Bröst vårdgaranti region gävleborg

Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Landstingen är ansvariga för att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta i landstingen 3 § HSL.

Kommunerna har upp till och med sjuksköterskenivå ansvar för hälso- och sjukvården till de som bor i ett särskilt boende och vistas i dagverksamhet samt, efter överenskommelse med landstinget, för hemsjukvården i kommunen 18 § HSL. Hälso- och sjukvården ska enligt 2 a § HSL bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård.

God vård innebär enligt bestämmelsen bl. Den ska också vara lätt tillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen samt tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Vården ska vidare så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.

Olika insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Motsvarande kvalitetskrav på yrkesutövarna finns i 2 kap. Enligt denna bestämmelse ska den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav.

Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten och han eller hon ska visas omtanke och respekt. För att kunna erbjuda vård av god kvalitet måste vårdgivarna även uppfylla övriga krav som ställs på vården i hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Bestämmelserna i HSL reglerar vårdgivarnas ansvar för att snarast ge varje person som vänder sig till vården en medicinsk bedömning och individuellt anpassad information samt skyldigheten att erbjuda en förnyad medicinsk bedömning.

Skyldigheten att ge patienten en medicinsk bedömning Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården ska enligt 2 a § HSL snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd, om det inte är uppenbart obehövligt. Enligt förarbetena prop. I många fall kan en sådan göras på vårdcentralen, men vid svåra sjukdomar och skador måste en sådan bedömning göras av en annan specialist.

Erfarenheten säger att en så tidig bedömning som möjligt är grundläggande för det framtida behandlingsresultatet. Den första bedömningen bör också göras av väl kvalificerad personal med hög kompetens. Vården av en patient ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet 2 kap 1 § LYHS. Original Skyldigheten att informera patienten Rätten till information är av avgörande betydelse för patientens möjlighet att utöva självbestämmande och vara delaktig i vården.

Patienten ska enligt 2 b § HSL ges en individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de möjligheter till undersökning, vård och behandling som finns. Om upplysningarna inte kan lämnas till patienten ska de i stället lämnas till en närstående till patienten. Information får dock inte lämnas till någon närstående om sekretess eller tystnadsplikt gäller mot honom eller henne.

Informationen bör prop. Den får inte ges slentrianmässigt utan måste anpassas till den aktuella patientens förutsättningar och behov.

Den information som patienten har rätt att få och som personalen har skyldighet att lämna bör även inkludera åtgärder som kan vidtas av andra än läkare, t. I betänkandet anfördes att exempel på förhållande som patienten normalt bör få information om bl. Det ankommer på vårdgivaren att organisera verksamheten så att kravet på fullgod information till patienten kan upprätthållas.

Detta ansvar för vårdgivaren har sin motsvarighet för hälso- och sjukvårdspersonalen i 2 kap. Skyldigheten att informera patienten är ett ansvar för all hälso- och sjukvårdspersonal, men ankommer i första hand på den som har det direkta ansvaret för den vårdsituation som informationen avser prop.

Ytterst är det verksamhetschefen vid enheten som svarar för att det finns rutiner eller lokala instruktioner som säkerställer att patienten faktiskt får del av information av sådan kvalitet och omfattning som föreskrivs. Skyldigheten att tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården Vårdgivarnas skyldighet att tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet är som framgår i inledningen av detta avsnitt en viktig aspekt av skyldigheten att erbjuda god vård enligt 2 a § HSL.

När detta fördes in i HSL tydliggjordes det också att olika insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Ett motiv till att tydliggöra i lagstiftningen att en god vård också innebär kontinuitet och säkerhet för den enskilde var att tydliggöra att huvudmännen ska skapa de rätta förutsättningarna för verksamhetschefen ska kunna ta sitt ansvar för samordning, kontinuitet och patientsäkerhet prop.

För att underlätta den enskildes vårdsituation och överbrygga gränsdragningsproblem har ytterligare regler införts. Original Löpande kvalitetsarbete och ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet Inom hälso- och sjukvården ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras 31 § HSL. Ledningen av hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet i vården samt främjar kostnadseffektivitet 28 § HSL.

I Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården finns bestämmelser om hur vårdgivarna ska arbeta med att systematiskt och fortlöpande säkra kvaliteten i verksamheten. Föreskrifternas krav på ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet innebär att det ska finnas en organisatorisk struktur, ett uttalat och tydligt ansvar, dokumenterade rutiner, identifierade processer samt rutiner för uppföljning.

Ledningssystemet syftar till att skapa och upprätthålla en grundläggande ordning och reda i verksamheten. Vårdgivaren har det övergripande ansvaret för att ett ändamålsenligt ledningssystem finns och följs upp och verksamhetschefen är ansvarig för att inom ramen för vårdgivarens ledningssystem ta fram, fastställa och dokumentera rutiner, ansvara för måluppfyllelse och uppföljning.

Hälso- och sjukvårdspersonalen ska medverka till att målen för verksamheten uppnås. I föreskrifternas 4 kap. Ledningssystemet ska bl. Därutöver ska ledningssystemet säkerställa att det finns rutiner för samverkan i vårdprocesserna inom och mellan yrkesgrupper, olika funktioner, enheter, nivåer, verksamheter och ansvarsnivåer samt olika vårdgivare, om det inte finns hinder mot det med hänsyn till sekretess eller tystnadsplikt.

Det ingår alltså i vårdgivarens ansvar och därmed också i verksamhetschefens ansvar att ge patienten det stöd som behövs för att en vårdprocess ska kunna genomföras. Om vårdprocessen innefattar insatser från flera vårdgivare är det vårdgivarnas skyldighet att ta fram rutiner för att underlätta samordningen mellan vårdgivarna. Ledningssystemet ska också innefatta rutiner för bemötande av patienter, kompetensförsörjning och vilka ansvarsförhållanden som gäller, riskbedömning samt avvikelsehantering.

Verksamhetschefens ansvar Inom hälso- och sjukvården ska det enligt 29 § HSL finnas någon som svarar för verksamheten, en verksamhetschef. För att hälso- och sjukvården ska kunna kontrolleras på ett effektivt sätt krävs det enligt förarbetena prop. Patienter, anhöriga, personal och tillsynsmyndigheten har behov av att det finns en person som dessa kan vända sig till rörande frågor kring verksamheten.

Verksamhetschefen ansvarar för den löpande verksamheten och för att det medicinska omhändertagandet av patienten tillgodoser kraven på säker och god vård. Verksamhetschefen behöver inte nöd- Original vändigtvis ha medicinsk kompetens och bör i vissa fall delegera vissa uppgifter med hänvisning till sin kompetens.

Enligt Socialstyrelsens allmänna råd SOFS om verksamhetschef inom hälso- och sjukvård bör verksamhetschefen också tillse att samverkan och samordning med andra enheter fungerar på ett för patienten tillfredställande sätt. Han eller hon ansvarar för att det finns de rutiner och instruktioner som behövs i verksamheten och att personalens kompetens upprätthålls genom utbildningsinsatser m.

Patientansvarig läkare och fast läkarkontakt i primärvården Om det behövs med hänsyn till patientsäkerheten ska det enligt 27 § HSL utses en patientansvarig legitimerad läkare PAL för patienten. Syftet med bestämmelsen är enligt förarbetena att skapa förutsättningar för att patienten ska få en starkare anknytning till en viss läkare.

Vid patientens första besök i en vårdepisod ska en viss läkare utses som har ett speciellt ansvar för patienten under hela vårdepisoden prop.

Innevarande tidsperiod börjar visas när det finns data för ett par månader. Antal inrapporterade månader kan variera mellan regionerna på grund av olika rapporteringsrutiner. Du kan se antalet hittills inrapporterade patienter genom att ställa pekaren på punkten för tidsperioden. För vårdförlopp med få patienter kan det förekomma stora svängningar i resultatet.

Dessa svängningar beror ibland på enstaka patienter eftersom varje patient utgör en relativt stor del av gruppen totalt. Detta innebär att data måste tolkas med försiktighet. Andel som genomgått SVF inom angiven ledtid Diagrammet visar hur stor andel av patienterna som startar behandling inom den angivna ledtiden. Välj en sjukvårdsregion eller region för att göra jämförelser.

Spridning av väntetider för patienter som startat behandling Diagrammet visar spridningen av väntetider och hur utvecklingen har sett ut över tid. Patienterna är indelade i fyra grupper utifrån när de startat behandling i förhållande till angiven ledtid: inom angiven ledtid med 1—25 procent längre ledtid med 26—75 procent längre ledtid med 75 procent längre ledtid Angiven ledtid varierar för olika vårdförlopp och behandlingsalternativ.

Diagrammet visar andelen patienter i de olika grupperna i förhållande till angivna ledtider för respektive vårdförlopp och behandlingsalternativ. Väntetider för alla som startat behandling, per år Diagrammet visar spridningen av väntetider och hur utvecklingen har sett ut över tid. Samtliga patienter som startat behandling har i diagrammet delats in i fyra grupper beroende på hur många dagar de har väntat på att starta behandling.

Antalet dagar ändras när du byter diagnos eller behandling. Det beror på att den angivna ledtiden skiljer sig mellan diagnoser och behandlingar, och varje stapelgrupp representerar en procentsats av den angivna ledtiden. Varje stapel visar ett år. Peka på stapeln för mer information. Hur tolkar jag diagrammet?

Exempel Samtliga patienter som startat en cancerbehandling finns med i någon av staplarna på bilden. Om en stapel ökar måste därför en annan minska eftersom summan alltid är procent. I exemplet nedan ser man att knappt 80 procent av patienterna i den valda diagnosen har startat behandling i tid de fyra staplarna längst till vänster.

Man ser också att färre får behandling i tid för varje år. När andelen som startar behandling i tid sjunker ökar i detta fall i stället andelen som får vänta längst, alltså stapeln längst till höger. Det är också något fler som får vänta någon dag extra staplarna näst längst till vänster. Frågor och svar om statistiken Varifrån kommer siffrorna? Staistiken bygger på den data som regionerna rapporterar in till SKR:s väntetidsdatabas.

Trycket på koloskopiresursen innebär att vi kan förvänta oss undanträngningseffekter. För Mag- och tarmförbundet, som värnar om flera patientgrupper inom det gastroenterologiska området, är detta både bekymmersamt och oroväckande. Vi vill naturligtvis inte att det ska uppstå någon konkurrens mellan patientgrupper om vem som har det största behovet av koloskopi. Mag- och tarmförbundet vill att hälso- och sjukvården dimensioneras efter det faktiska behovet.

Starten för screeningprogrammen för tarmcancer har dröjt länge. Införandeprocessen som sådan tar tid och de praktiska implementeringsproblemen gör att effekten av programmen skjuts ytterligare framåt i tiden. Det är fortfarande en bit kvar innan vi har en fullt fungerande, problemfri och jämlik screening över hela landet. Karl Gustavsson, vice ordförande, Mag- och tarmförbundet Peter Eneroth, generalsekreterare, Mag- och tarmförbundet Kommentarer.