Läkare handelskammaren klagomål

Patientskadenämnden prövar skador som uppkommit i samband med vård eller behandling. Läkemedelskadenämnden prövar skador till följd av behandling med ett läkemedel. Läs mer i Begära ersättning för personskador. Nämnden för Rättsskyddsfrågo r kan pröva omfattningen av rättsskyddsförsäkringen och ersättning för juridiskt ombud från trafikförsäkringen. Advokatsamfundets Konsumenttvistnämnd prövar arvodestvister.

Domstol Du kan även gå vidare till domstol. Tänk då på att du oftast kan använda rättsskyddet i din hemförsäkring, men kontakta gärna det försäkringsbolag där du har din hemförsäkring innan du anlitar ett ombud. Här kan du läsa mer om rättsskydd. KO kan driva din tvist om den anses vara av betydelse för rättstillämpningen eller om det finns andra, särskilda skäl för det.

KO driver ungefär ett ärende per år. Ett KO-biträde är kostnadsfritt. Klagomålsrutiner som alla försäkringsbolag måste följa Det finns regler om klagomålshantering som alla försäkringsbolag måste följa. Försäkringsbolagen ska se till att kunder på ett lämpligt sätt kan anmäla klagomål mot bolaget. Hanteringen av klagomål ska vara effektiv och klagomålen ska besvaras snarast möjligt.

Varje försäkringsbolag ska ha en klagomålsansvarig, som är ytterst ansvarig för klagomålsrutinerna, registrerad hos Finansinspektionen, FI. Information om vem den klagomålsansvariga personen är ska finnas på bolagets webbplats. FI har som uppdrag att se till att bolagens klagomålsrutiner uppfyller kraven.

FI har bestämt att konsumenter har rätt att kostnadsfritt framföra klagomål till bolaget. Det ska framgå hur det ska gå till på bolagets webbplats. Klagomål ska som huvudregel besvaras inom 14 dagar och om det inte är möjligt ska bolaget förklara varför, och ange när bolaget kan förväntas lämna ett svar. I fråga om tandvård finns särskilda bestämmelser i tandvårdslagen , TVL.

De inledande och avslutande bestämmelserna i HSL gäller all hälso- och Original sjukvård i landet, såväl offentlig som enskild. De övriga bestämmelserna i HSL riktar sig till landstingen 3 - 16 §§ eller till kommunerna 17 §§. Gemensamma bestämmelser om landstingens och kommunernas hälso- och sjukvård finns i 26, 26 a och 26 b §§ HSL.

I lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område LYHS finns bestämmelser om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område i fråga bl. Med vårdgivare avses enligt LYHS fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt bedriver hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdens mål Hälso- och sjukvården är en av grundstenarna i den svenska välfärdspolitiken.

En väl fungerande vård och omsorg skall erbjudas alla oberoende av bl. Av 2 § HSL framgår därför att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.

Hälso- och sjukvården skall enligt 2 a § HSL bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. I bestämmelsen preciseras i fyra punkter vad som särskilt menas med god vård. Således skall vården 1. Vidare skall vården och behandlingen så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd.

Patienten skall enligt 2 b § ges en individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Om information härom inte kan lämnas till patienten skall den i stället lämnas till en närstående till patienten, om hinder inte föreligger på grund av sekretess. Hälso- och sjukvården skall vidare enligt 2 c § arbeta för att förebygga ohälsa.

Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall också när det är lämpligt ges upplysningar Original om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Det framgår av 2 d § att när någon avlidit skall hälso- och sjukvårdspersonalens uppgifter fullgöras med respekt för den avlidne. De efterlevande skall visas hänsyn och omtanke. Där det bedrivs hälso- och sjukvård skall det enligt 2 e § finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges.

För att kunna uppnå målen om en god vård ställs olika krav på hälsooch sjukvården. Det gäller krav såväl på hälso- och sjukvårdens organisation och utformning som på hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens. Landstingens ansvar för hälso- och sjukvården 2. Inledning Landstingens ansvar för hälso- och sjukvården framgår av 3 - 16 §§ och b §§ HSL. Det framgår av lagtexten att landstingen har det huvudsakliga ansvaret för hälso- och sjukvården.

Förtroendet för att politikerna kan samarbeta och nå resultat har satts på prov tillräckligt i golffrågan. Nu måste det komma ett beslut som håller! Jag minns hur glad jag blev när jag läste er insändare. Det känns inte lika bra idag. Varför har ni ändrat er innan ni ens vet hur resultatet kan bli? Ni brukar ju stöda utveckling eller?

Det var faktiskt en bra insändare. Jag kommer väl ihåg det där tillfället. Det var så trist, det kom inte något fantasifulla förslag. Vi tyckte att det där lät bra då, vi ville stöda Tobben Eliasson för vi tyckte att det var roligt att någon ändå ville göra någonting. Men sedan har det faktiskt blivit så att vi har ändrat uppfattning efter att vi har varit där och hört lokalbefolkningen och alla andra som anser, inte minst förvaltningen, att det här är ett så värdefullt område.

I en demokrati har man full rätt att ändra sin ståndpunkt om det har kommit fram andra synpunkter som är värdefulla. De synpunkterna tycker vi nu att väger mera än den här golfbanans intresse, eftersom så många uppfattar Stornäset som en viktig resurs också för kommande generationer. Ltl Torbjörn Eliasson, replik Tack, herr talman! Självklart, i en demokrati har man rätt att ändra sig.

Det har jag absolut ingenting att invända emot. Det jag sade här är att jag tyckte att ni kunde ha väntat lite till och se vad man verkligen kan göra här. Om det går att kombinera de olika intressena, vilket vi tror, varför inte vänta och se om man kan nå ett bra resultat. Nu hänvisar ni istället till att vi ska göra den här satsningen på Jomala gård.

Jag tycker att man måste utreda en sak i taget, faktiskt. Därför är jag besviken att ni ändrar er innan vi har kunnat visa vad man kan göra. Ltl Barbro Sundback, replik Talman! Jag förstår besvikelsen men vi har nu intagit en sådan position att det är golfklubben som verkligen måste bevisa att det här är möjligt och att det inte skadar de här förutsättningarna. Tillsvidare förhåller vi oss negativa.

Men vi vill inte stoppa golfutvecklingen på Åland utan hänvisar till ett annat alternativ. Vi har nog tid att vänta både på den här utredningen och på utredningen vid Jomala gård. Jag skulle vilja ha ett klargörande i frågan om skrivningen. Det står att utskottet förutsätter att upphandlingen av arrendet ska följa gällande bestämmelser.

Qatar visa sweden

Det betyder väl att arrendet ska ut på anbud? Jag tycker i alla fall att man kan läsa in en viss optimism. Socialdemokraterna vill möjligtvis trots allt vänta och se vad man kan nå med det här alternativet. Det gläder mig verkligen. Beträffande upphandlingen har utskottet klart och tydligt sagt att man ska följa gällande bestämmelser, det gäller alla bestämmelser.

Ltl Camilla Gunell, replik Herr talman! Jag tycker att ltl Torbjörn Eliasson är värd en eloge för att han orkar kämpa för golfen på Åland. Han har nu hållit på i 20 år att få till stånd golfbanor. För mig kvarstår fortfarande många frågetecken varför det projektet gick om intet. Varför bl. Torbjörn Eliassons eget parti lämnade den frågan bakom sig? Vi skulle ju ha haft en golfbana idag annars.

Enligt de utredningar som då gjordes så var det ett av de bästa alternativen och en av de bästa placeringar för att få den ultimata effekten av en golfplacering, mitt på Åland. Där tycker fortfarande att centern har en hel del att svara på innan jag är beredd att gå vidare med det här. Jag tycker att jag har försökt svara på väldigt många frågor efter bästa förmåga här idag.

Det är historia nu. Kort kan man säga att det föll på markfrågorna, vilket jag igen här säger att det alltid är markfrågan som måste lösas först. Utan mark bygger man ingen golfbana. Jag sade att det är ett bra område och där kan man väl bygga en golfbana. Men tittar man på alla de förutsättningar som behövs så är Stornäset faktiskt mycket bättre.

Där finns det mycket mera vatten. Jag får väl säga som min mormor sade; det är alltid bäst som sker. Man måste jobba efter den principen och glömma historien. Ltl Camilla Gunell, replik Jag är också beredd att gå framåt och lämna det gamla bakom. Jag tycker fortfarande att markfrågan är det som nu också blir det svåra. Den här gången har Torbjörn Eliasson alla ålänningar som markägare när det gäller det här området.

Det betyder att många, många har rätt att ha synpunkter på hur det här området ska användas. Det som fortfarande är oklart för mig är varför man inte i samband med budgeten hanterade den skrivelse om placeringen av golfbanan som tjänstemännen i förvaltningen begärdes att utlåta sig om. Där säger samtliga i stort sett nej till det här.

Varför har ignorerat ett så viktigt dokument innan man skrev som man gjorde i budgeten? Ltl Torbjörn Eliasson, replik Det påpekade jag extra noga här också i mitt anförande ltl Camilla Gunell, att alla har rätt att ha synpunkter. Jag respekterar dem som sätter sina namn på en protestlista. Men det betyder inte att vi ska försöka förklara oss och visa vad vi menar och vad vi kan åstadkomma.

Markfrågan är den svåraste. Ju fler ägare man har desto svårare är det att lösa. Man har tänkt bygga en golfbana på många ställen på Åland men ofta har det stupat på att kanske en enskild markägare har sagt nej på slutet. Här har vi en ägare, visst alla ålänningar äger det här. Visst finns det ett principdokument. Som jag sade i en intervju i TV 24, vill vi ha utveckling så måste vi också titta på sådana frågor som gamla principer.

Kan vi göra det här på ett vänligt sätt mot naturen så ska det vara fullt möjligt. Ltl Carina Aaltonen, replik Herr talman! Det som vi har framfört är ju ingen kritik mot golfklubbens nuvarande verksamhet. Den är ju bra och nu samsas golfare och friluftsmänniskor på resp. Om man fortsätter en satsning med golf så stänger man ju ute många andra möjligheter att utveckla turism t.

Idag finns det en halv miljon svenskar som rider regelbundet. Det är ungefär lika många i Sverige som spelar golf som rider. Utveckling borde också innebära mångfald och flera möjligheter till fler målgrupper. Området är hektar stor. Till en golfbana behövs 70 hektar. Det finn hektar kvar av fina marker där. Det här ska gå att kombinera. Man stänger inte ute någon, absolut inte. Det finns många andra aktiviteter men det viktiga är att man hittar någon som kan driva och få lönsamhet i det.

Någonting som kan skapa arbetsplatser och exportinkomster, som vi behöver. Med all respekt för alla andra former, men de som kan visa att de har en lönsam idé ska ha möjligheter att få driva sin verksamhet. I det här fallet vet vi ju att golf är den verksamhet som generar överlägset mest pengar, ungefär euro per besök. Det finns ingen som är i närheten av det.

Ltl Carina Aaltonen, replik Den som kan visa att man kan bedriva en verksamhet där ska få möjlighet till det. Om man då som friluftsintresserad skulle starta ett aktiebolag och anhålla om att arrendera marken på Stornäset för att idka friluftsliv, då borde man också kunna ges möjlighet till det, inte sant ltl Eliasson?

Javisst, alla har den möjligheten. Det finns inte någon sådan för tillfället i varje fall. Ltl Olof Erland, replik Herr talman! Nej, så var det inte. Lagtinget tog ett redigt och klart beslut att man inte bygger golfbanor i landskapets regi utan man stöder med 30 procent. Det anser jag att ska ligga fast.

I det här fallet så tycker jag att ltl Eliasson ska vara lite försiktig i sina roller när han talar för golfklubben från centerns sida men inte från landskapsregeringens sida. Landskapsregeringen har saken i sin hand och ska väga natur- och miljöintressena på sitt eget område mot kommersiella intressen, som jag utgår ifrån att finns.

Det finns ingen, såvitt jag vet, som har ansökt om att bygga boplatser på detta område. Men det är möjligt att landskapsregeringen kan hitta någon form av kombination av kommersiella- och miljöintressen. Då måste det också gå rätt till. Mycket har fallerat hittills. Talmannen Tiden är ute! Till det, ltl Olof Erland, vill jag bara svara följande; jag försöker vara väldigt försiktig med mina roller.

Jag har en roll som ordförande för finansutskottet, jag har en roll som lagtingsledamot och jag har en roll som centerpartist. Med mitt anförande här så delade jag upp de här rollerna mycket noggrant. Först beskrev jag finansutskottets syn, sedan tog jag fram de fakta som finns och till sist beskrev jag politiskt vad centerpartier tycker och har fört fram sedan drygt ett år. Jag tycker inte att man kan anklaga mig för att ha blandat ihop rollerna.

Ltl Olof Erland, replik Nej, men rollerna är många. Jag tror att det är viktigt, när det gäller landskapets mark, att man försöker se vem som representerar medborgarna. Vem representerar medborgarnas intressen? Det måste vara landskapsregeringen och lagtinget. Därför tycker jag att det är den här vägen det ska gå.

Jan-Erik Mattsson ställde frågan i lagtinget om vad vi tycker om golfbanan på Stornäset. Jag sade att man måste reda ut det här och se om miljöintressena och de kommersiella intressena kan förenas. Det är inte en sak för centern, det är inte en sak för golfklubben och det är inte en sak för Liberalerna men däremot är det en sak för lagtinget att bestämma om principerna.

Det gjorde vi på den nya flaggdagen, 17 december , då lagtinget klart sade att det är marknadsekonomi som gäller och naturintressena är i medborgarnas händer. Jag är en av dem, ltl Olof Erland är en av dem och övriga 28 ledamöter här i lagtinget tillhör den kategorin. Vi är 30 ledamöter valda av folket.

Vad håller vi på att göra nu? Ja, vi håller på att diskutera de här principerna. Vi håller på att ta fram ett beslut, som ingår i den här budgeten. Det är precis det som vi sysslar med. Vi lyssnar och vi tar till oss kritik och protester, och så får vi se vad vi kommer fram till för beslut. Jag tycker att vi följer demokratin till punkt och pricka. Till det här sista vill jag nog för min del, efter utskottsbehandlingen, säga att jag tycker att ltl Eliasson har hanterat sina roller mycket väl.

Jag har förtroende för honom både som utskottsordförande och hans kunnande i golffrågan. Jag har avvaktat lite grann med att tala vad gäller den här budgetdebatten. Jag ville höra lite grann vad som sades och hur det resoneras i salen. Jag vill gärna idag komma med mina reflektioner. Jag tycker det är bra att finansutskottet nu diskuterar budget i balans och vad vi menar med det.

Jag tror att vi nu borde gå steget längre och ytterligare försöka definiera var Åland befinner sig i en konjunkturcykel. Vi ska lära av Sverige, Finland och av andra nationer, men vi måste själva här ändå definiera vad vi menar med budget i balans och hur vi ska uppnå det. Är det så att vi är eniga om att vi ska vara i balans över en konjunkturcykel så måste vi också definiera hur lång den kan antas vara, när den börjar och slutar, ungefär var vi befinner oss och vart vi är på väg.

Jag tycker att man kan resonera att en konjunkturcykel varade mellan - Det var goda år med bra tillväxt, låg arbetslöshet och en offentlig ekonomi som var mycket bra. År började en ny konjunkturcykel där det fanns tydliga tecken på att vi nu var på väg mot något annat, en världsekonomi som totalt bromsade in.

År , , är tuffa år för många länder runt omkring oss, men framför allt verkar inte Finland stå så väl rustat som man trodde för ca ett år sedan. Man trodde att man hade lärt sig av krisen på talet. Men det ser ut som att krisen blir djupare och segare än vad man kunde förutspå. År och blir fortfarande svåra år, men sedan ska det ljusna i horisonten och därefter torde inkomsterna vara uppe i stort sett samma nivåer som Men lånebördan på rikssidan är stor och den ska också hanteras på något sätt.

Återhämtningen i Finland ser just nu ut att bli ganska så tung. Vi hör till ett uppfinningsrikt land, så vi får hoppas det kommer in nya inspel som kan förbättra läget. Prognoser är osäkra, men man måste ju bygga en strategi på någonting. Man kunde då man konstatera att vi befinner oss på år tre i en konjunkturcykel på sex år, som ska förbytas i bättre tider Då vet vi vad vi har att handskas med och hur många år vi har på oss att förändra och rusta Åland för bättre tider.

Det är dit, över gropen, vi hela tiden ska sikta. Hur ska Åland se ut då? Vilka är målen med den offentliga sektorns volym och innehåll, vad är målsättningarna för näringsliv och arbetsmarknad, hur ska turismen fungera osv. Jag tycker man också kan konstatera, att reserverna i stort kommer att räcka för att klara av att ta Åland igenom den här svackan med både äran och hedern i behåll.

De strukturella förändringar som man har inlett bör fortgå. Även om inte jag tycker att alla är de rätta prioriteringarna, men man jobbar framåt. Man måste tänka efter noga, man måste räkna på dem så att man inte för över kostnader på andra eller att man gör åtgärder som i längden blir dyrare än de är idag. Landskapet måste fortfarande ta ett helhetsansvar för kommunerna, näringslivet och för att medborgarna får den service de har rätt till.

Det här är givetvis inte någon enkel balansakt, men det går. År är ett förlorat år har många sagt. Jag håller med om det. Jag har också kritiserat regeringen för att skjuta problemen framför sig, att inte i tillräckligt god tid ta tag i de strukturella förändringarna. År ville man inte inse att krisen kommer och att den kommer rätt kraftfullt åtminstone gällande den offentliga ekonomin.

Åtgärderna skulle komma i den omtalade tilläggsbudgeten. Nå, det var inte mycket ull i den heller, som vi upplevde det. Det har förvånat mig lite grann att inte landskapsregeringen har använt år bättre och mer effektivt till att diskutera strukturförändringar, inbesparingar och förankra dem bland alla de berörda. När man nu ser resultatet, varför har man inte använt tiden till att omförhandla avtal som man vill gå in och förändra?

Då skulle man ha haft ett bättre utgångsläge när man nu sätter igång med förverkligandet med budgeten. Tyvärr förefaller det som om budgeten verkar ha kommit som ett piskslag i ansiktet för många med oväntade och drastiska nedskärningar och brutna löften. Personalen som vid festliga tillfällen får höra att de är den största resursen, de ska betala dyrt med att avstå två veckors lön, annars hotar arbetsgivaren med permittering.

Jag tycker det är en dålig start på ett viktigt förändringsarbete där personalen är det viktigast av alla verktyg. Jag hade förväntat mig mer av det nya ledarskapet som har betonat dialog, att lyssna, skapa delaktighet och att vi tillsammans ska jobba för en hållbar utveckling. Jag är besviken över att resultatet ser ut som det gör.

Jag är inte den enda utan det många andra som är besvikna. Jag kan förstå att regeringen suttit under sina budgetmanglingar medan nya bud om ännu sämre siffror har duggat in. Det är lätt att få panik i ett sådant läge. Men att tro att man drastiskt måste skära ner på verksamhet, som redan idag fungerar väl och som vi också kommer att behöva i framtiden, där kunde man ha hejdat sig.

Det är inte nödvändigt. Strukturella förändringar ja, det behöver vi. Det har vi påtalat i årtal inom flera sektorer. Men inte att dra ner så att man effektivt försämrar sådana saker som vi ändå behöver. Jag tycker regeringen, i det här skedet, kunde erkänna att en och annan åtgärd inte blev så bra, med lite perspektiv till den budgetprocess som nu har varit. Man behöver inte panikstänga Övergårds och skada de människor som finns där.

Man behöver heller inte dra sig ur långvariga och det för Åland viktiga samarbeten som t. Sådant som landskapet, som en i familjen av nordiska länder och självstyrande områden, har varit med och utvecklat. Det finns inte skäl att göra sådana åtgärder. Jag tycker och tror att vi kan klara det här med äran och hedern i behåll och också med landskapets trovärdighet som förhandlingspart och samarbetspart både internt och externt.

För Åland har fortfarande, jämfört med andra länder, en urstark ekonomi. Vi har goda reserver. Vi har inte en cent i lån. Vi har förutsättningar, med en lugn och saklig politik, att klara oss ur den här svackan. Jag skulle vilja att lantrådet stod upp här och sa att var ett förlorat år. Men ska vi börja jobba och vi ska jobba framåt. Vi ska skapa en ny gymnasieskola, ett Ålands yrkesgymnasium.

Tyvärr har åren runnit iväg, men bättre sent än aldrig. Vi ska göra Ålands landskapsregering till en av Ålands bästa arbetsplatser genom att föra en rättvis personalpolitik och bygga ut självstyrelsegården och ge folk anständiga arbetsutrymmen. Vi ska också nu, medan konjunkturen är vänlig, bygga den fjärde våningen så vi löser problemet en gång för alla.

Vi ska föra en aktiv och framsynt näringspolitik. Sjöfartensnationen Åland ska vara världsetta, trots den sega sjöfartspolitik som fortfarande präglar den finländska lagstiftningen. Vi ska totalrenovera turistanläggningarna. Nu ska det bli slut på klagomål och reklamationer på det åländska turistboendet. Vi ska göra en kommunreform tillsammans som förbättrar servicen för kommunernas medborgare och som ser till att man stärker varandra och använder pengarna smartare genom flera gemensamma servicepunkter.

Vi ska ha en bättre och smartare samhällsplanering som tar tillvara hållbara värden och som beaktar Åland ur ett helhetsperspektiv. Vi ska fortsätta att ta ansvar för skärgården. Den svagaste regionen är den allra känsligaste när det gäller ekonomiska försämringar. Regeringen ska återkomma till lagtinget med ett nytt innovativt meddelande om regionerna och dess överlevnad som ger hopp och framtidstro.

Vi ska klara krisen med äran och hedern i behåll. Vi klarar det utan att oroa och ofreda gamla och sjuka. Vi kan mycket väl behålla Övergårds ännu ett år. Det är det riktiga beslutet. Om den saken måste vi rösta om här i salen. Majoritetsblocket kan ännu ta ansvar för den här frågan. Karlström och jag har varsin kläm.

De skiljer sig lite grann, eftersom Karlströms kläm inriktar sig på de euro som avses för Övergårds. Min kläm, efter att ha varit med om ÅHS behandling av det här ärendet från början, är lite bredare, eftersom jag ser att där fanns nedskärningar i servicen som var för drastiska och försämrar för hårt på för kort tid.

Jag vill också värna hälsovårdarberedskapen och tandvården. Jag inser också att det är bättre att vi röstar om en gemensam kläm, därför kommer jag i det här skedet att stöda den kläm som Karlström lägger. Vi ska inte tvinga personalen att avstå från sin halva månadslön. Det är kortsiktigt. Stackars, stackars den personal som ska administrera den här karusellen.

Avtals- och personalenheten har mycket viktigare arbete att göra. Lägg istället energin på de nya avtalen för högskolan och gymnasialstadiet som väntat i snart 20 år. Den frågan måste vi också rösta om. Vi måste också ta upp frågan om företagsrådgivningen. Rådgivningens verksamhet ska omformas. De skrivningar som landskapsregeringen hade får här bakläxa av utskottet, fundera över det ett varv till.

Vi kan i utskottet konstatera att rådgivning ges på många instanser. Den allmänna rådgivningen som ges till företag både små och stora, inom alla branscher utom primärnäringarna, finns hos Ålands handelskammare och Ålands företagarförening. Deras anslag har i tiotals år legat på 35 euro för den här verksamheten.

I års budget, som många har kritiserat att var alldeles för expansiv, höjdes summan till 70 euro. Därför att man inte hade haft en indexjustering på tio år. År stod man fast vid samma belopp. Men nu går man igen tillbaka till den gamla nivån, nivån på icke indexerade 35 Där skär man kraftigt. Är det på rätt ställe i dessa tider? Vi kan också konstatera att det finns rådgivning hos Företagsam skärgård, deras verksamhet har också ifrågasatts, vilket har gjort att föreningen nu ligger på is ett tag.

Deras rådgivning ska överföras till hushållningssällskapet. Den enda rådgivningen som lämnas orörd är rådgivningen till lantbruk och landsbygdsföretagande. Där har man idag euro till den sektorns rådgivning, medan det övriga näringslivet ska klara sig på Här finns en hel del saker som man kan titta på när man nu gå tillbaka. Man borde diskutera hela rådgivningsverksamheten och göra det som en helhet.

Det är också det som utskottet har skrivit som uppdrag åt regeringen att jobba vidare på. Jag har också i utskottet kämpat för att innan landskapet säljer ut fastigheten Storagatan 23 Hamngatan 4 ska man beakta att där idag finns flera organisationer som gör ett mycket viktigt arbete för Åland, både för lagting och för regering.

Där finns bl. Ålands fredsinstitut, medlingsbyrån, föreningen Norden och sjöfartsverket med ett tal anställda. Jag tycker att man kan vara så generös från landskapet sida att man beaktar dessa verksamheter som alla bidrar till samhällsnyttan och som samhället också hjälper till att ge PAF stöd åt. Att man ser till att deras verksamhetsförutsättningar tryggas innan man säljer ett hus som man fick av staten våren Det har knappt hunnit gå ett år.

Jag tycker inte att det är för mycket begärt. Tyvärr har vi fått väldigt kalla signaler hittills från regeringen i den här frågan. Jag är rädd för att vi måste rösta om det också. Om vi inte här och nu kan få lite mer positiva signaler. Det finns också mycket annat man kunde ta till omröstning, men det är kanske bättre att generellt uppmana regeringen att svälja prestigen och återkomma till lagtinget i tilläggsbudget om man under resans gång inser att åtgärder varit förhastade, för drastiska, att det t.

Jag vill slutligen tacka utskottet för bra arbete. Det var synd att inte utskottet begärde in flera utlåtanden från andra utskott. Ska vi jobba tillsammans så tycker jag att vi också kan jobba tillsammans med en sådan här budget som är krävande för de flesta. Jag vill särskilt tacka social- och miljöutskottet som tog uppmaningen och skrev ett utlåtande som är mycket, mycket bra.

Det utlåtandet ger en väldigt bra färdkost framåt för hela det socialpolitiska området. Framför allt är jag glad över att vi nu ska ta beslut om att Gullåsen ska bli ett geriatriskt sjukhus och att landskapregeringen ska ta fram en tydlig tidtabell. Jag sitter i den arbetsgrupp som jobbar med innehållet i Gullåsen framtida verksamhet.

Jag tror att det här är ett bra beslut för oss att gå vidare med. Vi ska vara klara med arbetet i april. Jag är också glad för att vi har fått skrivningar om skärgårdsregionen, som var helt osynlig i budgeten.

När måste man anmäla skada på bil

Nu har utskottet lyft upp frågorna och talar framförallt om att det är viktigt även för den regionen att, i likhet med andra ålänningar, ha en tillräcklig hälso- och sjukvård. Allt detta ska man återkomma till lagtinget om i ett meddelande där man sätter ett helhetsperspektiv på det genom ett regionalpolitiskt och ekonomiskt perspektiv och framförallt med ett perspektiv på trafiken.

Jag är också nöjd med att tunnelpengarna läggs åt sidan. Där finns alldeles för mycket oklara frågor. Jag tycker det var rätt av ledamot Sundblom att stå upp för sin sak och lägga en reservation i frågan. Jag tycker också det är bra att vi i utskottet kunnat enas om att landskapsregeringen bättre måste tillgodose de arbetslösa ungdomarnas behov. Och att landskapsregeringen måste optimera sina insatser för att inte flera ska hamna i utanförskap.

Man måste ta fram fler praktikplatser och tillgodo se att det finns tillräckligt antal studieplatser framförallt inom yrkesutbildning. Tiden har säkert gått, jag slutar här. Ltl Torsten Sundblom, replik Tack, herr talman! Jag ska ge ltl Gunell stöd för beredskapen när det gäller hälsovården i skärgården. Den ska också rymmas inom den ram man har.

Ltl Camilla Gunell, replik Det är väl det som är problemet. Nu måste vi jobba med ledningsstrukturen inom ÅHS. Jag ser att det kan finnas strukturella frågor där man kan nå inbesparingar. I det här skedet att spara 3 miljoner på ett budgetår så det blev för kraftfullt. Hälsovårdarberedskapen kommer inte att upphöra med den kommer att minskas. Så ligger förslaget för ÅHS styrelse och det har majoriteten antagit.

Jag för min del, har reserverat mig emot. Jag anser att 3 miljoners inbesparing på ett budgetår var för mycket på för kort tid. Man kan nå bättre resultat om man har klara utgiftstak för verksamheten. Men man måste ta det här över tid för att få en smidig övergång. Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik Herr talman! Jag tyckte att inledningen i anförandets var bra.

Det gav en annan bild av socialdemokraternas ekonomiska politik än den som gavs i gruppanförandet här i går. Då gick resonemanget mera ut på expansion av den offentliga sektorn. Ltl Gunell har ju tillsammans med utskottet, under rubriken ekonomisk politik och landskapets budgetekonomi, gett ett stöd för landskapsregeringen och också för de skrivningarna man har för den ekonomiska politiken.

Det tycker jag är bra. Det här som hela tiden sägs, att var ett förlorat år, måste vägas emot det som ltl Gunell sade att vi vidtar panikåtgärder. Ibland är det för långsamt och ibland är det för snabbt. Kanske verkligheten ändå är den del som landskapsregeringen har lagt, någonstans mitt emellan, vilket är en bra konjunkturpolitik och stimulerar samhället.

Ltl Camilla Gunell, replik Jag tror att ledamoten Perämaa och många andra här i salen måste skilja på expansion av offentlig sektor och expansion av de offentliga överföringsutgifterna. Det är två helt olika saker. Det ena handlar om att vi ska bygga ut den offentliga sektorn, det har socialdemokraterna inte sagt. Däremot har vi sagt att i en ekonomisk situation, där samhällsekonomin gå ner, tillväxten minskar och arbetslösheten ökar då gör andra samhällen så att de expanderar sin offentliga ekonomi för att gå in och stimulera och ser till att de här siffrorna hålls nere.

Det tycker jag är ett mål som måste hållas överordnat väldigt många andra mål. Att också se till att hjulen rullar ute i samhället. Det är den långsiktiga vägen för hållbar utveckling, enligt mig. Sedan vidare i anförandet, efter inledningen som jag anser var ganska bra och som hade många goda ekonomiskt politiska inslag, så återkom sedan ltl Gunell till någonting som man kan kalla en önskelista.

Hon räknade upp massor med saker, nästan en julklappslista. Kanske lagtinget så småningom i och med den kan gå in i julefriden. Ltl Camilla Gunell, replik Det var inte någon julklappslista, ledamot Perämaa. Jag tycker absolut att landskapsregeringen kan och om man vill ta Åland genom den här krisen med hedern och äran i behåll.

De ekonomiska resurserna finns. Det är din utmaning, finansminister Perämaa, att klara detta. Ltl Gun Carlson, replik Herr talman! Jag reagerade också på de här stora orden och vidlyftiga löftena som på något sätt lades i lantrådets mun som en vision eller vad det nu skulle föreställa. Jag tycker inte heller att det stämmer överens med den ekonomiska politiken som aviserades i början.

Jag har precis samma tanke om det. Jag tycker att det handlade om expansion. Det är väldigt konstigt om en medlem i ÅHS styrelse står här och säger att man panik stänger Övergårds och att man kommer att skada patienterna med det. Det är nog verkligen att vilseföra, jag tycker det är mycket märkligt att man kan säga så.

Vi vet ju att patienterna kommer att tas väl om hand. De kommer att få precis samma vård på Gullåsen som de har på Grelsby. Ingen kastas ut och ingen hamnar i sjön, absolut inte. Det var tal om att sitta i sjön. Jag tycker att det var mycket, mycket dåligt sagt av en ÅHS medlem. Ltl Camilla Gunell, replik Jag tycker nog att bevisbördan ligger på andra sidan bordet.

Vad tjänar majoritetsblocket på att hålla så benhårt fast vid att de här 12 platserna ska stängas? De ska stängas nästan omedelbart, det blir lite framskjutet till våren. Men vad tjänar man på det? Jag har suttit med i den här processen från början till slut. Jag har inte, under hela resans gång, fått klart för mig vad man tjänar på det. Inte ens de euro, som vi här försöker lyfta upp i budgeten, kommer man att tjäna.

Att tjäna pengar eller inte, det är egentligen en annan sak. Det farliga i det här är när man från lagtingets talarstol säger att man skadar patienter, man kastar ut patienter och man förnedrar patienter, det ska man inte säga. Det må vara att det sedan finns olika sätt att räkna, det brukar det alltid finnas, det säger jag inte någonting om.

Som en annan del i det här resonemanget vill jag också säga att jag stöder helt och hållet Torbjörn Eliasson resonemang om golfutvecklingen i Stornäset. Jag hoppas verkligen att golfklubben nu får möjlighet att utreda möjligheterna i kombination med till turism och friluftsliv. Jag vet ju själv, jag brukar skida på vintern på golfbanan, det är tillåtet.

Jag vet att man kan rida på golfbanan idag, det funkar också bra ihop. Varför skulle man inte kunna utveckla det här med en förnuftig diskussion när det gäller natur- och miljövärdena? Jag vill säga, och jag vill säga det om och om igen; Åland befinner sig inte i en sådan ekonomisk urusel situation att vi i förtid måste stänga 12 platser inom äldreomsorgen.

Vi behöver inte göra det. Vi klarar det ekonomiskt. Vi bara skadar verksamheten istället för att förbättra den.