Psykisk ohälsa ont i ryggen

Många upplever stress på arbetet, där ryggvärk blir ett allt vanligare problem. Här har man kunnat se ett samband mellan särskilda situationer och smärta. Ryggen är en stark kroppsdel som är skapt för många olika rörelser. Vid ryggbesvär är det vanligt att tänka att fysiska faktorer måste vara orsaken — men även psykosociala faktorer kan ligga bakom.

Stress är en av faktorerna som är ett växande problem i dagens samhälle. Kan då stress ge oss ont i ryggen? Ja, det verkar finnas ett samband. Faktum är att ryggvärk verkar vara vanligare hos personer som känner stress, ångest och oro.

Ont i nedre delen av ryggen kvinna

Samband mellan stress och ryggbesvär Forskare kan se att en högre stressnivå kan öka risken för att utveckla smärta i ryggen, även om man ännu inte riktigt förstår varför. Men när du blir stressad ökar kroppens produktion av stresshormoner och hjärtat slår snabbare, och långvarig stress kan inverka på flera av våra kroppsliga funktioner såsom kroppens inflammatoriska respons.

Stress har också visat sig kunna skapa långvariga muskelspänningar. I studier har man sett ett särskilt samband mellan ryggproblem och långvarig stress på arbetsplatsen. Risken att drabbas av ryggbesvär tycks vara större hos de som utsätts för högre fysisk och psykisk stress, vilket påverkar kropp och sinne över tid. Här kommer några kända jobbrelaterade faktorer som kan ha betydelse för stress och smärta och som kan vara bra känna till.

Läs mer: 10 saker alla borde veta om ländryggssmärta 1. Avsnittet publicerades 19 oktober Bild: Rubrik: Eva E. Skillgate Foto: Andreas Andersson Den som drabbas av ryggskott kan oftast hålla sig för skratt. Orsakerna kan vara komplexa, men smärtan kan vara ett resultat av krampande muskler. Men samtidigt finns det diagnoser och tillstånd där ryggont kan tyda på mer allvarliga problem, detta måste man utesluta, säger Eva Skillgate , utbildad naprapat och docent i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Eva Skillgate är också professor i vårdvetenskap vid Sofiahemmets Högskola, samt adjungerad professor vid Naprapathögskolan. I sin forskning har hon länge undersökt effektiviteten av olika behandlingar mot smärta, framför allt i rygg och nacke.

Ont i ländryggen och höfterna

Hon har också studerat riskfaktorer för att drabbas av långvariga smärtbesvär och forskat på hur massage och träning påverkar personer med smärtproblematik. På andra och tredje plats kom huvudvärk och depressionssjukdomar. Men trots att ländryggssmärta är så vanligt är kunskapsluckorna stora. Till exempel är det ofta svårt att förklara vad smärtan beror på — i de allra flesta fall hittar man ingen strukturell orsak till ryggontet.

Endast en mindre andel av patienterna har en specifik ryggsjukdom, som till exempel ett diskbråck, spinal stenos, eller fraktur till följd av benskörhet. En försvinnande minoritet, någon procent, har smärtor till följd av något allvarligt tillstånd, som cancersjukdom. Men de allra flesta har det som kallas ospecifik ryggsmärta — smärta utan specifik orsak.

Bristen på en konkret förklaring väcker frustration hos många patienter, som tycker att något som gör så ont borde bero på något som kan upptäckas via till exempel en MR-bild. Men vanligen är det inte så — fynd från MR eller annan avbildningsteknik kan se likartade ut för två patienter, där en har ont och en annan inte har det. Sådana bilder ger dålig vägledning i ett diagnostiskt sammanhang.

De gör det svårt att slå fast vad som orsakar smärtan i det enskilda fallet — den kan ha att göra med muskler, leder, diskar eller själva smärtsignaleringen. Men för patienten är smärtan högst konkret, oavsett vad en MR-bild kan visa eller inte. Bild: Rubrik: Eva Skillgate. Foto: David Bicho. Ett viktigt budskap är att ryggont ytterst sällan beror på någon allvarlig sjukdom och att det inte är farligt att röra på sig, säger naprapaten Eva Skillgate , docent i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet samt professor vid Sophiahemmet Högskola.

Akut ryggsmärta Akut lumbago är det som vanligen kallas ryggskott, en mycket plötslig och kraftig smärta, som kan stråla ut mot ljumskarna eller skinkorna. Lumbago kan också vara rygginsufficiens, en trötthetskänsla i ryggen, en känsla av svaghet eller stelhet. En del har också ischias och då strålar smärtan ned mot benen. För de flesta är smärtan tillfällig och lägger sig inom ett par veckor.

Sådan här övergående smärta går att hantera på egen hand, genom att försöka hålla sig så aktiv och rörlig som möjligt. För att klara av till exempel en kort promenerad kan man ta värktabletter. Men är smärtan för kraftig kan ett sängläge vara påtvingat, även om rekommendationen är att försöka hålla sig uppe. Men många lever på andra sätt med sina ömmande ryggar.

En del har ryggont som ständigt kommer och går, där olika långa perioder av smärta och smärtfrihet avlöser varandra. En mindre grupp har kroniskt ont, i en tillvaro där värken alltid finns där, men av varierande intensitet. Att prata om ryggont som något som drabbar de flesta ibland, ungefär som huvudvärk, kan urvattna begreppet, vilket missgynnar dem som har stora besvär, anser Eva Skillgate.

Dela upp begreppet ryggont — Vi behöver börja prata om ont i ryggen på två sätt. Det borde bli en egen diagnos, som borde tas på större allvar, säger hon. Bild: Rubrik: Ryggont. Foto: Gettyimages. Nu är ryggsmärtor verkligen inget hett forskningsområde. Det är synd och väldigt märkligt, eftersom de vållar så mycket lidande och leder till så höga samhällskostnader. Långvarig, molande ryggsmärta syns inte på utsidan och många personer som lever med det blir inte korrekt bemötta av vare sig arbetsgivare, vårdgivare eller samhället i stort, säger hon.

Men även funktionsnedsättande ryggsmärta är mycket vanlig. Det motsvarar nära stockholmare eller, överfört på nationellt nivå, drygt svenskar. För väldigt många av de här personerna har ryggresan börjat med en första episod av övergående ryggont. Så — vad är känt om riskfaktorer i det här sammanhanget? Vems övergående ryggsmärta riskerar att bli ofta återkommande?

Och vems onda rygg riskerar att övergå i kronisk smärta? Det är tyvärr inte helt tydligt. När det gäller riskfaktorer för att få en första episod av ryggsmärta är väldigt lite känt, berättar Eva Skillgate. En mycket vanlig berättelse kring ett första akut ryggskott är att någon burit eller lyft något tungt.

Men den personen kan mycket väl ha gjort samma sak otaliga gånger tidigare, utan att ha fått ont. Vad som gör att ett specifikt tungt lyft plötsligt får ryggen att låsa sig — ja, där saknar forskningen svar. Riskfaktorer för långvarig ryggsmärta Mer är känt om risker för att en person som ibland har ont i ryggen ska utveckla en långvarig ryggsmärta. En av dessa riskfaktorer är kvinnligt kön.

Andra är upprepade tunga lyft samt att ha ett fysiskt tungt arbete.

Lumbago

Även att utsättas för vibrationer ökar risken för rygg­smärtor liksom att arbeta i obekväma ställningar eller att göra vridande rörelser. Däremot, eventuellt något förvånade, verkar det inte vara skadligt för ryggen att sitta mycket länge. Det viktiga är att sittställningen varieras. Även levnadsvanor spelar roll för risken att utveckla långvarig ryggsmärta.

Bild: Rubrik: Rökning och brist på fysisk aktivitet har kopplats till ryggont i flera studier. Samtliga fick beskriva hälsovanor kring fyra områden; fysisk aktivitet, rökning, alkohol och kost, där en kost med mycket frukt och grönt ansågs hälsosam. Sedan räknade forskarna fram antalet hälsosamma vanor för varje studiedeltagare.

Efter fyra år gjordes en uppföljning. Hos kvinnor med fyra hälsosamma vanor hade 9 procent fått kroniska ryggsmärtor. Hos kvinnor utan någon hälsosam vana var motsvarande siffra 21 procent. I den här studien sågs sambandet endast hos kvinnor, oklart varför. Möjligen kan det bero på att antalet män med fyra hälsosamma vanor var lågt, vilket ger ett mindre säkert resultat.

I andra studier råder inga könsskillnader när det gäller vikten av en hälsosam livsstil för att undvika långvarig ryggsmärta. I den här studien undersöktes heller inte vilka vanor som spelade roll. Men i andra studier är det framför allt rökning och brist på fysisk aktivitet som faller ut som riskfaktorer. Eva Skillgate tror dock själv att studier av det här slaget endast visar en skärva av bilden, en så liten skärva att helheten i princip går förlorad.

Det krävs en mängd faktorer som samverkar. Det är en komplex helhet som avgör om man utvecklar långvariga besvär eller inte. För att fånga upp komplexa samband mellan många och ganska svaga riskfaktorer skulle vi behöva göra studier som omfattar flera hundratusentals personer, säger hon.