Kan man byta hjärna

De studierna har visat att när försöksdjurens nervceller behöver mer myelin, då byts oligodendrocyter ut. Därför har forskarna trott att detta gäller även för människor. Nu har dock forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med internationella kollegor visat att så inte är fallet. Hos människor är nybildningen av oligodendrocyter mycket låg, men trots det kan myelinmängden förändras och öka vid behov.

Det verkar alltså finnas en beredskap för detta i den mänskliga hjärnan, medan det hos möss och råttor fordras en nytillverkning av oligodendrocyter innan myelinmängden kan öka.

Shunt i hjärnan komplikationer

Fram till fem års ålder I den aktuella studien har forskarna undersökt hjärnor från 55 avlidna personer i ett åldersspann från under ett år till 92 år. Forskarna kunde konstatera att vid födseln var de flesta oligodendrocyter omogna. Därefter mognade de i snabb takt fram till fem års ålder, då de flesta var utmognade.

Efter det var omsättningen mycket låg. Skulle kunna bota Parkinsons Parkinsons och Lou Gehrig's sjukdom är exempel på sjukdomar som forskarna tror ska kunna botas genom att byta ut skadade hjärnceller mot nya friska, framodlade från stamceller. Framför allt måste man med säkerhet kunna utesluta risker som till exempel bildandet av tumörer.

Nils Pejryd SVT Vetenskap Fakta: Embryonala stamceller Stamceller är omogna celler som har förmågan att utvecklas till vilken typ av cell som helst i kroppen. Denna förmåga är hett eftertraktad bland forskare, eftersom man med hjälp av stamceller i teorin ska kunna ersätta döda eller skadade celler, var som helst i kroppen. Ursprunget till det som kallas embryonala stamceller är det mänskliga befruktade ägget.

Varför får man vattenskalle som vuxen

Källa: NE 30 oktober kl Publicerad Hittat språk- eller faktafel i texten? Skriv och berätta. Så arbetar vi SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det har dock ännu inte kunnat visas exakt vilken förändring i hjärnans aktivitet som sker i samband med vätskedränaget och som därmed ger upphov till att patientens symptom förbättras.

Speciellt vad gäller hjärnans motoriska funktioner har man länge velat förstå vilket av hjärnans motoriska system som är mest påverkat vid INPH — det som planerar rörelser eller det som de facto utför dem. I studien används funktionell magnetröntgen fMRI för att undersöka hur aktiveringen i INPH-patienternas hjärnor förändras efter dränage av likvor.

Resultaten visade att efter dränage av vätska fungerar patienternas handmotorik bättre.

Vätska i hjärnan efter stroke

Denna förbättring är associerad med en ökad aktivitet i ett område i den mellersta främre delen av hjärnan som kallas Supplementary motor area SMA. Detta område är en central del av det motoriska system i hjärnan som ansvarar för planeringen av kroppens rörelser, den så kallade cortico-basala ganglia-thalamo-corticala loopen.

Detta bansystem ligger nära hjärnans vätskesystem och då det utsetts för kompression av de utvidgade ventriklarna fungerar troligtvis signaleringen i systemet sämre. Studien visar alltså att efter dränage av likvor förbättras signaleringen i bansystemet vilket tar sig uttryck i en förbättrad aktivering i SMA. Upptäckten bekräftar att patientens förbättring efter likvordränage beror på att det är hjärnans planeringssystem för rörelser, inte det system som utför rörelserna, som förbättras efter dränage.