Varför delar sig celler

De två nya DNA stängarna blir då båda fast inne i ringen, vilket betyder att det bara behövs en cohesin för att markera de båda, och därigenom leda transkriptionsfaktorer rätt på båda DNA strängarna samtidigt. Transkriptionsfaktorer spelar en avgörande roll vid uppkomsten av många sjukdomar, som till exempel cancer och ett flertal nedärvda sjukdomar. Upptäckten att i princip alla regulatoriska DNA sekvenser binder till cohesin kan komma att ha en mer konkret tillämpning för patienter med cancer eller nedärvda sjukdomar.

Cohesin kan då fungera som en markör för var i genomet man bör leta efter mutationer som ger upphov till dessa sjukdomar. Genom att begränsa analyserna till de DNA sekvenser som binder till cohesin, ungefär en procent av genomet, skulle det vara möjligt att undersöka enskilda individers risk att utveckla en viss sjukdom.

Det skulle även göra systematisk identifiering av nya sjukdomsorsakande mutationer betydligt enklare att utföra, säger Martin Enge avslutningsvis. Tvärtemot den tidigare uppfattningen att tumörceller är ganska genetiskt stabila, så kunde han för några år sedan visa att det råder genetiskt kaos i tumörerna i vissa svåra cancerformer. Men i tumörer från skelett- och bukspottkörtelcancer kan somliga celler ha mycket mindre än 46 kromosomer medan andra har flera hundra.

Kromosomernas struktur är också ofta onormal — de har t. I en serie studier har lundaforskarna undersökt de här fenomenen. De har kunnat visa att vissa tumörceller fastnar i celldelningen, så att kromosomerna inte prydligt delar på sig åt var sitt håll i den cell som ska bli två, utan i stället dras sönder på ett oorganiserat sätt. Detta beror på att kromosomernas ändar, de s k telomererna, förlorat sin skyddande ytterdel.

Celler med förkortade, skyddslösa telomerer borde egentligen självdö, men det gör inte dessa tumörceller.

Cellens organeller och deras funktion

I stället klibbar de nakna telomererna från olika kromosomer fast vid varandra. Detta kan vara orsaken till det onormala kromosomantalet hos somliga tumörceller, där vissa införlivat en mängd extra kromosomer medan andra i stället fått för få. Väl inne i cellen kan det DNA som bakterien hittat antingen förstöras eller fogas in i bakteriernas genom med homolog rekombination.

I en process som kallas transduktion är bakteriofager inblandade. De är virus som infekterar bakterier och styr om bakteriens proteintillverkning så att nya bakteriofager bildas. Samtidigt hackas bakteriens eget DNA sönder. När bakteriofagen tar sig vidare för att infektera nästa bakterie, kan den föra med sig DNA från en bakterie till en annan. Eukaryota, flercelliga organismer Eukaryota organismer byggs upp av ett stort antal eukaryota celler.

En vuxen människa består av ungefär 37 biljoner celler. Men det finns några få undantag, till exempel vissa jästsvampar som består av en enda eukaryot cell. Alla växter, djur och de flesta svampar är eukaryota flercelliga organismer. Runt varje eukaryot cell finns ett cellmembran. Växtceller har även en cellvägg som bland annat består av cellulosa.

Inuti de eukaryota cellerna finns organeller som sköter cellens många funktioner och bidrar till att eukaryota organismer är mer komplexa än de prokaryota. Med organeller kan eukaryota celler utföra komplicerade uppgifter som till exempel fotosyntes i en växtcell. Organellerna ligger i cytosolen som är cellens själva innandöme. Runt organellerna finns en trögflytande vätska som kallas cytoplasma.

Det kallas därför kärn-DNA. I två andra organeller, mitokondrier och kloroplaster, finns också DNA. Alla eukaryota celler har mitokondrier medan kloroplaster bara finns i växtceller. Under en cells livscykel hinner den dela sig ett antal gånger.

Olika celler i kroppen

Det gör att en eukaryot organism kan växa, utvecklas och byta ut gamla eller skadade celler. Den process som leder till att en eukaryot cell delar sig och bildar fler celler kallas för mitos. Inför varje celldelning kopieras allt DNA så att alla celler får en kopia av genomet. Organellerna är cellens organ Organellerna har fått sitt namn från att de påminner om kroppens alla organ. Tillsammans sköter organellerna cellens funktioner.

Nedan följer en kort beskrivning av några organeller och dess funktion i cellen: Ribosomerna sköter tillverkningen av proteiner i cellen. Lysosomerna är cellens återvinningsstation som bryter ner ämnen som flyter runt inne i cellen. En del ämnen återvinns medan andra transporteras ut ur cellen. Det endoplasmatiska nätverket sköter tillverkning och transport av olika ämnen, till exempel olika fetter.

Vesiklar har olika funktioner som till exempel att tillverka och lagra ämnen som ska utsöndras utanför cellen. Vissa kemiska reaktioner som kräver en annorlunda miljö utförs också här. I golgiapparaten sorteras, packas och lagras nytillverkade proteiner. Här sätts en adresslapp på proteinerna så att de hamnar rätt vare sig de ska användas inne i, eller transporteras ut ur cellen.

Mitokondrier bildar energi i form av molekylen adenosintrifosfat ATP som sedan används i många av cellens processer.