Hur vet man om man har fettlever

Särskilt skadligt är att använda rikligt med mättat fett, socker och fiberfattiga kolhydrater, eftersom överloppsenergi gör att det bildas mättat fett i levern. Fettinlagring i levern leder till insulinresistens: insulinet kan inte begränsa produktionen av glukos och triglycerider i levern, vilket gör att blodsockret stiger, vilket i sin tur stimulerar bukspottkörteln till att producera mera insulin.

När detta tillstånd fortgår länge orkar bukspottkörteln inte upprätthålla en normal blodsockernivå och typ 2-diabetes utvecklas. Hos typ 2-diabetiker ökar fettlever behovet av insulin och gör det svårare att uppnå en god sockerbalans. Dessa tillsammans ökar betydligt risken för kranskärlssjukdom. Fettlever "känns" inte Enbart fettlever "känns" inte, den orsakar alltså inga sådana symtom som patienten tolkar som sjukdom.

En del kan dock ha en känsla av tryck till höger i övre buken eller i höger flank, eftersom levern växer till sig när det samlas fett i den. Att konstatera fibros i samband med fettleversjukdom Det är inte nödvändigt att särskilt söka fettlever hos patienter med konstaterat MBS eller typ 2-diabetes, men bland dem bör man identifiera sådana som redan har en framskriden leversjukdom.

Därför rekommenderas för typ 2-diabetiker fibrostestet FIB-4 ett blodprov årligen i samband med årskontrollerna för diabetes. Undersökningen kan pålitligt upptäcka betydande fibros i samband med fettlever. Om patienten har MBS och det konstateras ett förhöjt ALAT-värde hos kvinnor över 30, hos män över 50 rekommenderas också noggrannare undersökningar.

Faktorerna som bidrar till MBS bör mätas och orsaken till patientens fettlever bör utredas. Dessutom rekommenderas utvärdering av risken för fibros. Patienter med ökad risk för fibros hänvisas till den specialiserade sjukvården. Där går man igenom patientuppgifterna och de faktorer som har lett till MBS. Behövliga bildundersökningar görs, bland annat så kallad elastografi om den inte redan har gjorts inom primärvården, vissa blodprov tas och patienten hänvisas vid behov till behandling och uppföljning.

Kolla levnadsvanorna: viktnedgång, hälsosam kost och motion Ohälsosamma levnadsvanor har ett starkt samband med uppkomsten och utvecklingen av fettlever. Centrala behandlingsmetoder är hälsosam kost, viktkontroll och motion. Viktnedgång Att gå ner i vikt är en effektiv metod att förhindra och behandla fettleversjukdom, och också en måttlig viktnedgång tio procent minskar betydligt leverns fetthalt.

Viktnedgång förbättrar alla förändringar i levern i direkt förhållande till graden av viktnedgång. Kost Typen av fett i kosten spelar en central roll för behandlingen av fettlever. Använd gärna rybs- eller solrosolja och fet fisk samt fiberrika kolhydrater: fullkornssäd, grönsaker, bär och frukt. Använd bara små mängder fiberfattiga kolhydrater mindre än 6 gram fiber per gram , socker, sockerhaltiga produkter energi- och läskedrycker, sötsaker samt fruktos fruktsocker.

Använd bara måttligt med alkohol eller avstå helt om möjligt: alla som har konstaterad ökad mängd bindväv i levern har sannolikt nytta av att inte använda alkohol. Motion Hos personer med fettleversjukdom minskar regelbunden motion fetthalten i levern med cirka 20—30 procent; detta gäller både uthållighetsövningar och muskelträning. Motionstyper som lämpar sig för överviktiga är till exempel vattenlöpning, simning och cykling.

I en fettlever ansamlas för mycket fett inuti levercellerna. Icke-alkoholrelaterad fettlever är betydligt vanligare än alkoholrelaterad fettlever. Fettlever förekommer inte bara hos vuxna, utan även hos barn och unga. Riskfaktorerna för fettleversjukdom Finländare har genetiska anlag för fettlever. Hos personer med vissa genetiska defekter ansamlas fett i levern redan vid normal vikt, och levern blir lättare inflammerad och får ärrbildningar.

Riskfaktorer för icke-alkoholrelaterad fettlever är typ 2-diabetes och bukfetma. Å andra sidan ökar fettlever risken för att utveckla typ 2-diabetes och hjärtsjukdomar. Risken att insjukna i fettlever påverkas både av övervikt och av ärftliga faktorer. Tillräcklig fysisk aktivitet, hälsosam kost, behandling av eventuella relaterade sjukdomar och tillräcklig sömn minskar risken att insjukna.

Enligt Käypä hoito-rekommendationen minskar regelbunden träning fetthalten i levern med 20—30 procent. Det bästa resultatet får man om man kombinerar träning med hälsosam kost. Riskfaktorn för alkoholrelaterad fettlever är kraftig och långvarig alkoholkonsumtion.

Fettlever kost

Symtom på fettlever och varför det är viktigt att känna igen dem Fettlever ger vanligtvis inte symtom förrän leverns funktion redan har försvagats. Fetma leder till ansamling av fett under huden och i de inre organen. I fettlever störs insulinets funktion och man talar då om insulinresistens. Vid insulinresistenssyndrom, dvs metabolt syndrom rubbas: socker- och fettämnesomsättningen, funktionen av kvinnliga och manliga könshormon, koagulationssystemet giktmetabolismen På grund av detta ökar fettlever hjärt-kärlsjukdomar.

Fettlever kan inte diagnostiseras utan undersökningar och ofta diagnostiseras fettlever när man utreder orsakerna till förhöjda levervärden. Fettlever kan även leda till att det bildas bindväv i levern, och tillståndet kan utvecklas till ärrbildning i levern, d. Men plötsligt kan ett sådant kärl brista i en så kallad varixblödning.

Det är en livshotande händelse där patienten börjar kräkas stora mängder blod och behöver akut vård. Andra allvarliga komplikationer är så kallad ascites, som betyder att det läcker vätska ut i buken. Det kan handla om stora volymer, kanske tio liter, ibland ännu mer. Patienterna kan också bli akut förvirrade, grovt förklarat av att levern inte längre har kvar sin avgiftande funktion vilket driver neurotoxicitet och påverkar hjärnan.

Dessutom kan patienterna få svåra infektioner. Allt detta är tecken på att kroppen inte längre klarar av att kompensera för leverns brister. I det här läget krävs en levertransplantation för att säkra överlevnaden, säger Hannes Hagström. Foto: Martin Stenmark Peter Jonson fick en ny lever Peter Jonson behövde genomgå en levertransplantation efter att oväntat fått veta att hans lever var i dåligt skick.

Idag mår han bra och saknar inte livsstilen som gjorde honom sjuk.

Läkemedel som ger fettlever

Enligt en skånsk studie från fick över hälften av patienterna med skrumplever sin diagnos på en akutmottagning, dit de kommit för till exempel ascites eller varixblödning. Innan dess har de, som det verkar, gått omedvetna om det allvarliga läget för den egna levern. Enligt det nationella vårdprogrammet för levercirros dör ungefär 1 svenskar per år till följd av skrumplever.

Enligt samma källa har mellan 5 och 9 svenskar kontakt med vården på grund av skrumplever varje år. Det finns fler symtom på allvarlig leversjukdom. Kraftig trötthet och svår klåda är exempel.

Fettlever symtom alkohol

Klådan förekommer framför allt hos dem som har problem med gallflödet och kan vara närmast invalidiserande — det kliar kraftigt, utan paus, så att det inte går att sova. Ibland är kraftig klåda huvudindikation för transplantation, framför allt för patienter med PSC. Test kan skatta fibrosrisk När det handlar om leversjukdom till följd av levnadsvanor jobbar leverläkarna mot ett tydligt mål: de vill fånga upp dem som har etablerad fibros, på väg mot cirros — innan en skrumplever har hunnit utvecklas.

Ett av verktygen är ett test, kallat FIB Det går att använda inom primärvården och ger en grov skattning av hur troligt det är att avancerad fibros föreligger. Det kan vara värt att göra på patienter där det finns anledning att misstänka fettleversjukdom, säger Hannes Hagström. Dit hör de som har hög alkoholkonsumtion.

Men när det gäller övervikt och fetma finns anledning att nyansera bilden. Även normalviktiga personer kan ha en fettlever med fibrosutveckling, förklarar Hannes Hagström. Det rör sig då vanligen om personer med liten muskelmassa och stor mängd bukfett, något som kan falla ut som normalvikt vid en BMI-beräkning. Enligt en klarnande bild drivs den här typen av fettleversjukdom väldigt ofta av det som kallas det metabola syndromet.

I det ingår ett stort midjemått och insulinresistens, som är ett förstadium till typ 2-diabetes. Det gör även höga blodfetter och högt blodtryck. Stillasittande och rökning bidrar till tillståndet. Det metabola syndromet är dåligt för levern Det finns alltså flera vägar fram till en sjuk fettlever, där mer och mer frisk vävnad omvandlas till fibros.

Fetma med högt BMI är en väg. Det metabola syndromet är en annan, etablerad typ 2-diabetes en tredje. Ett kortfattat budskap kan summeras så här: ju fler komplikationer som är kopplade till fetma och stort midjemått, desto större är risken att levern far illa. Personer med etablerad typ-2 diabetes är särskilt sårbara. Mer flerordigt kan man säga så här: det metabola syndromet ökar risker för flera sjukdomar, som njursjukdom, hjärt- och kärlsjukdom och typ 2-diabetes.

Även leversjukdom kan läggas till listan — fettlever med fibrosutveckling är leverns manifestation av det metabola syndromet. Det här är inte tillräckligt känt. Varken inom vården eller i allmänheten. Hannes Hagström har ett konkret råd: — Om man har fetma, typ 2-diabetes eller hög alkoholkonsumtion, då kan man be sin primärvårdsläkare att göra ett FIBtest. Det är i enlighet med de riktlinjer vi har för levercirros, säger han.

Om testet väcker misstanke om allvarligare fibros, av grad 3 eller 4 enligt stadieindelningen, rekommenderas en särskild ultraljudsundersökning. Den kallas elastografi och görs med en så kallad fibroscan. En lever med mycket fibros är stel som en parmesanost, en frisk dallrar som en tvättsvamp. Det ökar möjligheterna att bromsa en utveckling mot cirros, ger en möjlighet att få till nödvändiga livsstilsförändringar eller sätta in läkemedel för att uppnå en viktminskning, säger Hannes Hagström.

En ny modell för screening Han har också undersökt en ny modell för screening riktad specifikt mot personer med typ 2-diabetes. Inom ramen för en studie placerade forskarna ut en fibroscan på en mottagning för ögonbottenfotografering, något som personer med typ 2-diabetes regelbundet bör göra. Vid kallelsen till fotograferingen erbjöds patienterna att få sin lever undersökt och frågan upprepades när de kom till mottagningen.

Tre av fyra tillfrågade tackade ja. Det blev strax under tusen personer. Hälften av dem hade fettlever och fem procent hade ökad leverstelhet, vilket talar för fibrosbildning. Det här är ett av flera exempel på att även vården behöver bli mer uppmärksam på leverhälsa, säger Hannes Hagström. Men fibroscan-maskiner är dyra och saknas på många håll inom primärvården. Utplaceringen på en mottagning för ögonbottenundersökningar gjordes inom ramen för en studie.

Och även när man lyckas hitta personer i detta skede — vilken behandling finns att erbjuda? I dag finns inga läkemedel för fett­lever­sjukdom. Det är upp till patienten att göra förändringar kring kost och motion, med målet att gå ned i vikt. Det är medelhavsdieten eller de nordiska näringsrekommendationerna som gäller, där nyttiga fetter, mer grönsaker, fullkorn och fisk står i fokus.