Hur länge sjuk efter corona

En del kan också bli sämre sent in i sjukdomsförloppet. Forskning pågår och vi kommer att lära oss mer om prognosen på sikt. Det står dock klart att alla inte tillfrisknar av sig själva. Ett inte obetydligt antal människor har varit sjuka i svårt funktionsnedsättande symtom sedan pandemins start. Enligt tidskriften The Lancet visar den hittills mest pålitliga studien att ungefär en av åtta, 12,7 procent , hade kvarstående symtom i tre till fem månader efter infektion längre har man inte mätt i studien.

I den studien har forskarna inte tittat på hur svåra eller funktionsnedsättande symtomen är. Vad orsakar postcovid? Sars-Cov-2 är ett nytt virus för människan och vi behöver fortfarande lära oss mer om långtidssymtomen det orsakar. I dagsläget vet man inte exakt vad som händer i kroppen vid postcovid, men det finns flera teorier som börjar få stöd i forskning.

De teorierna är: Viruset har i den akuta sjukdomsfasen orsakat skador på organ och nerver. Viruset aktiverar immunsystemet som hos vissa personer överreagerar och angriper kroppens funktioner och organ, så kallad autoimmunitet. Virusrester finns kvar i kroppens vävnader och orsakar inflammation som ger upphov till nya eller återkommande symtom.

Viruset påverkar celler på insidan av blodkärlen endotel och stör blodets levringsförmåga vilket påverkar syretillförseln, exempelvis via mikroskopiska blodproppar. Forskningen effektiviseras av att många drabbats av postcovid samtidigt under pandemin. Det kan leda fram till bättre behandling och rehabilitering, och hjälpa till att upptäcka riskgrupper för att undvika att fler drabbas av långvariga symtom efter covid infektion.

Vanliga symtom Samtliga texter nedan bygger på vårt faktagranskade informationsmaterial Till dig som står när någon med postcovid. Fatigue — en sjuklig trötthet Många med postcovid upplever en sjuklig känsla av trötthet. Trötthet som kvarstår även efter sömn eller vila kallas för fatigue. Fatigue påverkar i regel alltid personens allmäntillstånd och funktionsnivå i någon form.

Personer med postcovid kan må bättre av vila och på så sätt lindra trötthet och andra symtom tillfälligt även om grundtröttheten kvarstår. Vila och sömn botar alltså inte fatigue. För att undvika energiförlust rekommenderas planerad vila i liggande eller sittande ställning med slutna ögon i cirka tio till femton minuter mellan aktiviteter.

Den drabbade kan ha ett betydligt större sömnbehov än innan. När en person med postcovid vilar korta stunder beror det inte på lathet. Det är en del i rehabiliteringen för att möjliggöra annan aktivitet eller träning och för att undvika bakslag. Vill du veta mer? Den prisbelönte vetenskapsjournalisten Ed Yong har beskrivit den funktionsnedsättande energidysfunktion som många människor med postcovid kämpar med i en artikel i the Atlantic.

Läs vår sammanfattning i inlägget Vad fatigue verkligen innebär. Hjärntrötthet Vid postcovid är det vanligt med olika kognitiva besvär såsom minnesförlust, svårigheter att läsa och skriva, att ta in information, svårigheter att hitta ord, koncentrationssvårigheter och hjärndimma eller hjärntrötthet. Hjärntrötthet är ett tillstånd med sjuklig mental energibrist lång tid efter skada eller sjukdom som påverkat hjärnan, och är något som en frisk människa aldrig har upplevt.

Personen kan upplevas som helt frisk under kortare stunder, men den mentala energin räcker inte över tid. Varje aktivitet kräver ett orimligt mått av återhämtning vilket begränsar arbete, studier, rehabiliteringen, det sociala livet och så vidare. Hjärntrötthet kan vara frustrerande både för den som drabbats och för omgivningen.

Det är viktigt att inte klandra, ha tålamod och gemensamt försöka hitta strategier för att få vardagen att fungera. Det kan exempelvis röra sig om att ställa in påminnelser för att inte missa viktiga aktiviteter, prioritera hårt bland aktiviteter och låta den drabbade stänga av videobild vid digitala möten för att spara energi.

Den utmärks av att även en minimal fysisk eller mental belastning medför att en symtomförsämring uppstår. Symtomförsämringen kan exempelvis bestå av att följande symtom uppstår eller förvärras: feber, smärta, andningssvårigheter, allmän sjukdomskänsla, influensaliknande symtom, sömnstörningar, kognitiv dysfunktion ibland kallat hjärndimma , fatigue, symtom från det autonoma nervsystemet exempelvis ökad puls i upprätt läge och ökad ortostatisk intolerans, se nedan om POTS och dysautonomi.

Symtomen förvärras vanligen timmar efter aktivitet och kan pågå i dagar eller till och med veckor, vilket ibland leder till långvarig försämring. Exempel inkluderar fatigue, andfåddhet, yrsel och illamående. Dessa symtom speglar dysfunktionella hjärtlungrelaterade och neurologiska gensvar. Tecken inkluderar svaghet, sänkt funktionsnivå, influensaliknande och hjärtlungrelaterade symtom.

Även om aktiviteten går bra i stunden kan den efteråt trigga bakslag med svåra symtom. På så vis behöver personer med postcovid, liksom vid många andra medicinska tillstånd, anpassa sin aktivitet för att inte utlösa symtom. Var gränsen går varierar från patient till patient. Rehabiliteringen vid postcovid bör enligt riktlinjer från internationella fysioterapiförbundet World Physiotherapy inriktas på att undvika att belasta över gränsen, även om det kan kännas bra för stunden.

Belastande moment bör ökas successivt för att undvika långvarig försämring och i stället främja förbättring av tillståndet. Det gäller även lättare träning eller koncentrationskrävande aktiviteter såsom exempelvis bilkörning. Arbetsterapeut och fysioterapeut kan hjälpa till med så kallade pacing-strategier.

Det innebär att man sätter stopp för en aktivitet och pausar innan belastningen ger upphov till symtom — även fördröjda sådana. Syftet med pacing är att stabilisera symtom och få en jämnare aktivitetsbalans över tid, för att på sikt kanske klara av mer och mer aktivitet. Enligt WHO bör symtomstabiliseringen hålla i sig i en månad innan man försiktigt försöker öka belastningsnivån.

Arbetsterapeut kan också hjälpa till med förskrivning av energibesparande hjälpmedel, som arbetsstol, duschstol och elrullstol.

Tänk på att energin sjunker drastiskt med varje aktivitet. Även social samvaro kräver energi och fokus. Det gäller även om aktiviteten är rolig och något som den postcovid-drabbade verkligen vill göra. Vill du lära dig mer om vad pacing är? Se den korta informationsvideon från Long Covid Physio.

För att undersöka denna aspekt analyserade forskarna i den aktuella studien blodprover från 68 personer som haft mild covid och en kontrollgrupp på 36 personer som inte haft covid Forskarna isolerade makrofagerna i laboratoriet och stimulerade dem med bland annat spikeprotein, stereoider och lipopolysackarider LPS , en molekyl som retar immunsystemet. Därefter gjordes en RNA-sekvensering av cellerna för att mäta aktiva gener, och forskarna mätte även förekomsten av en viss form av molekyler, eikosanoida signalmolekyler, som är ett fundamentalt inslag vid inflammationer.

Oväntad upptäckt — Det är inte oväntat att det finns en större mängd eikosanoida molekyler hos personer med covid då sjukdomen leder till inflammationer, men det var oväntat att produktionen av dem fortfarande var högre flera månader efter infektionen, säger Craig Wheelock. Studien visade även en högre halt av leukotriener, som är en form av inflammatoriska signalämnen kända för att kunna orsaka astma.

Leukotriener är viktiga mediatorer av astma, men de är också involverade i det antivirala värdförsvaret vid influensa. Foto Cecilia Säfström Forskarna undersökte blodprover från 21 patienter med covid, som vårdades på Vrinnevisjukhuset i Norrköping, och 16 friska kontrollpersoner. Blodprover togs vid fyra tidpunkter, varav den första när patienterna lades in på sjukhus och den sista var 6—8 månader senare.

Forskarna identifierade olika immuncelltyper och deras troliga funktion med hjälp av flödescytometri.

De återhämtade sig sen, men trots det ser det ut som att deras funktion inte helt är återställd. De dendritiska cellerna är mer aktiverade än de ska vara och vi tror att det påverkar immunförsvaret negativt, säger Marie Larsson. Ju sjukare, desto större påverkan I studien ser forskarna ett samband mellan sjukdomens svårighetsgrad och påverkan på de dendritiska cellerna.

Ju högre nivå av C-reaktivt protein, CRP, som ökar kraftigt vid inflammatoriska processer i kroppen, desto långsammare återhämtade sig de dendritiska cellerna. Annan forskning tyder på att CRP kan hämma kroppens förmåga att bilda nya dendritiska celler, vilket är en möjlig förklaring till den långsamma återhämtningen. Marie Larsson, professor i virologi vid Linköpings universitet.

Foto Cecilia Säfström — Vi drar slutsatsen att man bör minska inflammationen med antivirala läkemedel så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet, så att inte coronaviruset får härja fritt och orsaka en hög CRP-nivå, säger Marie Larsson. Forskarna undersökte också en annan viktig celltyp, monocyter, som oftast finns ute i vävnaderna.