Vad är orsaken till urininkontinens

Inledning Urininkontinens är en folksjukdom och definieras som besvär av ofrivilligt urinläckage [1]. Det kan uppfattas som en alltför allmän definition och det ingår heller ingen uppgift om frekvensen av läckaget. Det kan vara en av flera förklaringar till att prevalensen varierar mycket mellan olika studier. I Sverige räknar man med att minst en halv miljon människor är drabbade av inkontinens, varav flertalet är kvinnor.

Receptfria läkemedel mot inkontinens

Generellt anses inkontinens vara tre gånger så vanligt hos kvinnor som hos män. Några av orsakerna till det är anatomiska och hormonella skillnader. Sammantaget beräknas tio procent av alla vuxna kvinnor lida av urininkontinens och prevalensen ökar med stigande ålder [2]. Bland kvinnor i årsåldern och äldre är cirka 40 procent drabbade och bland de allra äldsta är prevalensen ännu högre.

Hos män är förekomsten betydligt lägre upp till årsåldern. Därefter ökar det till ungefär samma nivå som hos kvinnor [3]. Risken att drabbas av urininkontinens ökar med stigande ålder. Problemet förväntas därför öka då andelen äldre ökar i samhället. Män drabbas främst av trängningsinkontinens men även av överfyllnads- och droppinkontinens.

Den förstnämnda orsakas framför allt av en förstoring av prostata benign prostata hyperplasi, BPH och den andra av försämrad muskelkraft i slutarfunktionen av urinröret. Alla som har besvär med urininkontinens ska utredas innan hjälpmedel eller läkemedel förskrivs [4]. Basal anatomi och funktion Urininkontinens är ett tecken på en rubbning av funktionen i nedre urinvägarna som omfattar urinblåsan med detrusormuskel, blåshals, inre sfinkter och urinrör.

Hos män omfattas även blåshalskörteln prostata och sädesblåsorna.

Urininkontinens äldre

Den viljemässiga styrningen av bäckenbotten och externa sfinktern har centrala funktioner. Både män och kvinnor har en inre sfinkter men med delvis olika funktion. Hos kvinnor upprätthåller den tonus i urinröret och medverkar till slutningsfunktionen. Hos män förhindrar den dessutom retrograd ejakulation. Uppsamling av urin i urinblåsan och den efterföljande miktionen urineringen är en harmonisk process som sker i samspel mellan sympatisk, parasympatisk och somatisk innervation.

Samtidigt sker en aktiv avslappning av blåsmuskulaturen under inverkan av de sympatiska hypogastrikusnerverna som också ger impulser till den glatta muskulaturen att sluta urinröret inre sfinktern. Samspelet förhindrar läckage under själva lagringsfasen. Miktionen initieras av nervsystemets övre centra och startar när detrusorn drar ihop sig under inverkan av de parasympatiska pelvikusnerverna, varefter blåsan kan tömma sig fullständigt tack vare att också slutningsmekanismerna synkront slappnar av via de somatiska pudendusnerverna.

Det kan vara allt från små läckage som inträffar sällan till stora som inträffar flera gånger dagligen. Läckagen kan ske dag som natt. Orsaken kan vara: Förändringar i stödjande vävnad och muskler i bäckenbotten. Förändringar i urinrör som vid benign prostatahyperplasi och i urinblåsa. Neurologiska skador som vid sjukdom, missbildningar och trauman.

Funktionsnedsättningar som försvårar att ta sig till toaletten. Östrogenbrist kan ge upphov till ökade trängningar. Urologiska och gynekologiska tumörer om trängningssymtomen är hastigt uppkomna - mindre än 6 månader. Förändringar som bidrar till urininkontinens kan uppkomma efter graviditet och förlossning, vid övervikt eller i samband med infektioner i urinblåsan.

Urininkontinens kan förebyggas, botas eller lindras Det är viktigt att alla som arbetar inom vård och omsorg är medvetna om problemets utbredning och att det kan upplevas svårt att söka hjälp för sina besvär [9]. Alla har rätt till anpassad information om anledningen till urinläckagen och vilka möjligheter till utredning och behandlingar som finns att tillgå.

Det finns effektiva behandlingsmetoder såsom bäckenbottenträning, beteendeförändringar eller kirurgiska ingrepp som tension free vaginal tape TVT och transobturatorband TOT mot ansträngningsinkontinens []. Dessutom finns effektiva läkemedel samt elstimulering som reducerar trängningsinkontinens [15,16]. För personer som bor i särskilt boende finns konservativa behandlingsmetoder som uppmärksamhetsträning och toalettassistens som kan användas som behandling för olika typer av blåsbesvär.

Dock är forskningsunderlaget för denna patientgrupp begränsat [17]. Urininkontinens kan såsom nämnts i många fall förebyggas, lindras eller behandlas så att bot eller minskade läckage uppnås. I de fall där så inte är fallet kan hens livskvalitet förbättras genom ökad kunskap, träning och med individuellt utprovade inkontinenshjälpmedel.

Kvalitetssystem Det är verksamhetschefen respektive den medicinskt ansvariga sjuksköterskan MAS som ska ta fram, fastställa och dokumentera riktlinjer för vårdens utövande. Andra orsaker till nokturin kan vara onormalt stor urinproduktion som kan bero på stort vätskeintag, hjärtsvikt med ödembildning eller sömnapné. Nokturi kan påverka livskvaliteten negativt om det innebär svårigheter att somna om [20].

För äldre människor med nedsatt rörlighet och skört skelett är fallolyckor en risk som ökar på grund av sömnbristen, och i samband med nattliga toalettbesök. Överrinningsinkontinens Överrinningsinkontinens innebär urinläckage orsakat av att blåsan är överfull, så kallad urinretention, och inte kan tömmas.

Urininkontinens behandling

Denna inkontinens drabbar oftast män och den vanligaste orsaken är att en förstorad prostata utgör ett blåstömningshinder. Det kan även förekomma i samband med alkoholintag, i samband med anestesi och på grund av en försvagad blåsmuskel. Kvinnor kan också drabbas och då är den vanligaste orsaken framfall eller efter förlossning [19].

Personen kan även få upprepade oklara urinvägsinfektioner [20]. Neurogena blåsrubbningar Urinblåsans funktion styrs av både medvetna och omedvetna nervimpulser. Förutsättningen för en normal blåstömning är ett fungerande samspel mellan urinblåsans muskel, blåsans utlopp i urinröret, urinrörets glatta muskulatur och sfinktrar samt bäckenbottenmuskulaturen.

All kontroll och styrning sker via det centrala och perifera nervsystemet [19].