Bidrottninggele östrogen

Samtycke Prenumerera på vårt nyhetsbrev Får vi hålla dig uppdaterad? Genom att ge ditt samtycke godkänner du att Kurera kan kontakta dig med nyhetsbrev via mejl. Du kan alltid ändra ditt svar och avregistrera dig från framtida meddelanden när du får mejl från Kurera.

Phone Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat. Är det bra att "experimentera" så med tillskott? Är i övrigt frisk. Annons Zarah Öberg svarar Hej och tack för din fråga Jag skulle inte använda bidrottninggele utan att först mäta östrogen för att se om det behövs. Vitaminer och mineraler vid klimakteriet Om man vill stötta sin hormonhälsa på naturlig väg är det generellt bra att fylla på förråden av mineralerna magnesium, zink, koppar, mangan och selen samt vitaminerna B6 och Vitamin E.

B6 är en till exempel en viktig B-vitamin för hormonsystemet och magnesium hjälper musklerna att slappna av. Torra slemhinnor och underlivsbesvär Torra slemhinnor i underlivet kan orsaka urinvägsproblem då bakterier lättare fäster på en skör slemhinna. Men torra slemhinnor kan också skapa smärta vid samlag och därför göra så att sexlivet inte längre fungerar.

Vid dessa besvär kan det vara bra att tillsätta Nattljusolja och B-vitaminerna riboflavin och biotin. Nattljusoljan innehåller fettsyran GLA som bland annat medverkar i regleringen av hormonbalansen, blodtillförseln till vävnader samt uppbyggnad av hud, hår och naglar. Den har också visat sig ha en god effekt mot vallningar. B-vitminer riboflavin och biotin bidrar till normal energiomsättning, normala slemhinnor och friskt hår och hud.

Omega 7 är en fettsyra som utvinns ur havtornsbär och som är extra bra för torra slemhinnor i ögon, näsa, mun och underliv. Havtornsbär innehåller även vitamin E och A som är fina för hud och slemhimmor. Studier har visat att bidrottninggelé kan bidra till att minska underlivsbesvär och förbättra känslor av välbefinnande hos kvinnor i klimakteriet.

Det har länge använts för att få bättre slemhinnor och finare hud. Modifieringar av progesteronmolekylen ledde till så kallade syntetiska gestagener, som ska skiljas från det naturliga progesteronet, dit även dydrogesteron ofta räknas. De nya hormonerna hade mycket goda och stabila egenskaper vad gäller pris, effekt och resorption, och blev dominerande på marknaden. Hormonersättningsbehandling av klimakteriebesvär började på talet och användes som mest på talet.

Många rapporter visar övervägande positiva effekter beträffande livslängd, livskvalitet, osteoporos, hjärt—kärlsjukdomar, blodfetter, demens, ledbesvär och andra degenerativa sjukdomar [2]. Med många positiva studier som stöd startades år den så kallade WHI-studien. Studien avbröts i förtid, men resultaten publicerades [3]. I studien användes konjugerade östrogener och medroxiprogesteron.

De tydligaste negativa effekterna var ökad risk för venös tromboemboli, brist på gynnsam effekt på kranskärlssjukdom samt tidsberoende riskökning för bröstcancer. Resultaten ledde till att östrogenanvändningen minskade dramatiskt trots studiens ganska allvarliga brister. På senare år har man sett att naturligt progesteron och syntetiska progestagener skiljer sig vad gäller biverkningsprofil, särskilt beträffande bröstcancer.

I Frankrike publicerades en epidemiologisk studie med över 80 kvinnor. Studien följdes upp tre år senare [4, 5]. Bröstcancerrisken visades vara ökad i gruppen med hormonersättning med syntetiska progestagener redan vid behandlingsstarten, men ingen riskökning sågs med naturligt progesteron och dydrogesteron de första fem åren.

Därefter steg risken något, men hela tiden mindre än för kvinnor som fick syntetiska gestagener.