Biverkningar dopamin

Till skillnad från drogintag är spel om pengar svårt att studera i djurmodeller, och humana hjärnavbildningsstudier har hittills inte genererat någon sammanhängande bild av spelberoendets neurobiologi [2]. Några av de mest intressanta ledtrådarna kommer i stället från farmakologin, bland annat genom fallstudier som denna, vilka illustrerar att dopamin trots allt kan spela en avgörande roll i patofysiologin.

Nyligen kunde en svensk registerbaserad studie bekräfta att förskrivning av pramipexol och andra dopaminagonister är kopplad till en avsevärt förhöjd risk för spelberoende [5]. Intressant nog uppvisade även den partiella dopaminagonisten aripiprazol, som bland annat används vid behandling av schizofreni, ett liknande mönster.

Levodopa överdosering

Att spelberoende kan utvecklas som biverkan till dopaminerga läkemedel är viktigt att känna till då användningen av sådana medel ökar, även utanför specialiserade kliniker. Förutom spelberoende finns även and­ra beroendeliknande beteenden och impulskontrollstörningar beskrivna, och biverkningar av denna typ tycks sammantaget drabba så mycket som 10—20 procent av alla som behandlas med dop­aminagonister [6].

I litteraturen har man identifierat ett antal riskfaktorer för sådana bieffekter, däribland manligt kön, yngre ålder och tidigare anamnes på beroendetillstånd eller annan psykisk sjukdom [6]. Internet har gjort att det i dag finns i princip omedelbar och obegränsad tillgång till spel om pengar, och ett problematiskt spelbeteende kan fortgå och eskalera under relativt lång tid innan det blir uppen­bart för omgivningen.

Ett sådant förlopp kan göra det svårare för både patient och behandlare att inse att det handlar om en läkemedelsbiverkan, vilket också illustreras i Sklivaniotis och Greenfields fallbeskrivning, där det dröjde flera år innan sambandet uppmärksammades och pramipexol trappades ut. Förekomsten ökar linjärt med åldern och har uppskattats vara mellan 2,5 och 15 procent, men potentiellt estimeras upp till en tredjedel av äldre kvinnor ha odia­gnostiserad Willis—Ekboms sjukdom [].

Även om den exakta patofysiologin är okänd anses dysfunktion i det centrala dopaminerga systemet vara inblandad, och dopaminagonister används i stor utsträckning för lindring av symtomen. Dopaminagonister Dopaminagonister är en läkemedelsklass med huvudindikation Parkinsons sjukdom, men de används även för att lindra symtom vid Willis—­Ekboms sjukdom samt prolaktinom och hämning av laktation efter förlossning.

Impulskontrollstörningar Impulskontrollstörningar impulse-control disorder, ICD är en heterogen grupp av tillstånd som innebär dysfunktion i emotionell reglering och beteendereglering, medan kärnsymtom är oförmåga att motstå en impuls eller frestelse att utföra en handling som är skadlig för personen eller för andra. Individen beskriver dessutom en ökad känsla av spänning före handlingen och upplevelse av nöje, tillfredsställelse eller lättnad av spänningen när handlingen utförts [6].

Impulskontrollstörningar kategoriseras enligt DSM-5 under kapitlet »Utagerande beteende, impulskontroll- och beteendestörningar« »Disruptive, impulse-control, and conduct disorders« , men några manifesta­tioner klassificeras i andra nosografiska kategorier hetsätningsstörning i »Matnings- och ätstörningar« eller spelstörning i »Substansrelaterade och beroende­framkallande störningar« [7].

Vid behandling med läkemedel som verkar i CNS är ofta det farmakologiska syftet att rikta sig mot en viss typ av receptor och aktivera eller hämma denna inom endast ett specifikt nätverk eller hjärnområde.

Levodopa biverkningar

Läkemedlets verkan är dock sällan begränsad, och påverkan är oftast mer utspridd. Vid behandling av Parkinsons sjukdom med dopaminagonister avser man att påverka det nigrostriatala systemet, men även dopaminerga receptorer i de mesokortikolimbiska banorna kända också som belöningssystem. Inte överraskande har flera fall av impulsivt beteende dokumenterats hos parkinsonpatienter som får läkemedel som ökar dopaminsignalering dopamine replacement therapy, DRT [], och biverkningen är mer känd bland specialistmottagningar som behandlar patienter med Parkinsons sjukdom.

Tillståndet anses dock vara mindre kartlagt hos andra patientgrupper som behandlas med dopaminagonister, till exempel för Willis—Ekboms sjukdom och prolaktinom. Fallbeskrivning En kvinna i medelåldern sökte till beroendemottagningen för att få hjälp med sitt spelberoende. Hon bodde med sin man och deras minderåriga barn och hade en lång, framgångsrik karriär bakom sig.

Dopamin — nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem Dopamin jobbar hårt i det tysta för att mänskligheten ska överleva. Utan denna livsviktiga signalsubstans hade vi varken förökat oss eller orkat leta mat. Men dopaminsystem som kommer i obalans kan också ställa till stora problem, och bland annat orsaka psykisk ohälsa. Vårt nervsystem består av ett komplicerat nätverk, med små mellanrum mellan varje nervcell.

Därför är vi fullständigt beroende av kroppens kemiska budbärare, signalsubstanserna, för att kunna fungera. Sättet att överföra information kan liknas vid flaskpost som hjälper cellerna att kommunicera, istället för att bara vara isolerade öar. Så här fungerar det: En nervcell släpper iväg sina signalsubstanser, dessa tar sig över gapet för att fästa sig på särskilda mottagarmolekyler på närmaste nervcell, vars signalmolekyler i sin tur frisläpps och påverkar nästa nervcell i kedjan.

På det sättet vandrar ständigt impulser till och från hjärnan, för att styra våra rörelser, känslor, tankar, matsmältningsorgan, lungor och hjärtan — ja, egentligen allt som gör oss till levande varelser. Obalans leder till problem När samspelet fungerar som det är tänkt mellan de olika signalsubstanserna i hjärnan så mår vi bra. Men ett obalanserat system leder till problem, alltifrån vaga olustkänslor till svåra sjukdomar.

Dopamin är en av våra allra viktigaste signalsubstanser, och många moderna behandlingsmetoder vid psykisk ohälsa strävar efter att få dessa system i bättre balans. ADHD-läkemedel ökar till exempel mängden av dopamin i hjärnan, medan antipsykotisk medicin verkar tvärtom, och blockerar effekten av dopamin.