Hur dör man av coronavirus

Har det tidigare sättet orsakat onödig oro, frågar en journalist. Det nya sättet att rapportera kommer även att visa siffror som inte är lika färska. Tidigare, då läget var mer akut, ville vi ge färskare siffror, säger Leino. Hälften av de döda har fått fyra doser Sirkka Goebeler, ledande expert på THL, berättar att rapportering om dödsfall knutna till covid är olika i olika länder.

När det gäller antal dödsfall i Europa per invånare är Finland nära medeltalet. Tidigare kan personer som har dött med corona men inte på grund av det funnits med i de rapporterade dödssiffrorna, säger Goebeler. Enligt henne är det fortfarande främst äldre personer som dör på grund av covid Sidans information Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

Vad orsakar covid och hur sprids sjukdomen? Covid sprids i första hand vid nära kontakter mellan personer genom små och stora droppar från luftvägarna. När en infekterad person nyser, hostar, talar eller andas ut sprids små droppar till omgivningen. Dessa droppar kan variera i storlek, där vissa snabbt faller ned på marken medan mindre droppar rör sig längre i luften. Smittan kan ta sig in i kroppen via slemhinnor i ögon, näsa, mun eller lungor, till exempel via inandning eller genom att virus överförs från otvättade händer.

I vissa situationer finns risk för smittspridning trots att man håller avstånd. En sådan situation kan vara vistelse med andra personer i trånga utrymmen med bristande ventilation. Det finns en liten risk att smittan sprids genom kontakt med förorenade ytor eller föremål, men det finns idag inget som pekar på att denna spridningsväg har annat än en mycket liten roll. Covid kan spridas från personer både med och utan symtom.

Utifrån den erfarenhet som finns av covid, är bedömningen att smittsamheten är som högst under den tidiga symtomatiska perioden. Då har man, utöver höga virusnivåer, också en ökad risk att sprida viruset genom symtom såsom hosta och snuva. Smitta innan symtomen har inträtt förekommer också. Spännande resultat börjar droppa in när det gäller kombinationer av olika behandlingar.

En kvadrupel med två HIV-läkemedel, ett läkemedel mot hepatit C och interferon har visat bäst resultat hittills. I Kanada har man gjort försök med dialys på de allra svårast sjuka. Metoden innebär att man tar ut vita blodkroppar, omprogrammerar dem till mindre aggressiva men mer effektiva varianter och därefter återför dem till patienten.

Genom denna behandling hoppas man kunna bromsa upp cytokinstormen och underlätta för immunförsvaret att hantera infektionen på ett mer effektivt sätt. Det lär dock dröja innan den kan bli en standardbehandling. En mycket spännande upptäckt har presenterats från USA. Man har på en molekylär nivå kunnat visa att coronaviruset kapar cellernas egna immunförsvar vilket ökar risken för utveckling av en cytokinstorm.

SARS-CoV-2 gör detta genom att stänga av interferonerna, det första steget i kroppens infektionsförsvar. När detta försvar stängs ner triggas cytokinbildning med risk för en oreglerad storm. Det goda är att interferon finns som medicin idag och används bland annat vid behandling av MS. En spännande terapi som ingår i den ovan beskrivna kvadrupeln och med förutsättningar att lindra symtomen och en fatal utveckling av covid Palliation — en viktig möjlighet i livets slutskede eller dödshjälp?

Hur vi på bästa sätt tar hand om våra äldre i samhället har under många år varit en het politisk fråga. Enligt redovisade uppgifter är 90 procent av alla som vårdas inom äldreomsorgen dementa, något som gör det svårt att upprätthålla de begränsningar som krävs för att minimera smittspridning. En nyligen redovisat studie visar att om man står inför risken att dö så gör man det på ett mycket mer humant sätt inom sitt befintliga boende än om man flyttas till ett sjukhus.

Men det är ett alternativ som ofta leder till kritik, där vården anklagas för att inte i varje situation erbjuda högsta nivå av medicinska insatser. Av de cirka 90 individer som under ett normalt år avlider i Sverige beräknas 70 behöva någon form av symtomlindrande palliativ vård, vilket ofta är det mest humana sättet att hantera slutfasen i livet. Det bör inte ses som synisk dödshjälp.

Immunitet — inga säkra svar ännu Sedan förra veckans krönika har i det inte blivit klarare huruvida vi har början till flockimmunitet i Sverige, och hur den i så fall ska mätas. Frågan aktualiserades då en kontrollerad uppföljning från slutet av april, som avspeglande situationen i början av samma månad, endast visade på 7,5 procents förekomst av immunantikroppar hos stockholmare.

En siffra som var betydligt lägre än vad många hade hoppats på. Något som av Mia Philipson, professor i fysiologi vid Uppsala universitet och expert på immunitet lyft fram som en möjlig teori. Nu väntar vi på resultatet från nästa större undersökning som utlovats av Anders Tegnell för att se om vi kan dra bättre slutsatser. I avvaktan på denna rapport får vi hoppas att en rapport från Frankrike stämmer.

Pasteur Institut och Strasbourg Universitetssjukhus har följt upp konstaterat smittad sjukvårdspersonal och fann neutraliserande antikroppar hos av testade personer. Japan — har de något att lära oss? Japan är ett land som snabbt och effektivt tog kontroll över coronapandemin. Tidigt identifierade man med testning varje nytt fall och följde upp smittade personer fram till utläkning.