När depressionen inte släpper

Allvarliga självmordstankar och planer på att ta sitt liv kan förekomma, även om inte alla som har en svår depression tänker på att ta sitt liv. Återkommande depressioner Om depressionen återkommer flera gånger, säger man att man har en recidiverande eller återkommande depression. Risken för återkommande depressionen ökar om man är deprimerad en längre tid och inte får behandling.

Andra depressiva tillstånd Utmattningsdepression En depression som utlösts av stress kallas ibland för utmattningsdepression eller utmattningssyndrom med egentlig depression. Vid utmattningssyndrom visar man typiska tecken på stress som exempelvis yrsel, hjärtklappning och huvudvärk. Det är inte alla som får utmattningssyndrom som blir deprimerade. Dystymi Dystymi liknar egentlig depression, men symtomen är lite mindre uttalade.

En person med dystymi har under minst två år haft svårt att känna sig glad och tyckt att livet är allmänt tungt. Bipolär sjukdom Vid bipolär sjukdom har man återkommande perioder av depression varvat med perioder med maniska symtom. Under de maniska perioderna kan man vara mycket aktiv, upprymd och energisk, men också omdömeslös. Det kan vara svårt att skilja bipolär sjukdom från vanlig depression och det kan därför ta tid innan rätt behandling sätts in.

Orsaker Ofta finns utlösande faktorer, som en händelse eller situation som startar depressionen. Vissa kan ha en ökad sårbarhet.

Depression sjukskrivning

Det innebär att man har en ökad risk att drabbas av en depression om man stöter på svårigheter i livet. Man brukar tala om stressårbarhetsmodellen, det vill säga att en kombination av påfrestningar och individuell sårbarhet förklarar vem som drabbas. Behandling Det finns bra och effektiva behandlingar mot depression.

Vilken behandling man väljer beror på typ av depression, och hur svår den är. En lätt eller lindrig depression kan gå över av sig själv. Med stöd och hjälp kan det gå fortare. Det är viktigt att försöka behålla sina vardagliga rutiner och sova och äta regelbundet. Att försöka att se det som är positivt i vardagen samt fysisk aktivitet kan hjälpa till en snabbare återhämtning.

Vid en svårare depression, kan både läkemedel och psykologisk behandling vara effektiva och ofta kombinerar man dessa. Kognitiv beteendeterapi KBT , är den psykologiska behandlingsform som studerats mest. Vid kognitiv beteendeterapi arbetar man med att förändra tankemönster och beteenden. Vad det gäller antidepressiva läkemedel är så kallade SSRI-preparat de vanligaste.

De verkar genom att på olika sätt påverka vissa signalsubstanser i hjärnan. Detta är som en ond cirkel. Dessa negativa tankar i sin tur orsakar personen att se sig själv och sin omgivning i ett allt mer pessimistiskt ljus. De flesta människor kommer över den här typen av bekymmer och grubbel, men om du har depression är negativt tänk vanligare och mera bestående.

Om episoderna av depression upprepar sig, kan det vara bra att du lär dig olika sätt att kontrollera dina tankar. Det är viktigt att du observerar om dina tankar igen börjar cirkla kring negativa saker och att inse att sådant tänk inte främjar ditt välbefinnande. En sådan medvetenhet om de egna tankarna är en resurs inte bara vid depression utan även i många andra former av psykisk ohälsa.

Depression behandling

Att återhämta sig från till exempel bulimi eller andra ätstörningar blir lättare när patienten är medveten om de problem och tankar som kan utlösa hetsätning eller överdriven bantning. Om du har bipolärt syndrom är det särskilt viktigt att lära sig att förutse symtomen på mani. Skrivande och andra hjälpsamma aktiviteter Att skriva hjälper dig att analysera svåra upplevelser, tankar och känslor, vilket ökar självförståelsen.

Vissa människor som har återhämtat sig från depression säger att endast genom att skriva och läsa sina egna texter började de förstå orsakerna till sitt tillstånd. Att skriva en dagbok är kanske det vanligaste sättet att förlösa och förstå den egna ångesten, men många skriver också dikter eller berättelser. Förutom att skriva, kan också att till exempel måla eller spela och lyssna på musik främja förståelsen för personliga känslor och främja återhämtningen.

Motion Motion ökar utsöndringen av må-bra-ämnen i hjärnan och kan därför bidra till att lindra särskilt depression och ångest. I den mycket heterogena deltagargruppen kunde den depressiva bild som beskrevs tydligt kopplas till tidigt grundlagda upplevelser av otillräcklighet, utanförskap och misslyckanden. Inte i något fall kunde ett typiskt mönster för recidiverande depressionssjukdom identifieras, och klassiska endogena markörer som psykomotorisk hämning eller oavledbarhet observerades inte hos någon deltagare.

Flertalet deltagare medicinerade med antidepressiva läkemedel, och användningen förblev väsentligen oförändrad under projekttiden. Neuropsykiatrisk utredning genomfördes av ett team som bestod av psykolog, arbetsterapeut och psykiater. Elva deltagare remitterades till den lokala psykiatrin; tio av dessa för behandling med centralstimulantia, i fem fall även för psykoterapeutisk behandling.

I projektet användes en enkel bedömning [3] där arbetsförmågan graderas från 1 till 4, och där 1 står för »ingen arbetsförmåga i dagsläget«, 2 för »viss arbetsförmåga men i behov av insatser«, 3 står för »nära arbete eller studier« och 4 för »i arbete, inklusive praktik«. Trots flera års frånvaro från arbetsmarknaden kom en majoritet av deltagarna under projektets gång ut i någon form av arbete eller studier, i de flesta fall i anpassad form Tabell I, Fall 1.

Fall 1 En av deltagarna i projektet var en ensamstående årig kvinna som led av en livslång ängslighet, och som alltid känt sig avvikande. Kvinnan hade medicinerat med antidepressiva läkemedel i 20 år, och hade varit sjukskriven i flera år för depression och stressrelaterade somatiska besvär.

Hon hade blivit uppsagd från sitt jobb på grund av okontrollerade vredesutbrott. Långvariga, tydliga svängningar i stämningsläge och ­aktivitetsnivå gjorde att man övervägde en diagnos inom det bipolära spektrumet. I början av projektet var kvinnan uppenbart plågad, innesluten i sig själv och gav uttryck för liten tilltro till sin egen förmåga.