Datortomografi lungor hrct

Kirurgisk lungbiopsi ger bäst utbyte och rekommenderas som förstahandsalternativ om inga kontraindikationer föreligger. Bronkoskopisk provtagning med transbronkiell kryobiopsi kan övervägas då radiologin ger misstanke om fibrotisk HP. Metoden är nyligen introducerad och evidensen för dess roll vid utredning av interstitiell lungsjukdom är inte helt klarlagd. Transbronkiella tångbiopsier ger mindre risk för biverkningar än kryobiopsier och kan därför vara ett alternativ vid misstanke om icke-fibrotisk HP.

Generellt gäller att provtagning från flera lokalisationer eftersträvas.

Datortomografi buk förberedelser

Vid icke-fibrotisk HP ses interstitiell pneumoni kring små luftvägar bronkiolocentrisk distribution och kronisk bronkiolit. Dessutom föreligger en granulomatös inflammation. Granulomen vid HP är ofta små och dåligt formerade. Histopatologin vid fibrotisk HP inkluderar kronisk fibroserande interstitiell pneumoni med förändring av lungarkitektur. Diagnos Diagnostik av hypersensitivitetspneumonit är svår.

Oftast får du lämna sjukhuset så fort undersökningen är klar. Vad är datortomografi? Datortomografi eller skiktröntgen är en undersökningsmetod som med hjälp av röntgenstrålar och avancerad datorteknik kan ta tredimensionella bilder av organ och vävnader på insidan av kroppen. Bilderna blir mycket detaljerade och hjälper läkaren att ställa diagnos och följa upp effekten av en behandling.

Ofta används kontrastmedel för tydligare bilder. För att få bättre bilder med mer precision används ibland kontrastmedel som ges i blodet eller som du får dricka timmarna före skiktröntgen. Inför datortomografi Kontrastmedel För en del undersökningar med datortomografi används kontrastmedel för att få bilder med mer precision. De vanligaste sättet att få kontrastmedlet är direkt i blodet.

Då sätts en venkateter i ett blodkärl på din hand eller i din arm. Många upplever en värmekänsla i kroppen när kontrastmedlet sprutas in. Du kan också känna metallsmak i munnen och känna dig kissnödig. Du kan även få kontrastmedel genom att dricka det några timmar innan undersökningen. Medlet är ofta smaklöst och går att smaksätta med saft.

Drick mycket vätska Kontrastmedel vid datortomografi är ofta jodbaserade och utsöndras via njurarna. För att dina njurar inte ska ta skada är det därför viktigt att dricka extra mycket vätska dygnet då du gör undersökningen. Allergiska reaktioner De vanligaste biverkningarna av kontrastmedel är allergiska reaktioner. Man överväger noggrant om undersökningen är nödvändig, speciellt om någon tidigare har haft allergiska reaktioner.

Vid lätta reaktioner kan man få antihistamin och kortison innan undersökningen för att dämpa reaktionen. Vid svår allergi får undersökningen göras utan kontrastmedel. Tömma tarmen Inför en del undersökningar kan du behöva tömma tarmen på allt innehåll. Då får du vanligtvis dricka en saltbalanserad vätska som gör att magen kommer i gång.

Efter ett par timmar får du diarré av vätskan. Den här förberedelsen görs hemma. För att minska störningar på bilderna kan du också få läkemedel som minskar tarmrörelserna. Läkemedlet kan ge dig muntorrhet och dimsyn under några timmar. Det kommer att stå i din kallelse vilka eventuella förberedelser som du behöver göra. Så går undersökningen till Före undersökningen får du ofta klä av dig på den kroppsdel som ska röntgas eller byta om till sjukhuskläder.

UIP-mönstret karakteriseras av perifer och basal utbredning bestående av retikulära förändringar och bikakebildning. De retikulära förändringarna påminner om nätverk och består av linjära förtätningar. Bikakebildning består av cystiska hålrum vanligtvis mm med välavgränsade väggar. Traktionsbronkiektasier är vanligt förekommande och är tecken på fibrotisk process.

Skillnad mellan datortomografi och skiktröntgen

Följande fynd talar för alternativ diagnos: förändringar med dominans i de mellersta och apikala delarna av lungan, peribronkovaskulär utberedning, omfattande beslöjning s k "ground-glass" , noduler, konsolidering, mosaikmönster, pleuraplack, dilaterad esofagus, pleuravätska, cystor och förtätning av helt segment eller lob. Om bikakebildning saknas klassificeras mönstret som "sannolik UIP".

I dessa fall kan diagnosen IPF oftast ställas om det finns retikulärt mönster med traktionsbronkiektasier och andra orsaker till lungfibros uteslutits. Metoden kan dock vara av värde vid differentialdiagnostik, framför allt vid misstanke om granulomatösa sjukdomar exempelvis sarkoidos och hypersensitivitetspneumonit. Detsamma gäller differentialräkning av inflammatoriska celler i bronkoalveolärt lavage BAL.

Om HRCT-bilden är oklar och endast ger en vag misstanke på UIP, eller om man vill bekräfta misstanke på annan interstitiell lungsjukdom skall kirurgisk lungbiopsi öppen eller med videoassisterad torakoskopisk teknik, VATS eller bronkoskopisk transbronkiell kryobiopsi övervägas. Biopsin bör helst genomföras innan eventuell farmakologisk behandling sätts in.

Lungbiopsi skall alltid diskuteras med intresserad patolog och lämpliga tagställen bör diskuteras med radiolog, helst vid multidisciplinära konferenser. UIP-mönstret är heterogent med fibrosomvandlade områden omväxlande med normalt lungparenkym. Förändringarna är mest uttalade subpleuralt och paraseptalt och består av kollagen med fibroblastfoci. Bikakeliknande "honey-combing" förändringar med cystor föreligger.

Inflammation är inte dominerande. Histopatologiska differentialdiagnoser är framför allt icke-specifik interstitiell pneumoni NSIP , framför allt den fibrotiska formen, kronisk hypersensitivitetspneumonit och pneumokonioser. Fysiologi Lungfunktionsnedsättning krävs inte för att ställa diagnosen idiopatisk lungfibros.