Dålig axelrörelse

Ont i vänster axel strålar ut i armen

Resultaten av en sådan operation är mycket goda om operationen utförs med vedertagen teknik och vid rätt tidpunkt. Labrum skada SLAP skada och axel cysta ganglion : Labrum ledläppen är en elastisk ring runt ledpannan som fungerar som en slags tätning för att kunna suga fast och stabilisera ledhuvudet mot ledpannan. Ett trauma, eller ett kraftigt ryck eller plötsligt drag i armen kan slita loss en del av labrums övre infästning och resultera i ett hål i dess övre del.

Får man ett hål i labrum så försvinner tätningen och en del av axelledens stabilitet. Skador på labrum är relativt vanliga hos medelålders och äldre patienter och ger sällan några problem eftersom axelleden blir stelare och stabilare med åldern. Hos yngre patienter kan en labrumskada ge en minimal instabilitet microinstabilitet som gör att labrum börjar rulla över ledpannans hals, vilket ger smärtor och ibland knäppningar i axelleden.

Skadan är vanlig hos handbollsspelare, tennisspelare, volleybollspelare, spjutkastare, elektriker, ventilationsarbetare och takmontörer. Oftast har patienterna en mycket god rörlighet i axelleden med ett smärttillstånd som kan påminna om impingement se ovan. Smärtorna är mest intensiva när armen lyfts och förs bakom huvudet eller bakåt i nivå med bröstkorgen.

Utredning; Diagnosen kan i de flesta fall ställas efter en enkel axel undersökning. MR och artroskopi är sällan nödvändig. En lokalbedövningsinjektion i axelleden bekräftar oftast diagnosen. Är diagnosen osäker kan man utreda patienten med MR-artrografi kontrastmedel injiceras i leden eller en diagnostisk artroskopi. Den viktigaste behandlingen är i huvudsak stabiliserande träning och att undvika smärtprovocerande rörelser.

Plötsligt ont i axeln

Blir patienten inte bättre av sjukgymnastik, och skadan påtagligt hämmar patienten, bör man överväga att sy fast den del av labrum som lossnat. Operationsresultaten är normalt sett goda hos patienter yngre än 30 år och relativt dåliga hos patienter äldre än 40 år. En bidragande orsak till de relativt dåliga operationsresultaten hos patienter över 40 år kan vara att normala åldersförändringar i ledläppen ibland har tolkats som en sjuklig labrumskada och därför opererats.

Det finns idag en mycket utbredd missuppfattning om att labrumskador endast kan diagnosticeras genom MR-artrografi eller artroskopi. Läkarens svar: Möjliga orsaker Smärta i axlar kan någon gång drabba de flesta individer. Oftast är detta ett helt ofarligt tillstånd som läker av sig självt. Vanliga orsaker kan vara överbelastning, monotont arbete, för mycket stillasittande eller stress.

Du kan också uppleva att du får ont i armen och nacken. Du kan förebygga långvariga besvär genom exempelvis avlastning, fysisk aktivitet och smärtstillande preparat. Andra tänkbara förklaringar Vid seninflammation eller tendinopati kan du få ont i axlarna i samband med rörelse efter aktiviteter du är ovan vid. Smärtan kan då uppstå även när du rör vid axeln eller ligger på den.

Om du har nedsatt kraft i axeln kan det bero på att en sena har gått av. Tendinopati orsakas av överbelastning såsom tunga och monotona rörelser eller en akut skada som till exempel en kraftig stöt. Behandlingen består av fysioterapi och anti-inflammatoriska läkemedel. Om du drabbas av frusen skuldra, så kallad kapsulit i skulderled, kan du få ont i axlarna och överarmarna speciellt på natten.

Dia­betes och hypotyreos är kända riskfaktorer [16]. Patienterna, som oftast är kvinnor i åldern 40—60 år, söker för smärta och snabbt ökande stelhet. Stelheten ökar allteftersom under flera månaders tid. Smärtan avtar därefter, medan stelheten kvarstår i upp till 1 år eller mer. Aktivt och passivt rörelseomfång, framför allt vid abduktion och utåtrotation, är påtagligt inskränkt.

Slätröntgen visar normala fynd. Till synes spontant börjar skuldran slutligen »tina upp«. Naturalförloppet varar i de flesta fall i 2 till 3 år [17], även om studier har visat att hälften av patienterna har kvarstående symtom efter 7 år [18]. Akromioklavikularleden Akromioklavikularledsartros. Patienter med denna artros söker för vällokaliserad smärta över akro­mio­klavikularleden.

Det föreligger också distinkt palpationsömhet över leden, i motsats till subakromiell inklämning, där smärtan är mer diffus. Akro­mio­klavikularledsartros kan även utlösa smärta vid horisontell adduktion av armen, »cross body«-test. Differentialdiagnoser Biceps longus-tendalgi. Den långa bicepssenan är anatomiskt utsatt på grund av sitt decimeterlånga förlopp från ursprunget på tuberculum supraglenoidale, genom det subakromiella utrymmet och mellan tuberculum majus och minus på framsidan av överarmen innan den övergår i muskelbuken.

Patienterna beskriver smärta på framsidan av axeln, vilken kan stråla ner mot armbågen. Speeds test kan påvisa tendalgi om patienten reagerar med smärta över senan vid flektion av en fullt supinerad arm mot motstånd [22]. Artros i axeln drabbar huvudsakligen individer äldre än 60 år. Glenohumeral laxitet eller ruptur i rotatorkuffen ökar påtagligt risken [23].

Tillståndet orsakar smärta och nedsatt aktivt respektive passivt rörelseomfång. Slätröntgen kan påvisa minskad ledspalt och osteofyter på caput humeri [24]. Cervikobrakialgi och cervikal rizopati. Cervikobrakialgi och cervikal rizopati är smärttillstånd i nacke med diffus re­spektive nervrotsspecifik utstrålning. Nervrotssmärta kan provoceras med Spurlings test. Skelettmetastaser sprids i 7 procent av fallen till proximala humerus [25].

Tilltron till NSAID och subakromiell kortisoninjektion vid behandling av axelsmärtor är stor bland läkare i primärvården [26], och båda behandlingarna är till synes lika effektiva för att minska smärta och öka rörlighet vid inklämningssyndrom. Effekten är emellertid inte mycket bättre än placebo, och framför allt svår att bibehålla längre än 1 månad [27, 28].

Detsamma gäller frusen axel, där intraartikulära kortisoninjektioner i glenohumeralleden verkar vara mer effektiva än placebo för att minska smärta och öka rörelseomfång, men effekten är kortvarig [27, ]. Jämfört med sjukgymnastik är behandling med kortisoninjektion mer effektiv i upp till 1 år avseende förbättring av smärta, rörlighet och funktion i armen, även om skillnaden avtar påtagligt med tiden [].

Tillgängliga systematiska litteraturöversikter kan inte ange vilket kortisonpreparat triamcinolon, metylprednisolon, dexametason eller betametason , dosering eller injektionsställe som är bäst [27, 28, 32].