Hur hög tem tål människan

Vid operationer förhindrar man dessutom huttringen genom att ge muskelavslappnande mediciner. Fördelen med nedkylningen är att ämnesomsättningen sjunker, både i hjärnan och i resten av kroppen. Vid 30 grader har ämnesomsättningen nästan halverats. Sänks temperaturen ytterligare några grader, kan man vid operationen våga sig på en kort stunds cirkulationsstillestånd, om så skulle behövas, utan att hjärnan tar skada av det.

Dessa gynnsamma effekter av kontrollerad nedkylning har gjort att läkare nu börjat använda sänkt kroppstemperatur som behandling vid stroke, syrebrist hos nyfödda och vid vissa slags hjärtstillestånd. Där har man sett att en person av sex som får behandlingen besparas allvarliga hjärnskador. Vid hjärtoperationer kyls kroppen ner för att skydda hjärnan från att drabbas av syrebrist, medan man vid stroke och hos för tidigt födda använder kyla för att minska skadeverkningarna av den syrebrist som redan skett.

Ännu finns dock för få säkra vetenskapliga belägg för att nedkylning ska tillämpas rutinmässigt vid stroke och på för tidigt födda. Vid hjärtstillestånd som skett utanför sjukhus har man däremot tydligt visat att om den inre kroppstemperaturen sänks till grader är det gynnsamt för patienten. Risken för hjärnskador minskar och möjligen ökar även överlevnaden.

Ännu är det långt ifrån alla sjukhus i Sverige och andra västländer som tillämpar kylbehandling. Skälen är dels att rönen är relativt nya, dels att det fortfarande är osäkert hur behandlingen ska ges. Det är inte okomplicerat att sänka kroppstemperaturen på en svårt hjärtsjuk människa. När ämnesomsättningen påverkas rubbas också vätskebalansen, och mediciner har då inte samma effekt som de brukar.

Långsam kylning kan vara dödligt Den svenska läkarens fantastiska överlevnad kan ställas mot det hundratal människor som lyckades ta sig ur Estonia till livflottarna, men som väl där långsamt frös ihjäl. Genomblöta började de snart huttra intensivt i det dåliga vädret. Trots huttringen fortsatte deras inre temperatur att sjunka; de blev omtöcknade och klarade inte att värja sig mot de vattenmassor som vällde in.

Den långsamma nedkylningen och huttringen medförde att ämnesomsättningen blev flera gånger högre än vanligt. Detta gjorde att de drabbade samlade på sig en mängd giftiga slaggprodukter i kroppen. De flesta personerna drunknade efter nedkylning till under 30 grader på grund av att de blev omtöcknade och att andningen försämrades. Ett mycket vanligare exempel på dödlig nedkylning utgörs av de personer som varje år fryser ihjäl utomhus i Sverige.

Nästan alltid rör det sig om berusade som somnat utomhus. Ibland är det dock fråga om förvirrade gamlingar, små barn som gått bort sig eller fjällvandrare som överraskats av dåligt väder. Även här sker nedkylningen långsamt, något som alltså försämrar prognosen. Det allra viktigaste för vår förmåga att hålla den inre temperaturen konstant är dock inte kroppens alla fina reglermekanismer, utan vårt beteende.

När vi fryser tar vi på oss en extra tröja, och innan vi går ut skapar vi oss en uppfattning om vad det är för väder och anpassar vår klädsel. Jovisst, men det är ändå just här som de berusade begår sitt fatala misstag. När vårt beteende sviktar, kan våra kroppsliga funktioner bara delvis stå emot den annalkande livsfaran. I själva verket intog han Moskva på hösten det året.

Men sedan staden stuckits i brand tvingades armén till ett förödande återtåg. Detta blev vändpunkten i Napoleons karriär. Men det kan till och med vara så att man bör försöka undvika att gå ut på dagen. Sådana temperaturer kan upplevas som en smärta — det kan stråla så pass mycket att det nästan är som att värmen slår emot en, säger Bertil Marklund. Särskilt känsligt för barn och äldre Två grupper som enligt Bertil Marklund bör passa sig extra i värmen är småbarn upp till fem år och äldre personer som är kroniskt sjuka.

För äldre sjuka blir värmen en belastning både för cirkulation och andning, säger han. Råd vid värmebölja Var uppmärksam på temperaturen. Risken för hälsoproblem ökar om utomhustemperaturen når upp till 26 grader tre dagar i följd. Drick mer än vanligt, vänta inte på törstkänsla.

Låg kroppstemperatur vid infektion

Undvik söta drycker eftersom de fungerar uttorkande. Ät gärna mat som innehåller mycket vätska, till exempel grönsaker och frukt. Någon extra skiva saltgurka eller annan lätt saltad mat kan vara bra att äta för att ersätta det salt du förlorar när du svettas mer än vanligt. Undvik att dricka alkohol. Alkohol ökar risken för vätskebrist och påverkar nervsystemet så att det kan vara svårt att upptäcka tidiga symptom på värmepåverkan.

Det första som händer är att vi börjar svettas, och då får man en avdunstningseffekt på huden som kyler ner kroppen. Samtidigt vidgas blodkärlen vid huden. Det gör att värme från kroppen, genom blodet, kan transporteras bort. För att göra det så behöver hjärtat jobba hårdare. Det måste pumpa snabbare och kraftigare för att behålla blodtrycket.

Allt detta görs för att hålla en stabil kroppstemperatur på 37 grader annars skadas kroppens cellulära strukturer och processer. Om det sedan fortsätter och det blir varmare och varmare, då klarar vi inte att hålla kylan nere i kroppen på det här sättet, och då får det ytterligare konsekvenser. Det börjar då uppstå små skador, på mikroskopisk nivå, på kroppens organ, t ex hjärtat, njurarna, lungorna och hjärnan.

Intrikata cellulära ämnesbalanser rubbas och i stället för att skydda kroppen och upprätthålla normala processer sätts en skadlig kedja av händelser i gång, som till en början har milda effekter men som kan utvecklas till att få allvarliga konsekvenser. Då blir man helt enkelt lite trög i kroppen, och knoppen.

Ofta är det en ganska mild seghet, men man kan också bli ordentligt förvirrad och även få kramper. I extrema fall kan man i slutändan få cirkulationskollaps, alltså dö av värmeslag. Vid vilken temperatur börjar vi se en påverkan på vår hälsa när det blir varmt?

Vad kan låg temperatur vara tecken på

Det varierar kraftigt beroende flera faktorer. Hög luftfuktighet gör att det blir svårt för kroppen att sänka sin kroppstemperatur via avdunstning. Hus och stadskonstruktioner påverkar utomhus- och inomhusklimat, tillgång till skugga, fläktning, absorption av värme i väggar, avskärmning av direkt solljus påverkar också. Mänskligt beteende och kultur är också viktigt.

Är man van vid att det regelbundet blir varmt är man också van att hantera den i sina aktiviteter, planerade och icke planerade, och vet hur man kan minska sin utsatthet. Sedan har olika människor olika känslighet: äldre, barn och gravida har svårare att reglera sin värme, likaså personer med olika kroniska sjukdomar och tillhörande mediciner.

Men även andra faktorer spelar in, personer som är hemlösa kan också ha det svårare i värme, till exempel. Hur bör man agera, i förebyggande syfte, för att klara av värme och höga temperaturer? Följ Folkhälsomyndighetens råd. Det gäller att svalka av sig och skapa en sval miljö runt omkring sig. Man kan till exempel duscha kallt eller ta ett svalt bad, eller lägga en kall handduk om sig, om man har möjlighet till det.

Man ska dricka vatten, och göra det ofta. Vi kan nämligen inte lagra vatten i kroppen. Vi kissar helt enkelt ut överskottet. Så därför är det bättre att dricka små mängder ofta. Vi behöver även fylla på med salter, som vi får från mat och dryck. Man kan också behöva salta lite extra på maten om man svettas mycket eftersom man förlorar en del salt. Finns det något man bör undvika att göra när det är väldigt varmt?

Undvik direkt solstrålning. Minska den fysiska aktiviteten - lyssna på din kropp. Undvik kaffe, te och alkohol eftersom de är vätskedrivande och alkohol påverkar dessutom kärlens funktion. Många i Sverige har ju semester när det är som allra varmast, men långt ifrån alla.