka att använda ett trosskydd.

Cellprov samlag

När får jag svar på cellprovet? Provet skickas till ett laboratorium för analys. Byt antikonceptionsmetod och utvärdera. Om behandlingseffekten är otillräcklig efter tre månader bör kvinnan remitteras till specialiserad gynekologisk vård. Onormal blödning från livmodern som antas bero på anovulatorisk blödning: Behandla med cykliskt gestagen i 2—3 cykler.

Är behandlingseffekten otillräcklig därefter bör kvinnan remitteras till specialiserad gynekologisk vård. Vid riklig regelbunden menstruationsblödning med normalstor uterus utan avvikande palpationsfynd: Behandla med till exempel tranexamsyra, järnsubstitution eller hormonell behandling i 2—3 cykler.

Cellprov ålder

Vid otillräcklig behandlingseffekt bör patienten remitteras till specialiserad gynekologisk vård. Behandlingsval Läkemedelsbehandling Sparsam eller utebliven menstruation Om orsaken till sparsam eller utebliven menstruation bedöms vara användning av hormonellt preventivmedel kan byte av antikonception ske om regelbundna blödningar eftersträvas.

P-spruta ger ofta amenorré och hormonspiral ger ofta sparsamma blödningar. Kombinerade p-piller ger en kontrollerad regelbunden blödning. Om orsaken till sparsam eller utebliven menstruation bedöms vara fysiologisk prova gestagenbehandling i 2—3 cykler. Börja med gestagen, till exempel medroxiprogeste­ron eller noretisteron 5 mg 2 gånger per dag i 10 da­gar räknas som dag 16— Blödningen bör komma inom några dagar efter avslutad behandling, första blödningsdagen räknas som dag 1.

Behandlingen kan upprepas i några cykler där man nästa gång startar behandlingen dag Är orsaken viktminskning, ätstörning, extensiv fysisk träning eller annan stress måste dessa orsaker adresseras.