Avveckling kateter

Täta byten av urinuppsamlingspåse och bristande handhygien hos vårdpersonal och patient ökar risken för bakterieinvasion. Följande åtgärder rekommenderas av Sveriges Kommuner och Landsting SKL : Dokumentera tidpunkt, indikation och planerad behandlingstid vid insättning av urinkateter Använd endast slutna urinuppsamlingssystem Utvärdera behovet av KAD fortlöpande Utredning Indikation Behandling med kvarliggande urinkateter används när normal blåstömning eller intermittent kateterisering inte fungerar.

Den primära indikationen är urinretention. Urinavledning med kateter kan även ske som avlastning i samband med större operationer och vid vissa sjukdomstillstånd där noggrann kontroll av vårdtagarens vätskebalans krävs. Endast i undantagsfall får behandling med kvarliggande kateter sättas in på grund av urininkontinens.

Spola urinkateter

I detta sammanhang är vårdtagarens livskvalitet avgörande. Indikationen för kateterbehandling ska omprövas kontinuerligt så att behandlingstiden blir så kort som möjligt. Urinkateter sättes genom urinröret eller suprapubiskt via buken. Vanligen används kateter med en omkrets av 12 eller 14 millimeter Ch Behandling med kvarliggande kateter i urinröret är fortfarande den vanligaste formen av urinavledning.

Intermittent kateterisering, framför allt självkateterisering, är bättre än permanent kateter ur infektionssynpunkt och minskar på så sätt risken för senare njurfunktionspåverkan. Suprapubisk urinkateter är ofta bättre än kvarliggande uretrakateter då bakteriefloran på bukens hud mer sällan ger upphov till febrila infektioner med allmänpåverkan under de första månaderna.

Irritation från urinrörsslemhinnan undviks och eventuell sexuell påverkan minskar sannolikt. Ordination Kateterbehandling ordineras efter en medicinsk bedömning av läkare. En skriftlig ordination ska finnas där indikation, behandlingstidens längd eller tidpunkt för planerad omprövning anges. Läkare lämnar eventuella synpunkter på kateterval och ordinerar storlek som avviker från standardkateterns.

Första insättningen av suprapubisk urinkateter samt kateterbyten över ledare görs av läkare. En rundad kateterspets kan underlätta liksom ett styvare material i katetern. Kateter med Tiemanntipp underlättar kateterisering av män då den böjda tippen lättare följer urinrörets böjning, men felvänd kan den orsaka skada. Den som kateteriserar bör vara van och utföra kateteriseringen med försiktighet.

Fixering Urinuppsamlingspåsen placeras under urinblåsans nivå och fixeras med lämplig benficka eller fästband. Patientens livsstil har betydelse för val av anordning. Många män tycker det är behagligt att med en åtsittande kalsong låta kateter och penis ligga uppåt.

Dra kateter

Det är också viktigt för att undvika förträngningar i urinröret och skador vid urinrörsmynningen som kan uppstå av tryck. För en man som är immobil är det nödvändigt [20]. Det finns speciell fixeringstejp. Om patienten är sängliggande används ofta urinuppsamlingspåse med längre slang som placeras under urinblåsans nivå. Det finns hängare till påsen som fästs på sängen för att urinen ska rinna ut ordentligt och för att förhindra att påsen hamnar på golvet.

Vid orolig sömn eller oro av annan anledning behövs kort urinuppsamlingspåse som fästs på benet även vid sängläge. Det finns annars risk att katetern rycks ut med fylld ballong vilket medför skada i urinröret och risk för blödning. Hygien Daglig underlivshygien med mild tvål eller tvättkräm. I urinröret finns parauretrala körtlar vars sekret tömmer sig utmed katetern och behöver tvättas bort.

Män bör dra tillbaka förhuden och tvätta. Det är därefter viktigt att föra tillbaka förhuden över ollonet så att inte paraphimosis uppstår, det vill säga att katetern orsakar ett tryck som gör att förhuden inte går att föra fram och en smärtsam svullnad uppstår. Underkläder bör bytas regelbundet. Kateterbyte Hur ofta en kvarliggande kateter ska bytas beror på den enskilde patientens behov.

Det första bytet bör dock göras inom veckor. Efter bedömning av stenutfällning på katetern och i urinen samt efter utvärdering av patientens känsla av obehag beslutas om tiden till nästa byte. Se också tillverkarens anvisning för längsta användningstid. Byte av kateter i samband med antibiotikabehandling av urinvägssymtom förkortar tiden till symtomlindring och förlänger tiden till ny bakterieinvasion.

Sannolikt är kateterbyte i samband med antibiotikabehandling av urinvägssymtom ett led i kampen mot resistensutveckling [17].

Spolning av kateter vårdhandboken

För att försäkra sig om att den nya katetern ligger rätt är det en fördel om urinblåsan innehåller urin. Material och tillvägagångssätt Se under rubrikerna Material och Tillvägagångssätt högre upp på denna artikelsida. Avsluta kateterbehandling och avlägsna kateter Avsluta behandling Kateterbehandling ska avslutas så snart som möjligt på grund av de risker som finns för infektion, stenbildning, obehag och vävnadspåverkan.

För en patient som haft kateter en längre tid kan det dock kännas osäkert att komma igång med egen blåstömning. En sammanställning av studier av olika metoder för kateteravveckling har inte givit något svar på vilken metod som är bäst [19]. Nedan följer alternativa metoder. Det finns också en osäkerhet kring blåstömningsfunktionen efter borttagande av kateter. Alternativa metoder för att avsluta behandling med kvarliggande kateter Ta bort katetern snarast efter beslut om att behandlingen ska avslutas.

Efter längre tids behandling finns följande metoder beskrivna: Stäng av katetern ett par timmar innan den tas ut. Ta bort katetern vid midnatt efter att urinblåsan tömts. Vid misstanke om neurologisk orsak konsultera neurolog. Bedside-ultraljud kan påvisa både signifikant vidgning av urinblåsan och hydronefros. Lab, röntgen etc Bladderscan. Elektrolytstatus samt kreatinin.

Handläggning Sätt KAD, tappa patienten och notera hur stor mängd urin som tappas. Kartlägg orsaken till retentionen och eliminera ev. Viktigt att övervaka vätskebalans och vikt. Lägg in patienten med KAD, i.