Sätta dropp på sig själv

På bilder poserar unga människor som har fått en perifer venkateter i armen kopplad till en infusionslösning som hänger på en droppställning. Under en timmes tid sägs det att en infusionslösning med 1 milliliter vätska ges innehållande salter och vitaminer.?? Vårdfokus har kontaktats av en sjuksköterska som ställer sig frågande till metoden.

Får man verkligen ge infusioner till människor som skönhetsbehandling? Regeringen har nyligen gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda vilken medicinsk kompetens som bör krävas för att få utföra estetiska behandlingar med betydande hälsorisker. Till skillnad från i hälso- och sjukvården är de regler som gäller inom skönhetsbranschen få och otydliga.

Att lägga in en perifer venkateter och ge infusionslösningar direkt in i blodet, är inte det en arbetsuppgift som är reglerad och som inte vem som helst får utföra? Enligt Louise Follin Johannesson som är jurist på Socialstyrelsen är det i sig inte förbjudet att ge dropp på en skönhetssalong. Bland annat hänvisar hon till patientsäkerhetslagens femte kapitel som reglerar vilka uppgifter som endast får utföras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.

Dit hör inte att ge dropp. Hon förklarar att det här snarare rör sig om det som i miljöbalken klassas som yrkesmässig hygienisk verksamhet.

Venkateter i handen

Om det i verksamheten utförs stickande och skärande moment, exempelvis tatueringar eller injektioner, ska den anmälas till miljö- och hälsoskyddsnämnden i kommunen. Om det i verksamheten utförs stickande och skärande moment, exempelvis tatueringar eller injektioner, ska verksamheten anmälas till miljö- och hälsoskyddsnämnden i kommunen.

Saknar tillstånd Företaget finns inte registrerat i Stockholms stads vårdmiljöregister och någon anmälan har inte gjorts. Frågan är också vem som sätter venkatetern och ger droppen. Är det personal som saknar legitimation är det miljöbalken som gäller. Men om det är en legitimerad läkare eller sjuksköterska som genomför behandlingarna måste man fråga sig om de faller inom ramen för det som brukar kallas vetenskap och beprövad erfarenhet.

Den frågan utreds just nu av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, som utövar tillsynen över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Vårdfokus har försökt att få till en intervju med någon sakkunnig på Ivo, men i ett mejl förklarar avdelningskommunikatören Lovisa Wihk att man inte vill uttala sig förrän ett beslut i ärendet är fattat. Används ofta inom vården Även Läkemedelsverket har fått in flera anmälningar av verksamheten.

En av dessa har gjorts av en ST-läkare vid Höglandssjukhuset i Eksjö. Hon skriver att den vätska som ges förmodligen är någon form av Ringer Acetat som ofta används inom den slutna somatiska vården. Ringer Acetat namnet varierar beroende på varumärke är en fysiologisk saltlösning som innehåller natrium- och kaliumklorider och bland annat används vid vätskebrist på grund av sjukdom.

Vad innehåller dropp

Enligt Fass bör sådana saltlösningar administreras med försiktighet till exempelvis patienter med för högt blodtryck, hjärtsvikt, ödem, försämrad njurfunktion och havandeskapsförgiftning. Kostnaden för en liter Ringer Acetat är cirka 50 kronor på ett apotek. Då är det kanske dags att gå över från varm till kall mat, från lagade mål till mer lättätna alternativ och till mindre portioner flera gånger om dagen.

Så småningom blir det mest flytande och några få klunkar åt gången. Tröttheten ökar så man sover mer och mer och orkar inte äta. Eftersom hungerkänslor avtar är det inte plågsamt. När det inte är långt kvar finns inte heller törst, utan mer en muntorrhet som kan lindras genom att man hjälper till att fukta munslemhinnan och smörja läppar. Nutrition i livets slutskede kan vara en laddad fråga.

Mat förknippas med liv och mycket oro finns när aptiten sviker. Ofta finns föreställningen att bara man får i sig tillräckligt med näring så lever man längre, vilket inte stämmer. I stället kan en intensiv nutritionsbehandling förkorta livet. För mycket näring och vätska kan öka lidandet och i stället förkorta livet.

Ett insatt näringsdropp kan vara direkt skadligt och belasta organen. Patienten kan samla på sig vätska som inte kan tas upp av kroppen vilket kan bli mycket plågsamt och påskynda döden. Därför avråder läkarna oftast från intravenös vätska i livets slutskede trots att närstående ibland efterfrågar det och tror den döende far illa utan dropp.