Hjärtklappning progesteron

För att kunna förstå östrogenets effekt på den specifika jonkanalen gjorde forskarna experiment där de förde in den mänskliga varianten av jonkanalen i grodägg, som saknar jonkanalen. Forskarna tillsatte den mest aktiva formen av könshormonet östrogen, östradiol, och mätte jonkanalens funktion. Det visade sig att jonkanalen hämmades av östrogen, vilket forskarna tolkar som att östrogen kan öka risken för vissa hjärtrytmrubbningar.

Progesteron brist

Andra könshormon hade ingen effekt. Forskarna tog också reda på exakt vilka delar av kanalen som östrogenet påverkar. Forskarna tittade vidare på jonkanalsmutationer som hittats i familjer med ärftliga hjärtrytmrubbningar. En del mutationer gav en hög känslighet för östrogen, medan andra ledde till att jonkanalen helt tappade sin känslighet för östrogen.

Vi tycker att vår studie ger en bra anledning att titta närmare på detta hos patienter, säger Sara Liin. Forskarna menar att det är viktigt att komma ihåg att östrogen också har många positiva effekter, och att det är för kvinnor med en ärftlig förhöjd risk för LQTS som östrogen möjligen kan vara en riskfaktor.

LQTS är relativt ovanligt och drabbar ungefär 1 av 2 personer. Även hittat skyddande ämnen LiU-forskarna publicerade nyligen en studie i tidskriften Lancet eBioMedicine där de på liknande sätt studerade en grupp kroppsegna ämnen som kallas endocannabinoider. Till exempel kan kroppen vara sämre på att hantera socker, vilket man brukar benämna insulinresistens. När vi får för mycket fett på kroppen kan det förstärka problemen med PCOS.

Fettväven är inte ett passivt organ som bara lagrar fett. När fettväven blir för stor börjar den utsöndra en rad olika ämnen som ytterligare kan öka nivån av testosteron.

Bioidentiskt progesteron klimakteriet

Dessutom ökar utsöndringen av olika inflammatoriska ämnen, som i sin tur kan förvärra insulinresistensen. Om man sover dåligt och är deprimerad kan det leda till oregelbundna vanor och att man äter sämre. Kanske går man upp i vikt och börjar oroa sig för det. Den ökade vikten ger upphov till mer problem med blodsocker och förhöjda testosteronvärden.

Det blir som en ond cirkel. Första strategi vid PCOS brukar vara livsstilsförändringar, framför allt viktnedgång. Utöver livsstilsförändringar finns det andra behandlingar som vården kan hjälpa dig med. Sköldkörtelbesvär Sköldkörteln är ett organ som sitter vid luftstrupen på framsidan av halsen, alldeles under struphuvudet. Sköldkörteln producerar sköldkörtelhormon som reglerar ämnesomsättningen i kroppen, det vill säga hastigheten som cellerna jobbar i.

Mellan 2 - 4 procent av befolkningen drabbas av funktionsrubbningar i sköldkörteln, vilket leder till en överaktiv eller underaktiv sköldkörtel. Det är 10 gånger vanligare med sköldkörtelbesvär hos kvinnor. Om sköldkörteln är överaktiv kan man drabbas av symptom som stresskänslor, svettningar, darrningar, hjärtklappning och sjukdomskänsla. En underaktiv sköldkörtel kan ge trötthet, frusenhet, sjukdomskänsla och viktuppgång.

För att ta reda på om sköldkörteln fungerar som den ska mäter man halten i blodet av de hormoner som sköldkörteln producerar. Man mäter även två typer av antikroppar som kan påverka sköldkörtelns funktion om de är förhöjda. Förhöjda nivåer av dessa antikroppar kan tyda på att kroppen av någon anledning har börjat angripa sköldkörteln. Även dessa antikroppar kan leda till en överaktiv eller underaktiv sköldkörtel.

Kan man göra något själv åt sköldkörtelbesvär eller krävs det alltid medicinering? Genetiska faktorer ligger ofta bakom besvären men det gör även livsstilsfaktorer. Rökning och övervikt har kopplats till både överaktivitet och underaktivitet i sköldkörteln. Om du vet med dig att du har ett högt Body Mass Index, BMI, men inte tagit tag i det ännu, så kan det här vara en sporre till att hitta en kost som leder till en mer normal vikt.

Forskare har även upptäckt att subklinisk underaktivitet i sköldkörteln är vanligare hos människor med sömnbrist eller låg kvalité på sömnen subklinisk innebär att avvikelsen inte är så stor att den kan klassas som sjukdom. Om du har sömnbesvär så ta dig tid att sätta dig in i varför just din sömn kan vara dålig och hur du kan förbättra den. Det finns också ett samband mellan insulinresistens, njurproblem och bildande av antikroppar som drabbar sköldkörteln.

En autoimmun sjukdom som kan drabba sköldkörteln är Hashimotos sjukdom. Folkgrupper med ett lågt intag av jod har visats ha en högre förekomst av denna sjukdom. Även ett lågt intag av selen är kopplat till Hashimotos sjukdom. Selen är ett viktigt spårämne som bland annat finns i fisk, skaldjur, kött och paranötter. Dessutom har brist på vitamin D kopplats till autoimmunitet och underaktivitet i sköldkörteln.

Bland personer med Hashimotos sjukdom är det till exempel vanligare med glutenintolerans. Postmenopausala kvinnor, oberoende av ålder, har ungefär dubbelt så hög risk för kardiovaskulär sjukdom, framför allt kranskärlssjukdom, som premenopausala kvinnor i samma ålder [16].

Låg progesteron symptom klimakteriet

Risken anses vara kopplad till minskad produktion av östrogen som har skyddande effekter på hjärt—kärlsystemet. Vidare har postmenopausala kvinnor en högre risk för insulinresistens och typ 2-diabetes i förhållande till premenopausala kvinnor. Diabetes i sin tur ger en femfaldigt ökad risk för hjärtinfarkt hos kvinnor [17]. Vid typiska symtom hos en i övrigt frisk kvinna i normal klimakterieålder behövs ingen hormonanalys för diagnos [1, 7, 9].

Där­emot ska misstänkt tidigt klimakterium utredas hormonellt [18]. Prematur ovariell insufficiens definieras som amenorré i kombination med förhöjt follikelstimulerande hormon före 40 års ålder, medan amenorré och förhöjt follikelstimulerande hormon mellan 40 och 45 års ålder betecknas som tidig menopaus [18]. Remiss till specialist i gynekologi Okomplicerade klimakteriebesvär ska kunna behandlas inom primärvården, och gynekologisk undersökning är inte nödvändig om kvinnan saknar aktuella besvär från underlivet.

Differentialdiagnoser Vid typiska symtom enligt ovan ska samband med klimakteriet misstänkas i första hand, men i vissa fall måste andra tillstånd beaktas. Det är därför viktigt att utesluta differentialdiagnoser vid utredning av klimakteriebesvär. Rådgivning och självhjälp Ökad kunskap och personcentrerade individuella samtal via primärvården kan minska besvär och förbättra livskvaliteten hos kvinnor i klimakteriet [19].

Det är tydligt att rådgivning om klimakteriet och information om olika typer av behandling är vad kvinnor önskar mer från vården [6]. Samtidigt bör livsstilsvanor om motion, kost, stress och sömn beröras, liksom samtal om alkohol och rökning. Ett praktiskt hjälpmedel för motivation till hälsosam livsstil med ökad fysisk aktivitet är fysisk aktivitet på recept, Far [20].

Menopausal hormonbehandling Det finns stark evidens för att menopausal hormonbehandling i samband med klimakteriet är effektiv mot vasomotorsymtom värmevallningar och svettningar, vilka ofta leder till sömnbesvär och hjärtklappning och andra östrogenbristrelaterade symtom [, 21]. Vid ställningstagande till hormonbehandling görs en bedömning av kvinnans symtom, eventuella kontraindikationer samt individuell risk—nytta-värdering.

En validerad självskattningsskala Menopause rating scale kan användas för utvärdering och uppföljning av klimakteriesymtom [22]. Indikationer och kontraindikationer Menopausal hormonbehandling kan övervägas till kvinnor vars klimakteriesymtom påverkar livs­kvaliteten negativt och som önskar behandling []. Övriga indikationer är tidig menopaus före 45 år oavsett symtom samt för förebyggande av osteoporos vid hög risk för fraktur hos postmenopausala kvinnor där andra osteroporosläkemedel inte är lämpliga.

Kontra­indikationer är tidigare bröstcancer, odiagnostiserad vaginal blödning, aktuell djup ventrombos eller lungemboli, aktuell eller tidigare arteriell hjärt—kärlsjukdom som angina, stroke eller hjärtinfarkt, samt allvarlig gall- eller leversjukdom []. Inför menopausal hormonbehandling Allmänna rekommendationer inför insättning av menopausal hormonbehandling visas i rutan till höger.

Behandlingen ska individualiseras med hänsyn till om kvinnan fortfarande menstruerar, har uppnått menopaus, om hon har intakt livmoder eller är hysterektomerad samt eventuella hälsorisker och egna preferenser. Användning av hormonspiral eller p-piller kan ge blödningsfrihet och försvåra bedömningen, men det är symtomen som ska vara vägledande. Kvinnor som fortfarande menstruerar Kvinnor med anovulatoriska blödningar utan vasomotorsymtom behandlas med cykliskt gestagen 10 dagar varje månad, vilket ger en regelbunden bortfallsblödning.

Vid vasomotorsymtom hos en kvinna som fortfarande menstruerar ges östrogen oralt eller transdermalt kontinuerligt i kombination med sekventiellt gestagen oralt 12 dagar varje månad eller transdermalt 14 dagar varje månad , vilket framkallar månatlig blödning []. Ett alternativ till sekventiellt gestagentillägg är hormonspiral Mirena , som ger blödningsfrihet. Postmenopausala kvinnor Kvinnor med klimakteriebesvär och menopaus för mer än ett år sedan som önskar blödningsfrihet behandlas med kontinuerlig kombinerad regim med östrogen oralt eller transdermalt och gestagen oralt, transdermalt eller hormonspiral [].

Ett alternativ är östrogen med utglesad gestagenregim 14 dagar var tredje månad som då framkallar blödning. Samtliga kvinnor med intakt uterus ska ha gestagentillägg som skydd mot endometrieproliferation i livmodern [].