Undvika att svimma vid blodprov
Du får bemästra din rädsla på ett sätt som är kontrollerat, stegvis och sker i dialog mellan dig och din behandlare. Därför upplevs behandling av de flesta som trygg och hanterbar.
Stickrädsla barn
Fakta om hemofobi Här kan du lära dig med om blodfobi och vad som håller rädslan vid liv. Vad är hemofobi? De flesta människor kan då och då uppleva blod som obehagligt. Vi kan först kalla det för en fobi för blod när du upplever din rädsla som orimligt stark och ett hinder i ditt liv. Att känna sig missförstådd Många av de vi träffar med hemofobi känner sig missförstådda av omgivningen.
Familj och vänner kan uppleva att rädslan och agerandet inte är rimliga. De kan ha svårt att förstå hur obehagligt du faktiskt upplever blod. Hur uppkommer hemofobi? Genetisk ärftlighet Blodfobi är delvis ärftligt. Sannolikheten är därför högre att du utvecklar hemofobi om du har en förälder som är rädd för blod. Att observera andra som är rädda för blod Vi lär oss av att observera andra i vår omgivning.
Det är inte ovanligt att barn kan lära sig att vara rädda för blod om deras föräldrar är det. Att bli tvingad till medicinska ingrepp Det är inte ovanligt att de vi träffar blivit tvingade till blodprov eller sprutor som barn. Även om dessa upplevelser inte nödvändigtvis skapade rädslan så spär händelser likt dessa ofta på den. Upprepade upplevelser av obehag kopplat till blod Rädslan växer ofta över tid när vi mer och mer börjar associera blod till ett starkt obehag.
Symtom vid blodfobi Även om två personer som är rädda för blod kan skilja sig åt mycket finns det ofta likheter. Nedan kan du läsa om vanliga symptom vid blodfobi, vad som kan bidra till att rädslan uppstår och vad som håller den vid liv. Fysiska reaktioner och att svimma Intryck kopplade till blod leder ofta till panikkänslor och obehagliga symtom som exempelvis bultande hjärta, snabb andning ,svettningar och skakningar.
Kan du svimma av din fobi? Vid blodfobi är det vanligt att svimma. Ofta leder direktkontakt eller tanken på blod till en snabb blodtryckshöjning som följs av ett snabbt blodtrycksfall. Symptom på blodtrycksfall kan exempelvis vara kallsvett, ringande i öronen, illamående , hörselbortfall eller synbortfall. Det snabba blodtrycksfallet kan leda till att du svimmar.
Vågar inte ta blodprov
Det börjar med att du får en kallelse Det första som händer är att du får en kallelse eller remiss för ditt blodprov som specificerar vilka prover som skall tas. Remissen får du antingen från vårdpersonal som läkare och sjuksköterska, eller direkt till dig om du själv beställer en hälsokontroll. Allt sker digitalt så du behöver inte hålla koll på något papper.
Var sker blodprovet? När du har fått din kallelse är det dags att ta sig till provtagningsplatsen. Det kan vara en vårdcentral, sjukhus eller en provtagningscentral som specialiserat sig just på blodprover och andra medicinska prover. Vissa provtagningsställen erbjuder drop-in tider för provtagning, men ibland behöver man boka sin tid på förhand. Bra att tänka på inför blodprovet Det går snabbt och smidigt att ta ett blodprov och det är ofta krävs inga särskilda förberedelser.
Det kan dock vara bra att tänka på att: Ta med giltigt ID till provtagningen Ta på dig en tröja som du lätt kan rulla upp ärmen ovanför armvecket på Vissa prover bör tas på speciella tider under dygnet eller fastande. Kolla upp om det gäller något av dina prover när du beställer tid för provtagning så att du får så tillförlitliga svar som möjligt. Så går blodprovet till När du är på plats på provtagningsstället är det slutligen dags för din provtagning, den går till på följande vis: Efter en vanligtvis kort väntetid blir du uppropad och inkallad till en annan lokal för din provtagning.
Du får kavla upp ärmen ovanför armvecket och slå dig ned i en stol där du får lägga din arm med undersidan uppåt. Din hud baddas med huddesinfektion runt stället där provet skall tas. Hos de allra flesta tas blodprovet från en ven i armvecket. Nu är det dags för själva blodprovet och efter att den som tar provet sagt till förs en nål in i en av venerna nära armvecket.
Vissa tycker att själva sticket är lite obehagligt. Om du är rädd för sprutor kan du berätta det för den som tar provet så hjälper de dig att känna dig trygg. Det kan också hjälpa att vända bort huvudet under själva sticket. Vissa tycker inte om att vårdpersonalen sticker en i kroppen, medan andra tycker det är jobbigt att inte ha kontroll över själva sticket. Till skillnad från många andra fobier kan sprutfobi även vara medfött.
Du kan ha ärvt en typ av reflex som gör att din puls och ditt blodtryck påverkas kraftigt när du ska ta en spruta. Om du har varit med om många obehagliga stickupplevelser som barn kan du utveckla sprutfobi. Har du varit sjuk under en längre period i livet och därför getts många nålstick kan det också orsaka sprutfobi. Symptom på sprutfobi Det är vanligt att undvika att besöka vården för provtagning eller vaccinering om du lider av sprutfobi.
En sprutfobi kan uttrycka sig på följande sätt: Blodtrycket och hjärtslagen ökar, för att sedan sjunka kraftigt eftersom kroppen försöker kompensera. Detta kan leda till att du blir yr eller att du svimmar. Du kan drabbas av panikkänslor, hjärtklappning , andnöd, svettningar, illamående och yrsel. Reaktionerna är ofarliga, men upplevs ofta som obehagliga för de som drabbas.
Nålfobi namn
Råd inför sticktillfället Här följer några råd för hur du kan hantera din rädsla vid själva sticktillfället: Tala om för vårdpersonalen att du är rädd. Tala om för vårdpersonalen att du är känslig för smärta. Använd smärtlindrande kräm på huden där sticket ska göras.