Tappa andan ont i bröstet

Muskelvärk Spänningar och träningsvärk kan ibland uppstå i bröstkorgen, exempelvis vid bröstmuskelinflammation, men då kommer smärtan alltså från musklerna och inte från hjärtat. I samband med diskbråck kan du både ha ont i bröstet och ryggen eftersom muskulaturen i bröstkorgen påverkas och ger ihållande smärta som ibland strålar ut mot armarna.

Här kan smärtan också vara svår att skilja från hjärtinfarkt. Lungsjukdomar Lungsäcksinflammation, lunginflammation, blodpropp i lungan och bronkit kan alla ge bröstsmärtor, ofta med andningsbesvär. Då sitter smärtan antingen i lungorna eller i muskulaturen. Det kan göra ont i bröstet vid inandning och ibland vara svår att skilja från allvarlig hjärt-kärlsjukdom.

Astma och KOL kan ge andningsbesvär och tryck över bröstet. Mag-tarmsystem Magkatarr och magsår brukar orsaka smärtor i övre delen av magen, ibland upp i bröstkorgen, medan gallsten kan orsaka intensiva smärtor i intervaller högt upp på höger sida av magen bakom revbenen. Utredning och behandling Behandlingen beror helt på vad som orsakar dina bröstsmärtor.

Vid ett läkarbesök ger dina symptom och information om din livssituation och tidigare sjukdomar viktig information för att kunna förklara orsaken till dina besvär och ge rätt behandling. EKG, blodtryck och blodprov kompletterar bilden. Röntgen, ultraljud och så kallad skopi används ibland som hjälpmedel för att komma fram till rätt diagnos.

Behandlingen kan inkludera allt från att lägga om kosten, skapa en balans i vardagen och ta del av fysioterapi till läkemedel och akut läkarvård, ibland med fysiska ingrepp. Vad kan jag göra själv? Det kan därför vara ett annat tillstånd som gör att du upplever diafragmaproblem och att det gör ont. Diafragmabråck eller mellangärdesbråck innebär att diafragman har blivit försvagad och kan inte hålla magsäcken på plats.

Det kan i sin tur leda till bråck i magmunnen. Det betyder att magsaft läcker uppåt mot matstrupen - du får symptom såsom ont i området kring mellangärdet och bröstet, klumpkänsla i halsen, halsbränna och sura uppstötningar. Besvären uppstår oftast efter matintag. Om du har haft problem med halsbränna under längre tid kan det leda till andra komplikationer som exempelvis inflammation i matstrupen - så kallad esofagit.

Andra tänkbara förklaringar Solar plexus är en samling nerver i höjd med mellangärdet strax under bröstkorgen. Om du får ett slag mot solar plexus kan du få kraftigt ont samt känna att du tappar andan. Om du har kraftig smärta i magen vid mellangärdet eller på höger sida som kommer i attacker kan det bero på gallsten. Återkommande episoder av flimmer som går över spontant, oftast inom ett — maximalt sju — dygn, kallas paroxysmalt.

Persisterande förmaksflimmer innebär att flimret behöver brytas med till exempel elkonvertering. Är flimret konstant kallas det permanent. Drygt 3 procent av den vuxna befolkningen har förmaksflimmer som klassas som en folksjukdom. Underliggande hjärtsjukdom Förmaksflimmer hos yngre människor uppträder oftast i attacker.

Hur ofta attackerna kommer och hur stora besvären är varierar. Vissa personer har enstaka attacker per år, andra varje vecka.

Ont i bröstet när jag ligger på sidan

I vissa fall kan attackerna bero på negativ stress eller hög konsumtion av kaffe och alkohol, eller en kombination av flera faktorer. Exempel på sådana faktorer är fetma, högt blodtryck, diabetes och obstruktiv sömnapné men också kranskärlssjukdom och klaffel samt hjärtsvikt. Giftstruma kan också leda till förmaksflimmer. Åtminstone 60 procent av dem som har förmaksflimmer har också någon annan underliggande hjärt-kärlsjukdom, vanligen högt blodtryck.

Elektrisk oreda Vid förmaksflimmer utgår den elektriska signalen inte från sinusknutan. I stället uppstår, utan samordning, elektriska signaler på flera ställen i förmaken, ofta till impulser per minut. Denna elektriska oreda gör att förmaken inte drar ihop sig på ett ordnat sätt och inte samarbetar med kamrarna. De flesta förmaksimpulserna fastnar dock i AV-knutans filter. Detta filter kan förstärkas och pulsen dämpas med exempelvis betablockerande läkemedel.

Den oregelbundna rytmen och dåliga samordningen mellan förmak och kammare gör att hjärtats förmåga att pumpa runt blodet försämras. Generellt tappar hjärtat cirka 20 procent av sin maximala pumpförmåga. Blodproppsförebyggande behandling Varje år får flera tusen personer i Sverige stroke till följd av förmaksflimmer. Den ökade risken för blodpropp i hjärnan beror på att blodet strömmar sämre och tidvis står stilla i hjärtats vänstra förmaksöra.

Blodet har då lättare att levra sig till klumpar, som sedan kan lossna och följa blodströmmen till hjärnan och där täppa till ett blodkärl. Av denna anledning är blodproppsförebyggande behandling den absolut viktigaste åtgärden för att minska risken för förtida död och lidande och en av hörnpelarna i vården av personer med förmaksflimmer. Förmaksfladder Förmaksfladder beror på elektrisk rundgång, oftast i höger förmak.

Vid förmaksfladder blir vanligen en del av de elektriska impulserna i förmaket blockerade på väg ner till kammaren. Förmakens sammandragningar är visserligen oftast regelbundna, men de är svagare än normalt och alldeles för snabba. Den normala förmaksfrekvensen är ofta mellan och impulser per minut vid fladder, men minst varannan elektrisk fladderimpuls blockeras vanligen i AV-knutan och når inte kamrarna.

Orsaken till förmaksfladder Orsaken till fladdret är ofta andra underliggande hjärtsjukdomar som förstorar förmaket. Även om mekanismerna som ger förmaksflimmer är andra än de som ger förmaksfladder lider många patienter av både flimmer och fladder. Ur blodproppssynpunkt behandlas fladder som flimmer. Fladder i höger förmak kan hos cirka 90 procent av patienterna botas med ablationsbehandling.

Ont vid inandning vänster sida

Bradykardi Bradykardi innebär att hjärtat slår långsammare än normalt — färre än 50 gånger i minuten. Blir uppehållen i hjärtrytmen långa kan man svimma helt utan förvarning. Oftast kommer hjärtat igång av sig själv igen och patienten vaknar upp, annars behövs hjärt-lungräddning. En plötslig svimning bör alltid leda till akut sjukhusbesök och utredning. Behandlingen vid bradykardi är pacemaker.

Extraslag i hjärtat Alla hjärtan hos vuxna slår extra slag ibland, mer eller mindre ofta. Orsaken till extraslag är att förmaken eller kamrarna aktiveras för tidigt. När hjärtat slår 60 slag per minut är det en sekund mellan slagen. Om extraslaget kommer redan efter en tredjedels sekund har hjärtat inte hunnit fyllas med blod och själva extraslaget blir svagt.

Efter extraslaget följer som regel en paus och slaget som sedan följer upplevs ofta som ett hopp, en volt, eller en rejäl dunk i bröstet. För den som i övrigt har ett friskt hjärta är extraslag inte farligt. Vid många extraslag i kamrarna som försämrar pumpfunktionen kan ablationsbehandling övervägas. Det är därför viktigt med en noggrann utredning när man känner symtom som tyder på hjärtrytmrubbning.

Samband med annan hjärtsjukdom Majoriteten av hjärtrytmrubbningarna är förvärvade och endast en mindre andel är ärftliga. Många hjärtrytmrubbningar är kopplade till andra hjärt-kärlsjukdomar. När det finns ett samband med en hjärtsjukdom som kan ha en ärftlig faktor kan information om andra familjemedlemmars hälsa bidra vid den kliniska bedömningen.

Hjärtats struktur och kranskärlens funktion undersöks med hjälp av ultraljud, magnetkamera, olika former av röntgen eller scintigrafi. Utredning av hjärtats elektriska funktioner EKG En elektrokardiografisk undersökning EKG är första steget för att hitta orsaken till den elektriska oro i hjärtat som orsakar rytmrubbningarna.

Ett vilo-EKG kan, om mätningen görs vid rätt tillfälle, visa vilken hjärtrytmrubbning patienten lider av. Ett EKG kan också visa vilket fel som skapar rytmrubbningen, till exempel en elektrisk extrabana. Dessutom visar EKG tecken på om det finns en annan hjärtsjukdom, exempelvis genomgången infarkt. EKG tas med hjälp av elektroder som fästs på bröstkorgen, handlederna och vristerna och kopplas till en EKG-apparat.

Arbets-EKG Många som drabbas av hjärtrytmrubbningar klagar på trötthet vid fysisk ansträngning. Detta kan bero på en skada i retledningssystemet. För att undersöka detta kan en rytmrubbning provoceras fram vid ett arbets-EKG. Ett arbets-EKG genomförs på löpband eller en testcykel och visar arbetsförmågan samt om pulsen och blodtrycket ökar som de ska, om det finns tecken på syrebrist i hjärtmuskeln och om det uppstår rytmrubbningar i hjärtat vid ansträngning.